• No results found

Exempel på gröna finansiella aktörer och produkter

In document Grönt sparande (Page 103-107)

5 Finansiella aktörers arbete med hållbarhet

5.8 Exempel på gröna finansiella aktörer och produkter

och produkter

Som redogjorts för i tidigare avsnitt arbetar finansiella aktörer i de flesta fall med hållbarhet eller ESG. Det finns aktörer, exempelvis nischbanker, som bedriver hela sin verksamhet med utgångspunkt i hållbara värderingsprinciper. Men det finns även finansiella produkter som har en tydlig koppling till finansiering av specifika gröna projekt

Finansiella aktörers arbete med hållbarhet SOU 2020:17

104

inom ett företags verksamhet. Nedan ges några exempel i dessa avse- enden.

5.8.1 Gröna banker

Internationellt finns ett flertal gröna banker, ofta med visst statligt ägande. Ett exempel är den statliga gröna bank, UK Green Invest- ment Bank limited, som startades i Storbritannien 2012. Syftet med banken var att investera i grön infrastruktur i Storbritannien och internationellt för att därigenom förstärka utvecklingen i förnybara energikällor. Banken förvärvades 2017 av ett privat konsortium. Ett annat internationellt exempel är the Connecticut Green bank, som var den första gröna banken som startades i USA. Det är en halvstat- lig verksamhet som etablerades i Connecticut 2011 som del av ett lag- stiftningspaket med syfte att säkra delstatens framtida energiförsörj- ning simultant med minskande utsläpp. Syftet med verksamheten är att minska kostnaderna för lågutsläppande energiproduktion genom att göra den mer tillgänglig och billigare för den privata sektorn, in- klusive hushållen. Målet sattes ursprungligen till att 20 procent av del- statens energi skulle komma från förnybara källor 2020. Banken för- söker genom användandet av marknadsbaserade metoder att vara ett komplement till rena publika subsidier.16 Efter att Connecticut Green

Bank startades 2011 har det startats andra liknande verksamheter i andra amerikanska delstater som bl.a. Kalifornien, Rhode Island, Maryland, och Hawaii.

I Nederländerna finns i dag tre gröna banker: ABN AMRO Groen- bank, ING Groenbank och Rabo Groenbank. För att som grön bank få verka inom Green Funds Scheme, GFS-systemet, och agera som finansiell intermediär med syfte att omvandla grönt sparande till finansiering för certifierade gröna projekt, krävs en separat bank- licens och styrelse för den gröna bankverksamheten, som fungerar som en ”bank i banken”. En närmare beskrivning av det nederländska systemet med gröna banker finns i kapitel 9.

I Sverige finns den svenska medlemsbanken Ekobanken som star- tades i Järna 1998. Ekobanken är den svenska representanten för den sociala, etiska bankrörelse, Sustainable Banking eller Value-driven Banking, som numera finns i flera europeiska länder. Ekobankens med-

SOU 2020:17 Finansiella aktörers arbete med hållbarhet

lemmar äger banken gemensamt och en ägarandel kallas för medlems- insats. Det är medlemsinsatserna som avgör hur stor del av de medel som sätts in på konton i banken som banken i sin tur får låna ut. Eko- banken lånar ut till verksamheter som ger ekologiska, sociala eller kulturella mervärden eller som bidrar till lokal utveckling i Sverige eller i utvecklingsländer. I slutet av 2017, var den totala utlåningen 756 miljoner kronor varav utlåning specifikt till kategorin ekologi och rättvis handel utgjorde 25 procent. Ekobanken har en intern ut- värderingsprocess som avgör om en kredit är acceptabel eller inte utifrån dess ekologiska, sociala och kulturella meriter. Ekobanken arbetar inte med begränsande, starkt styrande processdokument, utan gör i stället en bedömning från fall till fall. Detta gäller även krediter inom områden som tidigare har bedömts som acceptabla, t.ex. KRAV godkända produkter eller ekologiskt jordbruk. Exempel på verksam- heter som fått lån inom denna kategori är passivhus, biodynamiskt jordbruk och ekologiskt semesterboende.

5.8.2 Gröna obligationer i Sverige och globalt

Marknaden för gröna obligationer startade den 7 juni 2007 när Euro- peiska Investeringsbanken, EIB, emitterade sin första Climate Aware- ness Bond. Emissionsvolymen var på 600 miljoner euro och löptiden var fem år. Av den totala emissionsvolymen investerades 83 procent i projekt för förnybar energi. Resterande 17 procent investerades i pro- jekt för energieffektivisering. EIB:s obligation var den första obliga- tionen som separerade och öronmärkte anskaffat kapital för hållbara investeringar. Resultatet blev ökad transparens och en tydligare länk mellan kapitalet från finansmarknaden och specifika hållbara investe- ringar. Emissionen blev startskottet för en marknad med obligationer vars anskaffade kapital öronmärks för hållbara investeringar. Sedan den första gröna obligationen emitterades har marknaden för gröna obligationer utvecklats snabbt.

