Perspektiv på mil jömålen

Bilaga 6 utgörs av en mer detaljerad version av kapitel 5, Perspektiv på miljömålen I föregående avsnitt har målen för miljöarbetet beskrivits och en översiktlig be- skrivning gjorts av styrmedel, styrprinciper och aktörer. I detta kapitel beskrivs de olika aktörernas egna miljöarbete och hur detta förhåller sig till de övergripande miljömålen. Beskrivningen baserar sig på skriftlig dokumentation, intervjuer med ett drygt tjugotal aktörer samt enkät till ca 450 aktörer. Respondenterna till inter- vjuerna och enkäten har valts så att på ett så bra sätt som möjligt är representativa för de olika grupper av aktörer som påverkar miljömålsarbetet inom transportsek- torn.

Kapitlet inleds med en beskrivning av det egna miljöarbetet och miljömålen hos aktörerna. I beskrivningsperspektivet är det logiskt att börja med det egna miljö- målsarbetet eftersom information om detta ger svar på en mängd andra frågor. Det faktum att en aktör är miljöcertifierad ger t.ex. information om hur aktören arbetar med miljöfrågorna i olika sammanhang.

Miljömål och miljöarbete

Vägverket

Vägverket är indelat i sju olika vägverksregioner plus huvudkontor. Ett antal resul- tatenheter är också knutna till Vägverket. Vägverket är inte formellt miljöcertifierat men arbetar med att införa ett miljöledningssystem. Miljöledningssystemet innebär bl.a. att miljöarbetet ska utvecklas systematiskt och integreras i all verksamhet. Arbetet för med sig ständiga förbättringar och ger ledningen kontroll över att lagar och förordningar följs av organisationen.

Man har lagt fast en miljöpolicy som beskriver syfte, förhållningssätt och ansvar. Man har egna mål som knyter an till utsläpp, hälsoeffekter, buller, naturresurser samt natur- och kulturvärden.

Miljöarbetet styrs av Vägverkets nationella miljöprogram 2002 – 2005. Program- met gäller för hela Vägverket utom resultatenheterna. Det lägger fast övergripande och detaljerade miljömål, åtgärder som leder mot målen samt uppföljningsprinciper och miljöindikatorer för perioden 2002 till 2005. Programmet är underlag för Väg- verkets planering på lång och kort sikt.

Vägverket har regeringens uppdrag att införa miljöledningssystem till år 2003. Det innebär att miljöprogram också ska finnas för Vägverkets resultatenheter. Varje resultatenhet är en del av myndigheten Vägverket, men arbetar på företagsekono-

miska grunder. Tre av fyra resultatenheter; produktion, färjerederiet, och konsult har redan tagit fram miljöprogram. Vägsektorns utbildningscentrum (VUC) ska upprätta ett.

Vägverkets nationella miljöprogram 2002 – 2005 är Vägverkets andra nationella

miljöprogram. 1996 blev Vägverkets första nationella miljöprogram klart. Därefter har sju regionala miljöprogram tagits fram.

I dessa återfinns regionala miljömål och regionala åtgärder. Det kan vara åtgärder som löser regionala problem. Det kan också vara åtgärder som bidrar till nationella mål, men där lösningen är beroende av regionala förutsättningar och därmed speci- fik för regionen. De regionala miljöprogrammen är, tillsammans med det nationel- la, underlag för regionens verksamhetsplanering.

Av samordnings- och uppföljningsskäl ska de regionala och nationella miljöpro- grammen vara väl korrelerade med varandra. När de regionala programmen uppda- teras ska de därför kompletteras med en beskrivning av hur man beaktar inriktning- en i det nationella programmet.

I miljöledningssystemet ISO 14001 beskrivs fem huvudelement. 1. Miljöpolicy

2. Planering 3. Införande och drift 4. Kontroll korrigering

5. Ledningens genomgång

Miljöprogrammet berör tre av dem (2-4). Inom planeringselementet sätter pro- grammet upp miljömål och beskriver åtgärder. Inom ”Införande och drift” kopplas mål och åtgärder till verksamhetsplaneringen. Inom ”Kontroll och korrigering” anvisas ett uppföljningssystem. Miljöprogrammet kompletteras av miljöpolicy och miljömål.

VÄGVERKETS MILJÖMÅL

De kritiska miljöfrågorna som står i centrum för miljöarbetet i Vägverket är: • Energianvändning och koldioxidutsläppen

• Hälsopåverkan från luftföroreningar och buller.

• Vägarnas inverkan på stadens respektive landsbygdens natur- och kultur- värden.

