Denna bilaga är en mer detaljerad version av kapitel 7, Sektorsarbetet från mål- gruppens perspektiv.
I detta avsnitt redovisas hur sektorsarbetet påverkar transportanvändare och trans- portutförare och hur sektorsarbetet uppfattas av vissa användare. Trafikverken, länsorgan och kommuner har en speciell roll i detta sammanhang genom att de dels är användare av transporttjänster och dels ansvarar för det utåtriktade sektorsarbe- tet.
Kontakter med myndigheter
I enkäten till företagen har frågan ställts om hur många gånger per år som företagen söker kontakter med eller blir kontaktade av myndigheter i det dagliga arbetet för att förbättra miljön. I genomsnitt söker företagen kontakt med myndigheter knappt åtta gånger per år. Det vanligaste är att man söker kontakt med kommunen och länsstyrelsen. I genomsnitt söker man kontakt med kommunen drygt tre gånger per år och knappt två gånger per år med länsstyrelsen.
I tabell B8.1 redovisas företagens sökta kontakter med myndigheterna fördelade på branscher och olika myndigheter. Närmare hälften av de kontakter man söker riktar sig till kommunerna och knappt en fjärdedel till länsstyrelserna. Därefter är det vanligast att man söker kontakt med andra myndigheter än de som redovisas i ta- bellen. Det är dubbelt så vanligt att man söker kontakt med Naturvårdsverket som med trafikverken. Ett fåtal söker kontakt med departementen.
Tabell B8.1Kontakter som företagen söker fördelade på bransch och myndighet. Andel procent. Till- verkning Bygg Parti- handel Land- transp. Övriga transporter Stöd- funktioner Totalt Miljö- Departementet 6 3 0 1 5 4 4 Närings- departementet. 0 0 0 0 0 0 0 Naturvårdsverket 10 12 10 4 5 10 10 Trafikverken 7 1 3 0 0 1 5 Länsstyrelserna 25 26 31 12 57 10 24 Kommuner 41 53 43 21 34 62 43 Andra 11 5 12 62 0 13 14 Totalt 100 100 100 100 100 100 100
Att man söker kontakt med kommunerna är vanligast i alla branscher utom när det gäller Landtransporter och Övriga transporter. När det gäller landtransporter är det andra än de i tabellen redovisade myndigheterna. Antalet svarande är litet i bran- schen Övriga transporter och uppgifterna är därför osäkra.
När det gäller kontakter där myndigheterna söker upp företagen är antalet kontakter färre. I genomsnitt blir de undersökta företagen kontaktade fyra gånger per år. Det är också i detta fall kontakterna med kommuner och länsstyrelser som är vanligast förekommande. Från kommunerna söker man kontakt drygt två gånger per år och från länsstyrelserna knappt en gång.
I tabell B8.2 redovisas företagens sökta kontakter med myndigheterna fördelade på branscher och olika myndigheter.
Kommunernas dominans är här större. Mer än hälften av kontakterna gäller kom- muner och drygt en femtedel länsstyrelserna. När det gäller partihandel och trans- porter är kommunerna mindre dominerande. Partihandeln kontaktas till stor del av andra här redovisade myndigheter. Naturvårdsverket och trafikverken söker kon- takt i mycket liten utsträckning och departement i ännu mindre utsträckning.
Tabell B8.2 Kontakter som företagen får från myndigheter fördelade på bransch och myn- dighet. Andel procent.
Till- verkning Bygg Parti- handel Land- transp. Övriga transporter Stöd- funktioner Totalt Miljö- Departementet 1 2 1 4 0 3 1 Närings- departementet. 0 0 0 0 0 0 0 Naturvårdsverket 3 7 12 21 0 6 5 Trafikverken 3 2 2 9 0 3 3 Länsstyrelserna 23 25 24 21 92 9 21 Kommuner 58 58 32 33 8 63 55 Andra 13 5 29 12 0 16 14 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Påverkan från myndigheter
I enkäten till företagen ombads de svarande att ange vad som påverkar dem mest när det gäller införandet av åtgärder för att förbättra miljön på trafikområdet. Ta- bell B8.3 visar hur svaren fördelar sig på ett antal givna svarsalternativ.
