Perspektiv på måluppfyllel sen

En mer detaljerad beskrivning av kapitlet redovisas i bilaga 9.

8.1 Uppföljning

MILJÖKVALITETSMÅLEN

För att kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen är effektiva måste arbetet följas upp och utvärderas. Det behövs därför ett system för uppföljning, utvärdering och rapportering. Ett nationellt och ett regionalt uppfölj- nings- och utvärderingssystem baserat på bl.a. indikatorer är därför knutet till mil- jökvalitetsmålen.

För att få en tydlig ansvarsfördelning har regeringen utsett ansvarig myndighet för vart och ett av de 15 miljökvalitetsmålen och gett vissa myndigheter ansvar för vissa övergripande miljöfrågor. Ansvariga myndigheterna får ett övergripande ansvar för att lämpliga indikatorer utvecklas och ge en samlad redovisning av mål- uppfyllelsen. Ett miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket har ett samordnande ansvar för uppföljning och rapportering. Länsstyrelserna har det övergripande an- svaret för regionalt mål- och uppföljningsarbete.

DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN

Uppföljning av de transportpolitiska målen, av vilka God miljö är ett, görs också vid sektormyndigheterna. Årsredovisningar och sektorrapporter är en källa. Uppföljning av Vägverkets fyra övergripande miljömål sker direkt mot dessa mål. Utöver denna måluppföljning kommer Vägverket under programperioden att bygga upp system av indikatorer som ska beskriva hur Vägverket och vägtransportsyste- met utvecklas i miljöhänseende. Rapportering sker i den årliga miljörapportering- en.

De indikatorer som är valda beskriver hur Vägverkets resurser används; vilka pro- cesser Vägverket och andra aktörer genomför; prestationer som förändrar Vägver- kets och andra aktörers produkter och tjänster; förändringar i vägtransportsystemets användningstillstånd samt miljöeffekter.

Banverket följer upp de transportpolitiska målen i den årliga miljörapporten. Från

och med år 2000 redovisar Luftfartsverket flygtrafikens miljöpåverkan och upp- följningen av det transportpolitiska målet "En god miljö" i årliga sektorredovis- ningar. Sjöfartsverket redovisar i årliga miljörapporter vilka aktiviteter man har genomfört för att nå en bättre miljö. SIKA har fått regeringens uppdrag att sam- manställa en årsrapport om hur de transportpolitiska målen uppfylls inom trans-

portsektorn. Man följer endast upp de transportpolitiska målen. Detta görs genom att man samlar in uppgifter från trafikverken. Länsstyrelserna gör årliga beskriv- ningar av miljötillståndet i länet. De intervjuade kommunerna har i allmänhet årliga miljöredovisningar.

8.2 Bedömning av målens genomslag

I enkäten till de offentliga aktörerna har de intervjuade ombetts bedöma vilket genomslag miljömålen har fått i transportsektorn. Svaren redovisas i diagram 8.1.

Diagram 8.1 Bedömning om miljömålens genomslag från kommuner, verk, m.m. Andel i procent som anger respektive alternativ.

Mindre än tio procent tror att miljökvalitetsmålen fått stort genomslag och endast fem procent när det gäller de transportpolitiska målet God miljö. Knappt två tred- jedelar tror att miljökvalitetsmålen fått något genomslag och en något större andel tror att det transportpolitiska målet fått något genomslag. Något fler tror att miljö- kvalitetsmålen inte får genomslag alls än de som tror att de transportpolitiska må- len inte får något genomslag.