De miljömål som läggs fast i Vägverket Nationella miljöprogram ligger i linje med riksdagens miljökvalitetsmål och regeringens delmål för god miljö inom både miljö- och transportpolitiken. Målen är:

Vägverkets åtgärder under programperioden ska tillsammans bidra till 130.000 ton lägre koldioxidutsläpp år 2005, jämfört med om åtgärderna inte genomförts.

• Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet längs det statliga vägnätet ska nås från det år de implementerats i lagstiftning och regelverk.

• Fastigheter längs det statliga vägnätet med mer buller än 65 dBA utom- hus, ska ha högst 30 dBA ekvivalentnivå inomhus.

• Till 2005 ska det finnas mål och strategier för att klara de statliga vägar- nas natur- och kulturkriterier.

Under programperioden prioriterar Vägverket sina miljöinsatser inom följande områden: En marknad för miljöanpassade transporter, Ett energisnålt körsätt, Övergång till morgondagens bränslen, Lokal samverkan i vägtransportsektorn, En

strategi för att lösa hälsoproblemen, Anpassning till natur och kulturvärden,

Miljöstyrning inom byggnation, drift och underhåll, Lägre buller inomhus i bostäder, Gynna gång- cykel och kollektivtrafik. Vägverket ska utveckla förut- sättningarna för miljöanpassade transportsätt – gång-, cykel- och kollektivtra- fik.

Dessa inriktningsområden är prioriteringsgrund för åtgärder som beskrivs i fem åtgärdsplaner; för strategisk planering, sektorsuppgiften, väghållningsuppgiften, myndighetsuppgiften och för Vägverksgemensamma uppgifter. I dessa åtgärdspla- ner finns detaljerade miljömål utvecklade. De 74 åtgärder som föreslås för att nå målen står inte i någon påtaglig konflikt med andra transportpolitiska mål. Utöver uppföljning av miljömålen i programmet kommer Vägverket att utveckla och följa 24 miljöindikatorer för hur Vägverket respektive vägtransportsystemet utvecklas. Indikatorerna är valda för att kunna passa in i internationell rapportering och för att övervaka utvecklingen både på kort och lång sikt.

VÄGVERKETS PROCESSMÅL

Processmålen är t.ex. att man skall ha startat ett visst antal verksamheter och att man skall ha följt upp ett visst antal aktiviteter.

Banverket

Banverket har liksom flera andra myndigheter fått regeringens uppdrag att införa miljöledningssystem som ett verktyg för att organisera och förbättra miljöarbetet. Den 31 december 2001 skulle miljöledningssystem vara infört i alla delar av Ban- verket och vara certifieringsbart. Enligt Banverkets regleringsbrev för budgetåret 2002 ska Banverket slutföra uppbyggnaden av miljöledningssystem senast 2003. Enligt ISO 14001 ska Banverket upprätta och underhålla dokumenterade, över- gripande och detaljerade miljömål för varje relevant nivå inom organisationen. De övergripande miljömålen gäller för hela Banverket och varje enhet tar sedan fram detaljerade miljömål utifrån dessa och sina egna betydande miljöaspekter.

Under 2001 införde Banverket miljöledningssystem i den egna verksamheten. Två av Banverkets resultatenheter, Industridivisionen och Banverket Projektering, har certifierats enligt ISO 14001

BANVERKETS MILJÖMÅL

• Energianvändningen för banhållningen ska effektiviseras

• Det skall inte finnas några bostadslägenheter år 2004 som utsätts för bul- ler, orsakade av järnvägstrafik, överstigande 55 dB(A) vid fler än fem tillfällen per natt i sovrum

• Förekomsten av miljöavgifter ska minska i infrastrukturen • Förorenade områden ska minska.

Luftfartsverket

Luftfartsverkets miljöansvar omfattar miljöpåverkan från själva flyget, från flyg- platserna men också från transporter till och från flygplatserna. Miljöfrågorna handlar både om globala frågor och mycket lokala, t ex bullerstörningar runt en flygplats.

LFV ansvarar för det civila flyget vid 19 av 44 flygplatser med linje- eller säsongs- trafik i Sverige. Målet är att införa miljöledningssystem på samtliga enheter de ansvarar för. 12 enheter hade fått fastställda miljöutredningar vid utgången av 2001. Miljöledningssystem har hittills infört vid tre av flygplatserna men kommer att införas vid alla. I miljöledningssystemen sätts interna miljömål upp för varje flygplats. LFV sätter också upp interna övergripande miljömål för hela sin verk- samhet. Under 2001 certifierades Karlstad och Landvetter flygplatser enligt ISO 14001. Umeå flygplats certifierades redan 1999.