Kunder och marknaden är de svar som de flesta gett på frågan om vad som påver- kar företaget mest. Företagens image tillhör också de viktigaste källorna för påver- kan. Också företagens egen vilja är betydelsefull. Marknadsanknutna svar står för nästan hälften av de sammanlagda svaren.
En viss skillnad förefaller finnas mellan de olika branscherna, även om skillnader- na inte är mycket stora. Transportsektorn och stödfunktioner till transportsektorn anger i högre grad marknadsanknutna påverkanskällor. Tillverkning, bygg och handel påverkas i högre grad av aktörerna
Påverkan från aktörer står för 40 procent av svaren. Av de olika aktörerna är det kommunerna som har störst påverkan och trafikverken som har minst påverkan. Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och branschorganisationer lig-ger däremellan.
Tabell B8.3 Viktigaste källorna för påverkan när det gäller införandet av åt-gärder för att förbättra miljön på trafikområdet. Andel svarande inom olika branscher som angett olika svarsalternativ. Procent. Till- verkning Bygg Parti- handel Land- transporter Övriga transporter Stöd- funktioner Totalt Aktörer 43 34 38 29 11 30 39 Naturvårdsverket 8 7 8 9 0 11 8 Trafikverket 6 2 5 3 0 3 5 Kommuner 11 9 8 11 0 8 10 Länsstyrelserna 8 13 7 6 0 3 8 Branschorg. 9 4 10 0 11 5 8 Marknad 46 43 44 59 67 52 47 Kunder 21 14 19 26 33 21 20 Marknaden 14 14 14 18 22 17 14 Image 12 14 11 16 11 14 12 Övrigt 11 23 18 12 22 17 14 Egen vilja 8 16 11 10 22 14 10 Annat 1 4 2 2 0 2 2 Inget 1 2 1 0 0 0 1 Vet ej 1 2 3 0 0 2 1 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 PÅVERKANSMEDEL
I tabell B8.4 redovisas de viktigaste påverkansmedlen när det gäller påverkan från aktörer.
Tabell B8.4 Aktörernas påverkansmedel. Andel av de svarande som angett respektive medel. Procent.
Bransch Information Krav
Ekonomiska styrmedel Totalt Tillverkning 42 51 7 100 Bygg 43 57 0 100 Partihandel 28 58 14 100 Landtransporter 23 50 27 100 Övriga transporter 100 0 0 100 Stödfunktioner 47 47 6 100 Totalt 40 52 8 100
Det påverkansmedel som betyder mest är krav från aktörerna. Detta är det viktigas- te i alla branscher utom för aktörerna inom övriga transporter och möjligen stöd- funktioner till transporter. Vid sidan av krav från aktörerna är det information som påverkar mest. Ekonomiska styrmedel från aktörernas sida är inte av någon större betydelse utom för företag landtransportbranschen och i viss mån i partihandeln. VEM STÅR FÖR STYRMEDLEN
Tabell B8.5 kopplar informationen om vem som påverkar med vilket påverkans- medel som används.
Tabell B8.5 Påverkansmedlens fördelning på påverkar och medel. Andel i procent av samtliga svar om påverkan
Information Krav Ekonomiska styrmedel Totalt Naturvårdsverket 9 11 1 20 Trafikverket 4 7 1 12 Kommuner 9 17 3 29 Länsstyrelserna 6 15 2 22 Branschorganisationer 13 2 2 17 Totalt 40 52 8 100
När det gäller information är det branschorganisationerna som är de viktigaste aktörerna, följt av Naturvårdsverket och kommunerna. Kraven står huvudsakligen kommunerna och länsstyrelserna för men också Naturvårdsverket enligt de svaran- des uppfattning. Också när det gäller ekonomiska styrmedel är det kommunerna och länsstyrelserna som uppfattas som de viktigaste aktörerna.
