Exploateringsnämnden har en viktig roll för att säkerställa ett hållbart samhällsbyggande och uppfylla stadens bostadsmål. Nämnden ska utveckla och förvalta stadens samlade markinnehav så att en hållbar utbyggnad av staden säkerställs.
Nämnden ska ha ett långsiktigt helhetsperspektiv då staden planeras. Stockholm ska växa som en sammanhängande, klimatsmart och tålig stad med en god offentlig miljö. Nämnden ska i planeringen säkerställa en god balans mellan bostäder av olika storlek, upplåtelseform och boendetyper, liksom samhällsservice, kommersiell service, arbetsplatser, kultur, idrott och grönområden i alla delar av staden.
Planeringen ska sträva efter att minska sociala klyftor och att bryta den geografiska segregationen.
Stadsutveckling som verktyg för att nå social sammanhållning ska tas tillvara och nämnden har en viktig roll i utvecklingen av översiktsplanens fokusområden och strategiska samband. Särskilt fokus ska läggas på stadsmiljön i ytterstaden. Parker och natur bidrar till en levande och trygg stad.
Nämnden ska bidra till att skapa fysiska strukturer som gör det lätt att leva och resa miljövänligt, minska transporter och bidra till målet om fossilbränslefri stad till år 2040. Nämnden ska planera för en stad anpassad till ett förändrat klimat.
Bryt bostadsbristen
Mycket i Stockholm blir bättre, men det blir också trängre. Bostadsbristen är ständigt närvarande, det är trängsel i kollektivtrafiken, det är svårt att få förskoleplats och att få plats i kulturskolans verksamhet. Det går att göra något åt detta och politiken har verktygen, vilket visades av att utvecklingen vände mellan åren 2014 och 2018. Men vi riskerar att åter stå inför förlorade år. Efter att halva mandatperioden gått kan vi nu konstatera att de borgerliga och Miljöpartiet inte vill eller inte kan bygga. För att nå stadens långsiktiga mål på 140 000 nya bostäder till år 2030 behöver det byggas ca 10 000 nya bostäder per år. För att nå delmålet till år 2025 behöver det byggas nästan 15 000 bostäder per år. Men efter valet sjönk bostadsbyggandet kraftigt och de grönblå har hittills presterat knappt 5 000 bostäder per år. Alltså en bråkdel av behovet.
Stockholm har brist på bostäder, arbetsplatser, infrastruktur, förskolor och skolor samt idrottslokaler. Bostadsbristen är en allvarlig social utmaning som begränsar både människors frihet och Stockholms tillväxt. Ett högt bostadsbyggande där det byggs fler hyresrätter med lägre hyror måste vara en av Stockholms viktigaste prioriteringar. Nämnden ska bistå i stadens arbete med att utreda hur hyrorna kan pressas ytterligare vid nyproduktion. Under förra mandatperioden utvecklade vi Stockholmshusen som innebär ett nytt sätt att bygga bostäder på som både pressar hyrorna och kortar ledtiderna. Stockholmshusen är anpassade för att ge statligt investeringsstöd vilket ger upp till 30 procent lägre hyror vid nyproduktion. Stockholmshusen behöver utvärderas och utvecklas i syfte att göra dem ännu bättre och billigare. Framöver behövs ett nytt mål om att bygga 15 000 hyresrätter med rimliga hyror åren 2021-2030. För det krävs resurser, planering och beslutsvilja.
Den förra mandatperioden ökade stadens byggande till rekordnivåer. Nu ser vi tydligt konsekvenserna av skiftet i bostadspolitiken. Istället för att bygga bostäder väljer Miljöpartiet och de borgerliga partierna att istället ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Samma politik som när de borgerliga styrde förra gången. För varje ombildning ökar kötiden hos Bostadsförmedlingen. Under den första stora ombildningsvågen åren 1999-2004 ökade kötiden från 4,1 år till 6,0 år. Under den andra stora vågen av ombildningar åren 2007-2010 ökade kötiderna från 5,7 år till 6,7 år.
Moderaterna gör det svårare och dyrare att få en bostad i Stockholm.
Den blågröna budgeten för år 2021 innehåller högt ställda mål för antalet markanvisade bostäder och antalet färdigställda bostäder. Det är dock ytterst tveksamt om de mycket högt ställda målen kommer gå att uppnå med de lösningar som majoriteten har presenterat. Åren 2019 och 2020 tog det inte mer än tre månader innan Miljöpartiet och de borgerliga partierna skrev ner målet för
påbörjade bostäder till hälften. Ändå nås inte ens de sänkta målen. Istället för att stå för sin politik och presentera trovärdiga mål väljer de grönblå att i budgeten sätta så höga mål att de endast utgör ett luftslott. Stockholmarna ser ut att stå inför fyra förlorade år.