Också i enkäten till företagen har frågan ställts om vilket genomslag miljökvali- tetsmålen och det transportpolitiska målet ”En god miljö” har fått i deras verksam- het. Drygt tio procent tror att miljökvalitetsmålen och det transportpolitiska målet fått stort genomslag i den egna verksamheten. Knappt hälften tror att miljökvali- tetsmålen har fått något genomslag och en tredjedel tror att det transportpolitiska målet har fått något genomslag.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Stort Något Inget vet ej

Miljökvalitetsmålen De transportpolitiska målet God miljö

8.3 Bedömning av måluppfyllelsen

8.3.1 SIKA:s uppföljning av de transportpolitiska målen 2002

SIKA har genom regleringsbrevet för år 2002 fått regeringens uppdrag att sam- manställa en årsrapport om hur de transportpolitiska målen uppfylls inom trans- portsektorn. SIKA har gjort motsvarande redovisningar sedan år 1999. Underlag för rapporten är främst årsredovisningar och sektorsrapporter från Banverket, Luft- fartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Rikstrafiken, Glesbygdsverket och SIKA har också gjort vissa analyser, framförallt inom delmålet om tillgänglighet och regional utveckling.

Uppföljningen visar att det på miljöområdet fortfarande är problem med klimatpå- verkan medan utvecklingen går åt rätt håll för övriga luftföroreningar.

KOLDIOXIDMÅLET

Målet är att utsläppen av koldioxid från transporter i Sverige bör år 2010 ha stabili- serats på 1990 års nivå. Precis som i föregående års uppföljning av de transportpo- litiska målen kan man konstatera att koldioxidmålet inte kommer att nås utan ytter- ligare åtgärder på grund av den ökande trafiken. Utsläppen från vägtrafiken ökade år 2001. Gjorda prognoser pekar på att utsläppen inte kommer stabiliseras till år 2010 utan ytterligare åtgärder.

Naturvårdsverkets bedömning är att trenden i koldioxidutsläppen från inrikes sjö- fart är neråtgående. Sjöfartens utrikes utsläpp beräknas dock öka till år 2010. När det gäller flyget så kommer sannolikt utsläppen av koldioxid att öka till år 2010, jämfört med 1990 års nivå. Inrikesflygets utsläpp ser ut att stabilisera sig till år 2010, medan utrikesflygets utsläpp kommer att öka.

Utsläppen av koldioxid från järnvägstrafiken är försumbara i detta sammanhang. Det finns emellertid tecken på att utsläppen kommer att öka i och med den ökade användningen av diesel inom järnvägssektorn. Regeringen har lagt fram ett antal förslag till åtgärder som bland annat syftar till att minska koldioxidutsläppen för perioden 2008–2012. SIKA:s bedömning är att de hittills föreslagna och planerade åtgärderna inte är tillräckliga för att stabilisera koldioxidutsläppen till år 2010 på 1990 års nivå.

KVÄVEOXIDMÅLET

Målet är att utsläppen av kväveoxider från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 40 procent till år 2005 räknat från 1995 års nivå. Enligt trafikverkens bedömningar kommer troligen etappmålet för kväveoxider att nås.

SVAVELMÅLET

Målet är att utsläppen av svavel från transporter i Sverige bör ha minskat med minst 15 procent till år 2005 räknat från 1995 års nivå. Det transportpolitiska

etappmålet för svaveldioxid har redan nåtts och marginalen till målet är så stor att det klaras även med den beräknade trafikutvecklingen.

KOLVÄTEMÅLET

Målet är att utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) från transporter i Sveri- ge bör ha minskat med minst 60 procent till år 2005 räknat från 1995 års nivå. VOC består av flyktiga kolväteföreningar och liknande organiska ämnen som med- verkar till uppkomsten av ozon i de lägre luftlagren. Etappmålet för kolväten kommer sannolikt att nås.

MINSKADE HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRORENINGAR

Mål för halter av luftföroreningar har inte fastställts. Miljökvalitetsnormer finns dock för närvarande för bland annat högsta halt i utomhusluft av kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar. Normen för kvävedioxid ska vara uppfylld den 31 december 2005 och normen för partiklar den 31 december 2004. Normerna för bly och svavel överskrids numera aldrig i Sverige. Förslag om miljökvalitetsnormer för kolmonoxid och bensen föreligger.