När det gäller de marknadsanknutna påverkanskällorna är det mycket vanligt att man uppfattar det som ett krav från kunderna och marknaden att man arbetar med miljöförbättrande åtgärder.
Från intervjuerna framgår t.ex. att i Malmö stad sker påverkan från trafikverken, m.m. genom den påverkan de har på den strategiska miljöplanen. Det är viktigt att man har en dialog med den övergripande nivån. Storstäderna ha de senaste åren uppvaktat miljö- och finansministrar. De nationella verken borde enligt den inter- vjuade vara mer aktiva när det gäller att påverka regeringsnivån.
Ett av de intervjuade storföretagen påverkas mest av kunder och marknad och egen vilja att bidraga till hållbar utveckling. Detta är ett av de starkaste skälen att man arbetar med miljöfrågorna. De relativt få kontakter man har med myndigheter gäll- er tillståndsärenden och lokaliseringsärenden och det är då länsstyrelserna och kommunerna man har kontakt med.
Åtgärder som vidtas för att minska miljöpåverkan.
I enkäten till företagen har frågan ställts om vilka åtgärder som vidtagits eller pla- nerats i verksamheten i utsläppsbegränsande syfte. Diagram B8.1 redovisar svaren.
Diagram B8.1 Åtgärder som företagen vidtagit eller planerar för att begränsa utsläpp. Källa: Enkät till företag
De flesta företag har vidtagit någon typ av åtgärd. Ytterligare åtgärder planeras vid i genomsnitt drygt hälften av de undersökta företagen.
De vanligaste åtgärderna är tekniska åtgärder på fordon och bränsle. Drygt en fjär- dedel av företagen har genomfört sådana åtgärder och drygt en femtedel planerar att göra detta. Näst vanligast är åtgärder som påverkar transportbehovet. En knapp fjärdedel av företagen har vidtagit sådana åtgärder och en knapp femtedel planerar sådan åtgärder.
Knappt en femtedel har bytt till mer miljövänliga transportslag och några procent- enheter mindre har vidtagit åtgärder som påverkar hur transporterna utförs. De senare typerna av åtgärder ligger dock i högre grad inom företagens planer. En fjärdedel respektive en tredjedel planerar sådana åtgärder.
Det ligger nära till hands att se de ovan gjorda observationerna som en utveck- lingsprocess, där man börjar med tekniska åtgärder på fordon och bränsle och fort- sätter med åtgärder som påverkar transportbehovet, byte till mer miljövänliga transportslag och åtgärder som påverkar hur transporterna utförs. För de första två åtgärdstyperna är det fler företag som har vidtagit åtgärder än som planerar medan det motsatta gäller för de övriga åtgärdstyperna.
Vissa skillnader mellan olika branscher kan observeras. Inom industri och bygg- verksamhet är tekniska åtgärder på fordon och bränsle vanligast. Inom transport- branscherna är åtgärder som påverkar transportbehovet vanligare. Det är dock inte några stora skillnader mellan branscherna.
Sammanlagt är det ca sju procent av företagen som inte har genomfört några åtgär- der alls och drygt en tiondel som inte planerar några åtgärder. Här skiljer sig bygg-
0 5 10 15 20 25 30 35
Åtgårder som påverkar transportbehovet Tekniska åtgärder på fordon
och bränsle Byte till mer miljövänliga
transportslag Ätgårder som påverkar hur
transporterna utförs Annat
Inga Vet ej
Planerar åtgärder Har vidtagit åtgärder
verksamhet och partihandel från de övriga branscherna genom högre andelar. I byggverksamheten är det en fjärdedel som inte har vidtagit några åtgärder. Dessa branscher ligger också sämre till än de övriga när det gäller planerade åtgärder. De stora transportanvändare som intervjuats redovisar ett antal åtgärder som de bedriver för att minska miljöbelastningen. Av naturliga skäl ingår åtgärder som myndigheterna bedriver i sin egen verksamhet och som man försöker föra ut i sek- torn i övrigt. Det gäller t.ex. EcoDriving och effektivt körsätt. Andra åtgärder är t.ex. byte till elfordon och byte till från lastbil till järnväg.