Stockholms stad har ett stort inflytande över bostadsförsörjningen, bland annat genom sina tre allmännyttiga bostadsbolag. Vi tvingas dock konstatera att allmännyttan som verktyg för bostadsförsörjning inte har använts under innevarande mandatperiod. I stadens budget har det tidigare funnits mål för antalet markanvisade bostäder till allmännyttan. Dessa mål har dock strukits av den grönblå majoriteten. I stadsutvecklingen har särskilt hyresrätter och allmännyttan en viktig roll att fylla. Mål och indikatorer för antalet markanvisade bostäder till allmännyttan måste därför återinföras.
Den förra mandatperioden kom Stockholm en bra bit på väg, vi vände trenden och fick fart på byggandet av klimatsmarta bostäder, förskolor och skolor. Men sedan valet har byggandet avstannat och de planer som fanns har stoppats. Vi ser nu ut att gå mot förvärrad bostadsbrist, förvärrad platsbrist på förskolan och längre att gå till närmaste grundskola. Vi måste ställa om från ombildningar och utförsäljningar till att bygga bostäder så att vanligt folk kan få en lägenhet genom bostadsförmedlingen.
Den pågående pandemin innebär att Stockholm riskerar att stå inför en historisk konjunkturnedgång med ökad arbetslöshet och social utsatthet. Staden behöver därför en politik som bidrar till en snabb återhämtning för jobb och tillväxt. En sektor som har stor påverkan på samhällsekonomin och arbetsmarknaden är byggsektorn. Ett sätt att dämpa krisens negativa effekter är därför att tidigarelägga planerade byggprojekt. Detta har gjorts i andra kommuner och Stockholm borde göra detsamma.På så sätt kan vi både lindra bostadsbristen, främja tillväxten, minska arbetslösheten och förbättra vår stad. Den grönblå majoriteten verkar dock använda krisen som en anledning till att låta bostadspolitiken stagnera. Det förvärrar en redan allvarlig situation. Stockholm har inte råd med det.
För att tillgodose behovet av ett tryggt och tillgängligt boende med social gemenskap för äldre utan stora hälso- och sjukvårdsbehov ska stadens arbete med att bygga ut antalet seniorboenden att fortsätta. Målet är att tillförsäkra den enskilde ett tryggt boende oavsett var man bor i staden.
Stadens olika boendeformer för äldre har under de senaste åren blivit tydligare och det ska vara lätt att hitta ett tillgängligt boende som gör det möjligt att leva ett aktivt liv även när rörelseförmågan blir sämre. Exploateringsnämnden ska i samarbete med äldrenämnden och Micasa utreda behovet av seniorbostäder med målsättningen att kunna införa en seniorbostadsbostadsgaranti för alla över 65 år senast år 2030.
De blågröna har sänkt byggtakten också för studentbostäder. Med bibehållen takt i byggandet hade kötiden till en studentbostad nästan kunnat utraderas och en studentbostadsgaranti införas. Istället kommer människor återigen tvingas tacka nej till sin studieplats på grund av brist på studentbostäder. Målet för markanvisade studentbostäder ska därför återinföras. Nämnden ska också utreda behovet av studentbostäder med målsättningen att kunna införa en studentbostadsgaranti senast år 2030. I det arbetet ska parterna på studentbostadsmarknaden bjudas in för dialog.
En första bostad är avgörande för möjligheten att påbörja ett eget liv. Idag sker detta ofta alldeles för sent för många stockholmare. Med den höga takten i bostadsbyggandet, inte minst av hyresrätter, som präglade bostadsbyggandet åren 2014-2018 skulle en bostadsgaranti för unga varit möjlig. Varje år med sjunkande bostadsbyggande och utförsäljningar av hyresrätter blir det allt svårare för unga att få sin första bostad. Med en annan bostadspolitik med tydliga mål och ett fokuserat arbete är det dock fortfarande möjligt att bryta den nedåtgående trenden för byggandet.
Nämnden ska planera bostäder för de grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. Stadens projekt ska innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende, med prioriterad inriktning på boenden inom funktionshinderomsorg och socialpsykiatri. Nämnden ska vara en aktiv
part i stadens samverkan kring att hitta platser för och möjliggöra uppförande av modulhus initialt avsedda som bostäder för prioriterade grupper.
• Återinför en särskild samordnare, en ”bostadsgeneral”, för att nå bostadsmålen.
• Inför nytt mål om 15 000 billiga hyresrätter till år 2030.
• Återinför årsmålet om 2 500 markanvisade bostäder till stadens allmännytta.
• Inför nytt årsmål om 500 markanvisade studentbostäder.