Luftkvaliteten i de svenska tätorterna har blivit bättre men halterna av sot ökar. Fortfarande utgör halterna av kvävedioxid ett problem med överskridanden eller tangering av gränsvärdena i Stockholm, Göteborg och Malmö. De uppmätta värde- na låg även över miljökvalitetsnormen. Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland har fått i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att minska halterna av kvävedioxid i luften, eftersom de redovisat att de inte kommer att uppnå miljökva- litetsnormen.

Miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 som ska klaras från och med år 2005 överskrids troligtvis vid många vägar, framför allt på våren. Länsstyrelsen i Stock- holm har fått ett regeringsuppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram även för PM10. I Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund har arbetet med miljözoner fortsatt. Inom miljözonerna har speciellt utsläpp av partiklar minskat kraftigt.

Sommaren 2001 överskreds tröskelvärdet för marknära ozon – både när det gäller skydd av hälsa och skydd av vegetation – i Stockholm, Göteborg och Malmö. När det gäller halter av flyktiga organiska ämnen redovisar Vägverket halter av bensen som i stort sett var oförändrade vintern 2000/2001 jämfört med vintern dessförin- nan.

BULLER

Genom den ökande trafiken utsätts ytterligare personer för buller. Trots att både Vägverket och kommunerna utfört bullerskyddsåtgärder har antalet bullerutsatta troligen inte minskat. Vägverket bedömer att det till 2005 är möjligt att i huvudsak nå målet inomhus, men inte utomhus.

KRETSLOPPSANPASSNINGEN

Enligt SIKA går arbetet med kretsloppsanpassningen sakta går åt rätt håll. Fortfa- rande används dock naturgrus i för stor omfattning och åtgärdstakten när det gäller konfliktpunkter med vattentäkter är för långsam.

NATUR- OCH KULTURMILJÖN

Utvecklingen av inverkan på natur- och kulturmiljön är osäker. Det saknas idag såväl preciserade etappmål som något sätt att värdera dessa. Berörda myndigheter håller på att utveckla en metod som går ut på att få fram vilka värden som finns i landskapet och vilka som bör prioriteras.

SAMMANFATTNING AV SIKA:S UPPFÖLJNING

Utvecklingen för de olika miljöproblemen inom transportsektorn går åt olika håll. Utsläppen av koldioxid, som är det viktigaste och svåraste av problemet, fortsätter att öka. Den sammanfattande bedömningen för delmålet en god miljö blir därför att utvecklingen går åt fel håll.

8.3.2 Bedömningar från intervjuer och enkäter

I enkäten till de offentliga aktörerna har den svarande ombetts bedöma realismen i de transportpolitiska utsläppsmålen, d.v.s. i vilken grad målen kommer att målen kommer att nås. När det gäller koldioxidmålet är representanterna för kommunerna mer positiva än representanterna för myndigheter. Närmare 15 procent tror att må- len kommer att nås och drygt 40 procent anser att utvecklingen går åt rätt håll. När det gäller kväveoxid är uppfattningarna ungefär de motsatta. Bland kommunerna tror knappt 15 procent att målen skall nås medan mer än hälften av myndighetsre- presentanterna har denna uppfattning. När det gäller svavel är skillnaderna mindre mellan kommuner och myndigheter, även om myndigheterna har en något mer positiv syn. Kring flyktiga ämnen (VOC) är uppfattningarna mindre polariserade. När det gäller buller är andelen osäkra ännu större. Totalt tror hälften att utveck- lingen går åt rätt håll medan knappt en tiondel tror att utvecklingen målen kommer att nås.

För samtliga bedömningar om utsläppsmålen gäller att osäkerheten är större bland kommunerna. Fler har angivit att man inte vet och fler har valt att inte besvara frågorna. Som framgick i tidigare fråga är kunskapen om de transportpolitiska målen mindre bland kommunerna än kunskapen om miljökvalitetsmålen.