Anpassning av miljöinformation till standard för miljökommunikation (ISO 14063) pågår och beräknas bli publicerad 2004. Miljökrav ställs på samtliga leverantörer och på samtliga nya avtal. Miljökrav ställs vid upphandlingsförfrågan. Mallar för upphandling av konsulter och varor har tagits fram.

Luftfartsverket har antagit en miljöpolicy som behandlar hänsynen till miljön i alla beslut, kontinuerlig förbättring, tillämpning av gällande miljölagstiftning och inter- nationella och nationella regler, deltagande i internationellt arbete, utbildning och motivering av medarbetarna samt fastställande, uppföljning och redovisning av miljömål.

Specifikt för flyget finns endast ett kvantitativt mål fastslaget av riksdagen. Det gäller bullerbegränsande åtgärder vid statliga flygplatser.

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket har en regional organisation som är koncentrerad till den svenska kusten och de stora insjöarna. Kuststräckan är indelad i 7 sjötrafikområden och tre sjöfartsinspektionsområden. Sjöfartsverket har ett sektorsansvar för sjöfartens mil- jöfrågor och för en ekologiskt hållbar utveckling inom det maritima området.

Sjöfartsverket är en av de myndigheter som av regeringen utsetts att införa ett mil- jöledningssystem. I december år 2000 avslutade och överlämnade Sjöfartsverket sin miljöutredning till regeringen. I juni 2001 antogs en ny miljöpolicy och i sep- tember ett miljöhandlingsprogram. En projektgrupp arbetar för införandet av ett miljöledningssystem i verket.

Enligt verkets miljöpolicy skall miljöhänsyn och resurshållning genomsyra Sjö- fartsverkets verksamhet och vägas in i samtliga beslut. Man skall arbeta för att minska såväl den direkta som den indirekta miljöpåverkan från handelssjöfarten och båtlivet och främja utvecklingen av en säker, miljöanpassad och effektiv sjö- fart. Med beaktande av sjöfartens och miljöfrågornas gränsöverskridande natur ska internationella lösningar eftersträvas. Sjöfartsverket ska ständigt förbättra verk- samheten med avseende på miljön och aktivt informera omvärlden om verkets miljöinsatser.

Sjöfartsverket arbetar nu för att bl.a. följa upp miljöhandlingsprogrammet år 2001, formulera detaljerade miljömål, ta fram ett nytt miljöhandlingsprogram och bedö- ma behovet av utbildningsinsatser.

Regionala myndigheter och kommuner

Länsstyrelsens uppgifter inom miljöområdet är bl.a. att se till att de miljömål som fastställs av riksdag och regering får genomslag i länet.

Region Skåne har ett internt miljöprogram med en policy för egen verksamhet. Varje enskild funktion i Region Skåne certifieras var och en för sig.

Skånetrafiken, som är en del av Region Skåne, har egna miljöambitioner som grun-

dar sig på att man tror att kunderna vill ha en bra miljö. De viktigaste målen är att man skall ha mindre utsläpp per personkilometer än biltrafiken i genomsnitt. Detta når man idag endast genom att man har tågtrafiken. Tomma bussar släpper ut mer per person än bilarna gör. Det andra viktiga målet är att utsläppen skall minska. I de kommuner som intervjuats arbetar man med certifiering och miljöledningssy- stem. Olika förvaltningar har kommit olika långt. Vissa delar är certifierade. I en kommun finns centralt beslut att alla förvaltningar skall ha miljöledningssy- stem. Vissa förvaltningar har certifierat på egen hand. Miljöutredningen har då pekat ut de betydande miljöeffekterna. Certifieringen, genom kraven på ständig förbättring, har inneburit att mätbara mål tagits fram för dessa miljöeffekter. En annan av de intervjuade kommunerna redovisar att miljömål för kommunen inte är fastställda. Länsstyrelsen håller på att ta fram ett miljömålsdokument med ut- gångspunkt i de 15 miljökvalitetsmålen. Man för en intern diskussion om huruvida man skall bryta ner detta dokument till för kommunen hanterliga mål eller om man kommer att utgå från miljökvalitetsmålen.

I enkäten till kommuner och myndigheter ställdes frågor om aktörernas egna miljö- arbete.

Flertalet av kommunerna och myndigheterna uppger att de inte är certifierade. Endast en kommun uppger att hela kommunen är certifierad medan fyra anger att delar av kommunen är certifierad. Samtliga dessa finns i Skåne. Av myndigheter uppger två att delar av myndigheten är certifierade. ISO 14001 och EMAS är lika vanligt.