• Mål om att införa en studentbostadsgaranti senast år 2030.
• Mål om att införa en seniorbostadsgaranti senast år 2030.
Bygg ihop vår stad
Stockholm måste läkas samman. Flera insatser gjordes mellan åren 2014 och 2018 för att skapa ett Stockholm som håller samman, men mer måste göras. Segregationen skapar en otrygg stad och forskning visar att segregation leder till högre kriminalitet. Ändå för den politiska majoriteten en politik som cementerar den segregerade staden genom stoppat bostadsbyggande och genom utförsäljningar som gör bostaden till en fråga om ekonomiska resurser. Stockholm behöver det motsatta, nämligen en politik för att läka samman.
Genom att identifiera stadsutvecklingsområden kan vi både bygga ihop vår stad och få upp volymerna i bostadsbyggandet. I översiktsplanen identifieras tio strategiska samband där stadsdelar bör läka samman. Dessa områden ska prioriteras och fyllas med klimatsmarta bostäder, kollektivtrafik, skolor, förskolor, idrottshallar, kultur, parker och badplatser. Två strategiska samband påbörjades under förra mandatperioden, nämligen Skärholmen och Östberga. I projektet Fokus Skärholmen, där även Vårberg, Sätra och Bredäng ingår, finns en tydlig ambition kring social hållbarhet. En positiv utveckling skapas med fler bostäder och arbetsplatser, andra värdeskapande satsningar samt stärkta samband till omgivningarna. Det prioriterade strategiska sambandet mellan Östberga och Årsta kommer att stärkas med nya bostäder och offentliga funktioner.
Under år 2021 måste byggstart ske för att koppla samman Tensta, Rinkeby och Bromsten med både nya stråk och nya gator samt med bebyggelse som stödjer befintliga och nya gemensamma mötesplatser för alla omkringliggande stadsdelar. Projektet innehåller ca 1 500-1 700 nya bostäder i flerbostadshus och radhus, en ny F-9 skola för 900 elever med tillhörande idrottshall, en mindre idrottshall, fyra nya parker, två nya förskolor, ett regionalt cykelstråk samt en ny gång- och cykelbro. Under året ska programarbete göras för den strategiska kopplingen mellan Solberga, Telefonplan och Älvsjö ska stärkas genom utveckling av 7 500 bostäder samt satsningar på det offentliga rummet. Under året ska programarbete göras även för det prioriterade strategiska sambandet mellan Fagersjö och Farsta genom nya 3 900 bostäder, en omvandling av Magelungsvägen till ett urbant stråk samt utveckling av ett rekreationsstråk utmed stranden. Med förbättrade kopplingar kommer tryggare och säkrare miljöer skapas liksom bättre förutsättningar för handel och service. Även kollektivtrafiken till området ska förbättras, exempelvis med en pendeltågsstation. Måsenparken ska utvecklas till en aktivitetspark.
Ett annat viktigt samband är mellan Fagersjö och Hökarängen, där staden bör driva att tunnelbanan Fridhemsplan-Älvsjö ska gå hela vägen till Fagersjö eller att en ny pendeltågstation öppnar i Fagersjö och där det befintliga friluftsområdet bör utvecklas. Vid utvecklingsprojekt som dessa ska privata aktörer involveras i arbetet med en socialt sammanhållen stad utifrån erfarenheter från Fokus Skärholmen, genom aktiv tillämpning av markanvisningsförfarande.
Arbetet med stadsutvecklingsområdet Bromma parkstad ska inledas. Genom att stänga Bromma flygplats kan en ny stadsdel växa fram med bostäder, arbetsplatser, tunnelbana, skolor, förskolor, idrottshallar och kultur. Vid en nedläggning möjliggörs 30 000-35 000 bostäder för cirka 70 000 nya invånare, och en stadsdel lika stor som Kungsholmen kan skapas. 30 000 arbetsplatser blir också möjliga att förlägga i området. Därtill öppnas möjlighet för exploatering i andra områden som idag begränsas av flygplatsens inflygningslinjer. Exploateringsnämnden ska bistå i stadens arbete med att lägga ner flygplatsen i närtid och planera för en ny stadsdel med tunnelbana. Till dess att flygplatsen är nedlagd ska staden upphöra att subventionera flygtrafiken och dess utsläpp.
Exploateringsnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen förbereda och inleda omförhandling av stadens avtal med Swedavia i syfte att ta ut marknadsmässig hyra för flygplatsens mark.
Under året behöver fler nya områden för stadsutveckling identifieras och föras in i planeringen. Ett exempel är den så kallade Skrubbatriangeln där ett helt nytt bostadsområde kan växa fram.
