5 Finansiella aktörers arbete med hållbarhet
5.9 Finansinspektionens arbete
Finansinspektionen har de senaste åren genomfört och redovisat ett antal uppdrag inom hållbarhetsområdet. Redan i regleringsbrevet för budgetåret 2015, fick Finansinspektionen uppdraget att i en särskild rapport redovisa bankernas riktlinjer för kreditgivning till företag utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Finansinspektionen ge- nomförde därför en kartläggning av bankernas interna regler om kre- ditgivning till företag utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv19.
Undersökningen omfattade nio banker som tillsammans står för majo- riteten av den totala företagsutlåningen i Sverige. Finansinspektionens kartläggning visade att bankerna i sina interna regler om kreditrisker beaktar miljörisken vid kreditgivning till företag. Det är alltså fråga om en bedömning utifrån den ekonomiska aspekten, där en förhöjd miljörisk kan leda till en dålig affär för banken. Av bankernas interna regler framgår också att miljörisken i förhållande till bankernas egna etiska förhållningssätt, anseende och ryktesrisk ska beaktas. Det fram- står, enligt vad Finansinspektionen kunde utläsa av bankernas interna
18 Ett certifikat är ett skuldebrev av samma typ som en statsskuldväxel men där emittenten
i stället är t. ex. en bank eller ett företag.
Finansiella aktörers arbete med hållbarhet SOU 2020:17
108
regler, som att många av dem på frivillig väg vidtagit åtgärder. Ge- nom olika självpåtagna initiativ, t.ex. genom att följa olika internati- onella principer eller ansluta sig till internationella initiativ och stan- darder, gör flera banker ansträngningar för att anpassa kreditgivningen så att den i större utsträckning tar hänsyn till ett miljö- och hållbar- hetsperspektiv. I synnerhet gäller detta de större bankerna samt ban- ker med internationell verksamhet.
Finansinspektionen följde under 2018 upp bankernas interna regler för kreditgivning till företag för att se om det skett förändringar i hur bankerna beaktar hållbarhetsrelaterade risker sedan 2015.20 En
tydlig förändring anser Finansinspektionen är att bankerna i högre utsträckning än tidigare beaktar dessa risker i kreditgivningen till före- tag. De interna styrdokumenten är även mer omfattande och mer detaljerade. Störst fokus ligger på miljö- och klimatrelaterade aspek- ter, vilket också är det område där utvecklingen varit mest påtaglig. Socialt ansvarstagande och styrningsfrågor får mindre utrymme och har inte heller utvecklats i samma omfattning. Bankerna har också utökat resurserna för arbetet med hållbarhet och ökat transparensen kring hur de arbetar med frågorna, exempelvis i form av Hållbarhets- översikten, ett branschinitiativ från Svenska Bankföreningen. I denna presenterar elva svenska banker, publikt och på ett relativt enhetligt sätt, hur de beaktar hållbarhetsfrågor vid utlåning till företag. Håll- barhetsöversikten är ett bankgemensamt branschinitiativ och ett in- formationsmaterial som tagits fram för att informera privatkunder om hur bankerna arbetar med hållbarhet i sin kreditgivning till företag. Finansinspektionen fick 2016 ett uppdrag av regeringen att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, och att undersöka deras koppling till finansiell reglering och tillsyn. Uppdraget resulterade i två rapporter om hållbarhet som presenterades i november 2016, ”Finansiella före- tags hållbarhetsarbete” och ”Hur kan finanssektorn bidra till en håll- bar utveckling?” Finansinspektionen genomförde som en del av upp- draget en enkät, där ett antal företag i olika delar av den finansiella sektorn redovisade om och hur de arbetade med hållbarhetsfrågor generellt, och med särskilt fokus på klimatfrågan. Företagen som in- gick i kartläggningen utgjordes av försäkringsbolag, banker, värde- pappersbolag och fondbolag. Resultatet i enkäten visar att företagen tolkar hållbarhet på olika sätt, och att angreppssättet beror på före-
20 Finansinspektionen (2018). FI-tillsyn 7: Hållbarhetsperspektiv vid kreditgivning till företag –
SOU 2020:17 Finansiella aktörers arbete med hållbarhet
tagets storlek, vilken affärsmodell det har och hur efterfrågan från kunder ser ut. Kartläggningen visar att finansiella företag är tydligt medvetna om hållbarhet både som risk och som möjlighet men att man gör olika bedömningar av hållbarhetens betydelse för den egna verksamheten. Vidare visar kartläggningen att det främst är stora före- tag och företag som ingår i en större koncern som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Det är framför allt dessa företag som har riktlinjer (se tabell 5.1) och mätbara mål, och som också metodiskt följer upp arbetet. Samma grupp av företag samarbetar också ofta med andra aktörer genom nationella och internationella nätverk.