Mer än hälften av de svarande kommunerna anger att det inte pågår certifieringsar- bete alls medan en tredjedel anger att det pågår inom delar av kommunen. Endast ett par anger att det pågår i hela kommunen. Inom myndigheterna är främst repre- sentanter från trafikverken som anger att certifiering pågår.

På frågan om det finns en miljöpolicy inom myndigheten svara flertalet att det finns en policy inom hela kommunen eller myndigheten. Ett fåtal kommuner och myndigheter uppges sakna miljöpolicy. Inom myndigheten gäller policy oftast hela myndigheten medan en policy för delar är vanliga inom kommunerna.

Liknande svar ges på frågan om man har egna miljömål. Flertalet myndigheter har miljömål för hela verksamheten. Bland kommunerna svarar närmare hälften att de har miljömål för delar av verksamheten och en något mindre andel att man har mål för hela verksamheten. Mindre än en femtedel av kommunerna saknar miljömål.

Övriga aktörer

MILJÖARBETETS ROLL I ORGANISATIONEN

I enkäten till företagen har frågan ställts om vilken roll miljöarbetet har i företagets organisation.

Flertalet företag uppger att miljöanpassningen av deras verksamhet har en positiv betydelse för att verksamheten skall nå lönsamhets- och/eller verksamhetsmålen på kort sikt. En femtedel av byggbranschens och tillverkningsindustrins företag anser att miljöanpassningen har en stor betydelse när det gäller att nå verksamhets- och lönsamhetsmålen.

Den övervägande delen av de svarande anser att det har en liten positiv betydelse. Endast ett antal enstaka företag, i branscherna partihandel och tillverkning, uppger att miljöanpassningen har en negativ inverkan när det gäller att uppnå verksamhets- och lönsamhetsmål.

På frågan om miljöanpassningens betydelse för företagens möjligheter att uppnå verksamhets- och lönsamhetsmål på lång sikt uppger över 80 procent av företagen att miljöanpassningen har en positiv inverkan. Av företagen uppger 29 procent att det har en stor positiv inverkan och 31 procent uppger att det har en måttlig positiv inverkan. Endast 3 svarande anser att det har en måttligt negativ inverkan. Dessa finns inom tillverkningsindustrin.

De flesta företagen uppger att strategier som hanterar information, lagstiftning, m.m. som påverkar företagets miljöpåverkan utformas på central nivå. Partihan- delsbranschen skiljer sig åt från de övriga. En tredjedel av branschens företag upp- ger att varje enhet/avdelning har eget ansvar för miljöanpassning. Ett antal företag har även uppgett alternativa system. I ett företag dirigeras övergripande lagar och krav centralt, medan lokala föreskrifter och miljöprogram beslutas lokalt. Ett annat företag uppger att de får informationen via sitt branschorgan.

De två stora privata aktörerna som intervjuats (Posten och IKEA) arbetar utifrån strategier som utarbetats på central nivå. Enheterna får direktiv från den centrala nivån.

Miljöinformationen från myndigheter går genom staben och ut i verksamheterna. För Posten beror detta på vilka krav det gäller. Det finns en miljöpolicy med kon- cernövergripande miljömål. Målet är att minska koldioxidutsläpp med fyra procent till 2004 i relation till transporterade försändelser. Alla arbetar efter detta mål. Minskad bränsleförbrukning är ett viktigt inslag. Posten har en central strategi som tillämpas på alla enheter. Man har en miljöpolicy och har tagit upp transporternas miljöpåverkan i miljöutredning.

FÖRETAGENS EGNA MILJÖMÅLSARBETE

Företagen har tillfrågats om man är certifierade eller om certifiering pågår. Det interna bortfallet är knappt 15 procent. Av dem som svarat på frågan anger närmare hälften att företaget är certifierat. ISO 14001 är helt dominerande, endast ett par procent är certifierade efter EMAS. Ytterligare knappt 15 procent anger att certifie- rings arbete pågår och drygt 15 procent anger att inte är certifierade men att man arbetar utifrån ISO 14002 eller EMAS. Det är således mindre än en fjärdedel av företagen som inte på något sätt arbetar i anslutning till certifiering.

Det finns tydliga skillnader mellan branscherna. Partihandel och tillverkning är i betydligt lägre grad certifierade än bygg, transportföretag och stödtjänster. Medan den första gruppen ligger mellan 25-35 procent ligger den senare mellan 60-70. Av samtliga undersökta företag är det mindre än fem procent som saknar en miljö- policy. Dessa företag finns företrädesvis inom industrin. En tiondel har inte tagit upp transporternas miljöpåverkan i miljöutredning och en knapp tiondel har inte gjort miljöutredning. Också dessa finns företrädesvis inom industrin.