Man har också samarbete med högskolor, transportföretag och kunder för att ut- veckla motorer.
En viktig del är att ställa krav på entreprenörerna. Man arbetar utifrån Euroklass- normer. Ett företag ställer krav på transportörerna att de inte får köra med fordon av Euroklass 0. Ett grundkrav är att 30 procent av fordonen skall vara klass två eller bättre. Nästa år blir kravet att 50 procent av fordonen skall vara klass två eller bättre.
Man ställer också krav på utbildning i Ecodriving hos transportörerna. Fram till 1 september i år skall 25 procent av förarna vara utbildade , nästa år skall 40 procent ha genomgått utbildning. Man har också en kravstege när det gäller bränsle, där man ställer krav på att de måste använda det mest miljövänliga bränslet.
Kommunernas möjligheter ligger i att förändra fordon och körstil, mm. I en kom- mun har man tittat på körbehovet så att man inte kör i onödan, t.ex. med hjälp av GPS. Kostnaderna överstiger dock ännu resurserna. Man vet inte om det är ekono- miskt försvarbart.
När det gäller bränsletillsatser har man i en kommun haft ett mycket gott resultat. I ett försök med två fordon har man med tillsatser minskat bränsleförbrukningen med 8-11 procent. Man skall nu göra detta i större skala.
Påverkan genom upphandling
Sektormyndigheterna kan påverka miljöarbetet dels genom att ställa krav vid egna upphandlingar och dels genom att påverka andra aktörer att ställa krav vid upp- handlingar. Det senare är en del av sektorsuppgiften. Här redovisas information om vilka krav olika aktörer ställer vid upphandlingar.
På Vägverket ställer man vid upphandlingar krav på att fordonen skall vara av miljöklass 1 och en del andra krav. På regional nivå finns i Skåne personer som arbetar i nära kontakt med projekt inom Region Skåne som går ut på att ställa mil- jökrav i samband med upphandlingar. Man får medel i väghållningsplaneringen som är öronmärkta för denna typ av uppgifter.
Enligt Banverkets Miljörapport 2001 skall alla inköp och upphandlingar senast 2001 vara miljösäkrade så att inga avvikelser sker i förhållande till fastlagda ruti- ner. Detta innebär att generella minimikrav för all upphandling av konsulter och entreprenader finns framtagna. Dessa minimikrav omfattar bl.a. ledningssystem, kompetens, fordon, materialval, avfallshantering och utsläpp. Även enhetsspecifika upphandlingsrutiner har tagits fram och detta arbete fortsätter under 2002.
Dieselloken utgör ett miljöproblem. Åtgärder för att minska utsläppen därifrån är ofta förknippade med höga kostnader. Det är av samma anledning svårt att ställa allt för höga krav på de operatörer som trafikerar banorna. Höga kostnader kan leda till utstraffning av mindre operatörer eller överflyttning av transporter till lastbil. Det senare skulle inte bidra till miljöförbättringar. I de avtal som idag skrivs mellan Banverket och operatörer ställs få eller inga miljökrav. Det gör att operatören väljer att sköta trafikeringen på ekonomiskt mest fördelaktiga sätt vilket inte alltid går hand i hand med miljömålen.
Från Luftfartsverket ställs miljökrav på samtliga leverantörer och på samtliga nya avtal. Miljökrav ställs vid upphandlingsförfrågan. Mallar för upphandling av kon- sulter och varor har tagits fram.
Ett länstrafikbolag pekar på motsättningen i att man har önskemål att ställa hårdare krav vid upphandling men att man samtidigt arbetar på att locka över bilister till kollektivtrafiken. Ett annat länstrafikbolag ställer krav på att nya bussar skall vara av EURO4-klass i upphandlingar.