Nästa steg i utvecklingen av marknaden för gröna obligationer togs när Världsbanken i samarbete med Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) tog fram ett ramverk för emission av gröna obligationer. Världs- banken emitterade sin första gröna obligation i november 2008, vil- ken även var den första som kallades för just en grön obligation. Det har sedan kommit att bli det vedertagna namnet för obligationer vars

Finansiella aktörers arbete med hållbarhet SOU 2020:17

106

anskaffade medel går till hållbara investeringar. Emissionsvolymen var på 3,35 miljarder kronor och löptiden var sex år. Världsbankens gröna obligation blev också den första att emitteras i svenska kronor. Ramverket som togs fram beskriver processen för identifiering och urval av hållbara projekt. Det kunde efter emissionen användas som mall för andra emittenter. För att öka legitimiteten för ramverket lät man en oberoende tredje part med expertis inom miljö-och klimat- mässig hållbarhet utvärdera ramverket ur ett hållbarhetsperspektiv. På så vis introducerades konceptet med s.k. andrahandsutlåtanden (eng. second party opinions). Världsbankens ramverk och emissionsupp- lägg kom att bli en förebild för efterföljande emittenter och för de branschstandarder som skulle komma att utvecklas framöver.

Det ramverk som används av de flesta emittenter av gröna obli- gationer i dag, kallas Green Bond Principles, GBP, och uppdaterades senast i juni 2018. Dessa principer är ännu så länge frivilliga och foku- serar på transparens och redovisning. Enligt GBP krävs att medlen används till gröna projekt och att processen för det ska redovisas i det legala dokument (prospekt) som tas fram i samband med emissio- nen. I de fallen full matchning inte kan ske vid varje tillfälle ska den emitterande banken enligt principerna informera investerare om hur medlen avses placeras tills dess att de kan finansiera avsedda gröna projekt. Miljönyttan av projekten ska redovisas och om möjligt kvan- tifieras. Utöver rekommendationer för hur medlen ska användas om- fattar GBP, även rekommendationer för hur gröna projekt ska utvär- deras och väljas, samt för hur medlen ska hanteras. Slutligen, men av stor vikt, anges även hur redovisning ska ske.

Initialt var tillväxten i marknaden för gröna obligationer relativt långsam. Med början 2013 tog marknaden bättre fart, även om utveck- lingen därefter har varit relativt ojämn från år till år. Marknaden har dock breddats med tiden och nya emittenter utgörs i större utsträck- ning av regioner och kommuner. Sverige har behållit sin position som en av de största valutorna sett till emitterade belopp. Även företag och i allt större utsträckning svenska banker har emitterat gröna obligationer. I januari 2019 emitterade SBAB även den första säker- ställda gröna obligationen.17

Det svenska fastighetsföretaget Vasakronan, som är helägt av Första–Fjärde AP-fonderna, emitterade 2013 världens första gröna

17 En säkerställd obligation är en obligation med säkerhet bestående av hypotekskrediter som

SOU 2020:17 Finansiella aktörers arbete med hållbarhet

företagsobligation. Då de även såg behov av finansiering med kortare löptid tog de 2018 nästa steg och emitterade världens första gröna certifikat där likviden är öronmärkt till gröna tillgångar.18

Flera svenska banker har emitterat gröna obligationer. Denna gröna marknadsupplåning används till grön utlåning till företag eller hus- håll, t.ex. i form av gröna bostadslån. Genom att matcha grön finan- siering med grön utlåning arbetar bankerna därmed med att göra hela värdekedjan grön. Det innebär att likviden av grön marknadsfinan- siering öronmärks för utlåning till miljöfrämjande ändamål. Ett sådant förfarande är i linje med GBP.

Trots den starka tillväxten i marknaden på senare år utgör gröna obligationer fortsatt en begränsad del av den totala globala marknaden för obligationer. Under 2019 steg emissionsvolymen med 17 procent från föregående år till dryga 200 miljarder dollar. Detta ska jämföras med värdet av den totala globala obligationsmarknaden om 92 biljo- ner dollar i slutet av 2016 (SIGMA). Vilka investeringar som de gröna obligationerna främst har finansierat har varierat över åren.

In document Grönt sparande (Page 103-107)