De två stora privata aktörerna som intervjuats (Posten och IKEA) är inte fullstän- digt certifierade. Posten är certifierad till 70 procent. Postens mål är att bidra till hållbar utveckling. En orsak är att kunderna tycker att det är viktigt men också att ägarna tycker det är viktigt och lämnar direktiv. Även medarbetarna tycker att det är viktigt. Konkurrensen spelar in. Man har fysisk konkurrens från andra företag men också substitution från elektronisk överföring. Många kunder ställer miljökrav i upphandlingen, t.ex. Volvo, IKEA samt myndigheter.

IKEA är ej certifierat men är i princip certifieringsbart. Man har inget intresse av certifiering och man upplever att det inte behövs. Certifieringen säger ingenting om vilka nivåer man uppnått. Man har skiftlig miljöpolicy och kvantifierade miljömål. Ett mål är t.ex. t.ex. att man skall ha revisioner av transportörer som står för 80 procent av transportvolymen. När det gäller större beslut gör man egna MKB, kal- lat MKU(miljökonsekvensutredning), t.ex. när man flyttar verksamhet.

De flesta operatörer inom järnvägssektorn bedriver ett systematiskt miljöarbete. Alla arbetar inte enligt något miljöledningssystem men miljöpolicy och miljömål för verksamheterna finns. TGOJ Trafik arbetar för närvarande med att bygga upp ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Under 2001 har ett miljönätverk bildats och miljömål börjat formuleras och under 2002 ska medarbetarna utbildas i miljö- frågor.

Green Cargo har under 2001 arbetat intensivt med införande av miljöledningssy- stem enligt ISO 14001 och räknar med att certifiera hela verksamheten under 2002. Företaget har även förstärkt resurserna på miljösidan och en separat miljöavdelning har bildats för att lyfta fram miljöfrågorna i arbetet.

SJ delades under 2000 och miljöarbetet sker separat inom respektive enhet. Tidiga- re SJ Resors miljöpolicy gäller idag för SJ AB. A-Train är det bolag som ansvarar för drift och underhåll av järnvägsförbindelsen Arlanda Express, som trafikerar sträckan Stockholms central – Arlanda flygplats. I det avtal bolaget slutit med svenska staten har man åtagit sig att miljösäkra underhållet av tågtrafiken samt underhållet av de fasta anläggningar som tillhör järnvägsförbindelsen. Skånetrafi- ken skall var certifierad till 2004.

FÖRETAGENS EGNA UTSLÄPPSMÅL

Företagen har i enkäten också tillfrågats om de har egna utsläppsmål för verksam- heten. Det interna bortfallet var 14 procent. Av dem som svarade hade drygt hälf- ten egna miljömål. De minsta andelarna fanns inom landtransporter och partihan- del. I den senare branschen har endast en fjärdedel av företagen egna utsläppsmål. Företagen har också tillfrågats om de har andra miljömål. Ett hundratal företag har angivit andra miljömål. Det vanligaste är att man vill reducera eller minska olika miljöstörande verksamheter eller minska råvaruåtgång eller energiåtgång eller annat.

Källsortering, avfallshantering eller hantering av andra produkter är också vanliga i målen. Tekniska mål, effektivitet, optimering, utbyte av produkter och utbildning är andra mål som flera företag nämnt. Den fullständiga svarslistan redovisas i bila- ga 2.

Av dem som har egna mål för verksamheten är det närmare 90 procent som följer upp målen. En bransch – partihandel – har en lägre grad av uppföljning än övriga branscher.

Av de två stora privata aktörerna som intervjuats svarar IKEA att man har egna utsläppsmål för verksamheten.

Kunskap om de nationella miljömålen

Det har inte varit möjligt att på något objektivt sätt mäta aktörernas kunskap om de nationella miljömålen. Istället har diskussioner om personalens kunskap förts i intervjuerna med aktörerna och frågor ställts i de genomförda enkäterna. I intervju- situationen har den intervjuade personens kunskaper kunnat bedömas utifrån det samtal som förts. Annars har intervjupersonens bedömning av andra personalgrup- pers kunskap redovisats.

Vägverket

Bland de intervjuade var kunskapen om miljömålen god, vilket kanske inte är så konstigt eftersom personer som ansvarar för miljöfrågor valts ut. En intervjuad som inte direkt arbetade med miljöfrågorna hade dock betydligt sämre kunskaper. Det är uppenbart att kunskapen om de transportpolitiska målen är större än om miljökvalitetsmålen. De flesta bedömde dock att de hade god kontroll också på