Malmö stad ställer krav på fordon vid upphandling men inte på Ecodriving. Man diskuterar dock detta i projektet Samordnad varudistribution. Samordnad varudis- tribution innebär att leverantörerna levererar till logistikcentraler istället för till alla enheter inom kommunen. Vid slutleveranserna diskuteras att ställa krav också på Ecodriving. En annan kommunrepresentant säger att i upphandling av entreprenö- rer ställs krav på miljöcertifiering men det sker ingen uppföljning.
ENKÄTRESULTAT
Företagen har tillfrågats om vilka krav på åtgärder de ställer vid upphandling av transporter. Som framgår av diagram B8.2 ställer en knapp femtedel inga krav alls. Den vanligaste åtgärdstypen är tekniska åtgärder på fordon och bränsle och krav på åtgärder som påverkar transportbehovet.
Diagram B8.2 Företagens krav på leverantörerna vid upphandling av trans-porter. Källa: Enkät till företag.
Drygt en fjärdedel av företagen ställer sådana krav. Krav på byte till mer miljövän- liga transportslag och åtgärder som påverkar hur transporterna utförs är dock inte vanliga. Endast runt fem procent av företagen kräver sådan åtgärder. Ecodriving och åtgärder för sparsam körning är således inte några vanliga krav.
En tiondel av de svarande anger andra typer av krav. Det gäller t.ex. krav på certi- fiering, på miljögodkända fordon eller att man har ett miljöarbete. Lista på samtliga svar finns i bilaga 2.
En fråga har ställts till sådana som utför transporter om vilka krav man får från uppdragsgivaren. Dessa krav sammanfaller i stort sett med dem som man ställer själv.
Sektorsarbetets effekter
Enligt intervjuad representant från Vägverket är det inte lätt att säga vilken effekt arbetet har gett på det fysiska tillståndet eftersom det fysiska tillståndet beror på så mycket. Resultatet beror framför allt på vad andra gör. Vad andra gör är inte bara en funktion av sektoransvaret utan av ekonomiska och andra strukturer. En lågkon- junktur har förmodligen mycket större effekter på utsläppen än vad Vägverkets sektorarbete har.
I en högkonjunktur är inriktningen att förhindra en ökning av utsläppen. I en låg- konjunktur så kanske man kan minska utsläppen. Det är svårt att särskilja vad som är en effekt av sektorsarbetet. Vägverket har tre huvudfåror för de utåtriktade akti- viteterna
• Sparsam körning
• Kvalitetssäkring av transporter ur miljö och trafiksäkerhetssynpunkt • Regionala miljöprogram arbetar utifrån regionala förutsättningar och re-
gionala aktörer.
0 5 10 15 20 25 30
Åtgårder som påverkar transportbehovet Tekniska åtgärder på fordon
och bränsle Byte till mer miljövänliga
transportslag Ätgårder som påverkar hur
transporterna utförs Annat
Inga Vet ej
De första två är nationella projekt där man jobbar över hela landet med liknande metoder och gemensam uppföljning av resultatet.
För att kunna följa upp målet måste man mäta resultatet. SPARK har man en mo- dell att mäta. Ett sätt att uppskatta effekterna är att man har ett bra samband mellan en utbildad person och den bränsleanvändning som detta har. Det visar sig att det är mellan fem och tio procent mindre bränsleförbrukning för en person som har genomgått utbildning. Det är också dock en fråga om hur man motiveras sig fram- över och hur man följer upp sin bränsleförbrukning. Genom att mäta antalet perso- ner som är utbildade kan man mäta hur mycket bränsle som sparas. Vägverket gör sådana kalkyler.