0 1 2–5 5–10 10+
Försäkringsföretag - 2 1 2 1
Banker - 2 - - 3
VP-bolag 3 3 - - -
Fondbolag 2 2 1 - 1
Källa: Finansinspektionen (2016). Finansiella företags hållbarhetsarbete, tabell 2.
Finansinspektionen fick i 2018 års regleringsbrev ytterligare ett antal specifika uppdrag som syftade till att bidra till en hållbar utveckling. Under året 2018 inriktades Finansinspektionens arbete på att inte- grera hållbarhetsfrågorna i det löpande tillsynsarbetet, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver konstaterade Finans- inspektionen att det under 2018 skett något av en scenförändring när det gäller det internationella arbetet: inom EU pågår arbetet med kommissionens Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, och samarbetet mellan tillsynsmyndigheter och centralbanker i hållbar- hetsrelaterade frågor har växt och intensifierats.
I en första rapport den 7 november 2018, Hållbarhetsinformation i fonder, presenterade Finansinspektionen en analys av branschens arbete för att standardisera den hållbarhetsrelaterade information som fondbolag och AIF-förvaltare ska lämna från och med den 1 januari 2018. Av rapporten framgår att branschen under hösten 2017 utveck- lade en standard för hållbarhetsinformation vilken sedan årsskiftet 2017/2018 utgör en del av självregleringen på området. I rapporten redovisade Finansinspektionen en kartläggning av hur väl förankrad informationsstandarden är samt hur den tillämpas av fondförvaltarna.
Finansiella aktörers arbete med hållbarhet SOU 2020:17
110
Finansinspektionen konstaterar sammantaget att förutsättningarna för fortsatt självreglering på området är goda, givet en fortsatt hög ambitionsnivå i branschen med att vidareutveckla och förbättra stan- darden. Bl.a. behöver branschen utvärdera om tröskeln för när en fond- förvaltare får ange att fonden beaktar hållbarhet är satt för lågt. Dess- utom behöver hållbarhetsinformationen förenklas så att en genom- snittlig konsument kan förstå den.
I en andra rapport den 7 november 2018, Integrering av hållbarhet i företagsstyrningen, redovisade Finansinspektionen en kartläggning av de finansiella företagens publika hållbarhetsinformation. Kartlägg- ningen baserades i första hand på de hållbarhetsrapporter som före- tag av en viss storlek är skyldiga att redovisa från och med boksluts- året 2017. Även annan hållbarhetsrelaterad information ingick dock i denna granskning, t.ex. hållbarhetsöversikten och hållbarhetsredo- visningen. Finansinspektionen konstaterar att det i många fall är svårt att utläsa hur hållbarhetspolicyer integreras i verksamheten. Exempelvis är det bara cirka hälften av företagen som beskriver hur policyer tillämpas praktiskt i den löpande verksamheten. Vidare är beskrivningar av hur risker identifieras och hanteras ofta otydliga. Bara en dryg tredjedel av företagen beskriver tydligt att de har rutiner för att identifiera och hantera hållbarhetsrelaterade risker, vilket indi- kerar att företagen kommit olika långt i arbetet med att hantera dessa risker. Slutligen är det ofta svårt att jämföra hållbarhetsrelaterad in- formation eftersom det saknas enhetliga strukturer för hur sådan in- formation presenteras. Hållbarhetsinformationen är dessutom ofta utspridd i många olika dokument.
Utöver att utföra de uppdrag som regeringen har gett Finansinspek- tionen, har myndigheten även tillsammans med den franska central- banken tagit initiativ till bildandet av en arbetsgrupp inom den europe- iska systemrisknämnden (ESRB) som analyserar hur scenarioanalyser av klimatrelaterade risker kan användas för att bedöma finansiella stabilitetsrisker. Finansinspektionen är också medlem i Sustainable Insurance Forum (SIF), som är ett globalt nätverk av tillsynsmyndig- heter på försäkringsområdet som sammankallas av FN:s miljöprogram UNEP. FI är även aktiv i det internationella nätverket Network for Greening the Financial System (NGFS) som består av 35 centralban- ker och tillsynsmyndigheter, däribland Finansinspektionen och Riks- banken. Nätverket syftar till att utarbeta och lyfta fram bra exempel på miljö- och klimatrelaterad riskhantering.