När det gäller vägutbyggnaden har man modeller för att mäta trafikflöden och ut- släpp. Bygger man mer vägar får man mer utsläpp men detta motverkas av sektors- arbetet. Resultatet skall vara 130 000 ton mindre utsläpp, vilket är ganska mycket. Kunskaperna om de regionala miljöprogrammen är mycket mindre. I regionerna prioriterar man åtgärder framför uppföljning. Åtgärderna kan vara att man arbetar med skolor i ett långsiktigt perspektiv för att förändra världsbilden hos eleven, mobilitet för gående och cyklister, kampanjer för att ändra motorvärmaranvänd- ningen, etc. Fokus har varit att få projekten igång. Man vet nästan ingenting om effekterna av regionala miljöprogram, åtminstone inte på aggregerad nivå. Möjli- gen känner man till något på regional nivå.
Uppgiften som sektormyndig är också att beräkna resultatet för hela trafiksektorn. Detta gör man genom beräkningsmodeller som utgår från trafikmängder och ut- släppskvoter, levererad mängd bränslen, etc. (Se kapitel 7). Hur mycket koldioxid som finns i luften är Naturvårdsverkets jobb. Vägverket stämmer av det egna arbe- tet med de totala utsläppen.
När det gäller de övriga trafikverken sker sektorsarbetet främst genom samarbete, kunskapsutveckling, m.m. Möjligheterna att redovisa kvantitativa resultat är där- med mindre.
Enkätresultaten
I enkäten till de offentliga aktörerna har de intervjuade ombetts att bedöma vilket genomslag det egna utåtriktade arbetet för miljöanpassning har fått i transportsek- torn. Tabell 7.6 visar bedömningarna för kommuner och myndigheter.
Tabell B8.6 Bedömning av det egna utåtriktade miljöarbetets genomslag i transportsek- torn. Andel av de svarande som anger respektive alternativ. Procent.
Kommuner Myndigheter Totalt
Stort 5 27 14
Något 59 67 62
Inget 18 0 11
vet ej 18 7 14
Totalt 100 100 100
Bland myndigheterna är det en fjärdedel som tror att det egna utåtriktade arbetet får stort genomslag medan endast fem procent av kommunerna tror det. Två tredjede- lar av myndigheterna och nästan 60 procent av kommunerna tror i alla fall att verk- samheten får något genomslag. Ingen myndighet tror att det inte blir någon effekt alls medan närmare en femtedel av kommunerna tror det.
Bilaga 9
Perspektiv på måluppfyllel-
sen
Denna bilaga är en mer detaljerad version av kapitel 8, Perspektiv på måluppfyllel- sen.
Uppföljning
Miljökvalitetsmålen
För att kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen är effektiva måste arbetet följas upp och utvärderas. Det behövs därför ett system för uppföljning, utvärdering och rapportering. Ett nationellt och ett regionalt uppfölj- nings- och utvärderingssystem baserat på bl.a. indikatorer är därför knutet till mil- jökvalitetsmålen.
För att få en tydlig ansvarsfördelning har regeringen utsett ansvarig myndighet för vart och ett av de 15 miljökvalitetsmålen och gett vissa myndigheter ansvar för vissa övergripande miljöfrågor. De miljömålsansvariga myndigheterna och de myndigheter som får ett övergripande ansvar skall tillsammans med berörda sekto- rer svara för att lämpliga indikatorer utvecklas, ge en samlad redovisning av mål- uppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser och i övrigt verka för att miljökvali- tetsmålen nås. Ett miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket har ett samordnande ansvar för uppföljning och rapportering. Genom att representanter för sektorsmyn- digheter ingår i miljömålsrådet säkerställs kopplingen mellan miljökvalitetsmålen och sektorsmålen.
Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för regionalt mål- och uppföljnings- arbete. Arbetet bör utföras i en sektorsövergripande process i dialog med kommu- ner, näringsliv och andra aktörer. Länsstyrelserna bör utifrån sin övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter utveckla samarbetet med övriga regionala myndigheter och andra regionala organ.
De transportpolitiska målen
Vid sidan av uppföljningen av miljökvalitetsmålen görs också uppföljning av de