Södertäljevägen närmast Liljeholmen kan omvandlas från trafikled till urbant stråk för att bygga ihop Liljeholmen centrum med området runt Liljeholmskajen. När Tvärförbindelse Södertörn färdigställts kan Örbyleden omvandlas till en stadsboulevard där bostäder, arbetsplatser och verksamheter kan integreras med kapacitetsstark kollektivtrafik, i enlighet med översiktsplanen.
Masthamnen ska på sikt utvecklas med bostäder och kajen ska tillgängliggöras från Norra Hammarbyhamnen hela vägen till Slussen, med hänsyn till sjöfartens fortsatta behov och verksamhet.
Bostadens upplåtelseform och storlek styr vilka typer av hushåll som flyttar in – de inflyttande hushållens struktur, ålderssammansättning och inkomst. Exploateringsnämnden ska bidra till att det finns en blandning av upplåtelseformer i hela staden. Att bygga nya hyresrätter i områden som idag domineras av bostadsrätter eller äganderätter är prioriterat. Detta ska särskilt prioriteras i områden i stadens närförorter med goda kollektivtrafiknära lägen som under senare år haft ett lågt tillskott av nya lägenheter. Det är även viktigt att planera för områden med blandade lägenhetsstorlekar och bostadstyper.
Problem med trångboddhet för barnfamiljer är betydligt större i Stockholms stad än i övriga Sverige. 32 procent av barnfamiljerna i Stockholms stad är trångbodda att jämföra med 7,6 procent i riket (räknat enligt norm 2, vilket innebär trångboddhet vid fler än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat). Trångboddheten bland barnfamiljer är högst i Rinkeby-Kista (48 procent), följt av Spånga-Tensta (46 procent) och Skärholmen (41 procent). Bland barnfamiljer på Östermalm är trångboddheten generellt lägst (23 procent). Stadens planering måste utgå ifrån att minska risken att det blir brist på större bostäder för resurssvaga grupper. Att i hela staden bygga stora hyresrätter som barnfamiljer har råd att efterfråga måste vara prioriterat.
I ytterstaden finns centrummiljöer som upplevs som otrygga, skräpiga och nedgångna – till och med bortglömda. En trygg stad som fungerar är själva kärnan i samhällskontraktet. När vissa delar av staden lämnas efter behövs en annan politik. I Fokus Skärholmen har en ny framgångsrik metod för utveckling av centrummiljöer tagits fram. Tillsammans med privata fastighetsägare, stadens berörda förvaltningar samt boende och aktörer i närområdet kommer Sätra centrum att omvandlas till en trygg, levande och tilltalande plats. Denna arbetsmodell behöver tillämpas på fler centrummiljöer i staden, exempelvis Tensta centrum, Hagsätras och Rågsveds centrum, Hässelby gårds centrum samt Vårbergs centrum. Nämnden ska delta i stadens arbete med att identifiera, prioritera och driva utvecklingsprojekt av centrummiljöer i ytterstaden.
• Lägg ner Bromma flygplats i närtid och påbörja planeringen av Bromma parkstad.
• Byggstarta projektet som ska koppla samman Tensta, Rinkeby och Bromsten.
• Genomför programarbete för den strategiska kopplingen mellan Solberga, Telefonplan och Älvsjö samt mellan Fagersjö och Farsta.
• Påbörja planering av sambandet mellan Fagersjö och Hökarängen.
• Identifiera nya områden för stadsutveckling och för in dessa i planeringen, exempelvis i Skrubbatriangeln och genom att omvandla Södertäljevägen till urbant stråk.
• Utveckla centrummiljöerna i ytterstaden, så som Tensta centrum, Hagsätra-Rågsveds centrum, Hässelby gårds centrum samt Vårbergs centrum.
Planera för en hållbar stad
När nya områden och förtätningar planeras ska hållbart resande och hållbara transporter främjas.
Vi kan inte förvänta oss att människor ställer bilen om bussen inte går i tid och tunnelbanan är överfylld. Genom att prioritera kapacitetsstarka trafikslag som gång, cykel och kollektivtrafik kan fler människor klara sin mobilitet utan att behöva använda bilen. På så sätt kan klimatpåverkan
minskas och gaturummet bli mer inbjudande. Kollektivtrafik är ett smart sätt att öka transporteffektiviteten samtidigt som utsläppen minskar och gatumiljön blir trevligare tack vare minskad trängsel. Det är dessutom en investering som framförallt gynnar dem med lägre inkomster, även om den är bra för alla.
När Stockholm växer ställer det stora krav på hänsyn och känsla för de kvaliteter och värden som redan finns i Stockholms stadsdelar. Stadsutvecklingen ska vara socialt värdeskapande och utgå från befintliga kvaliteter och sträva efter att tillföra nya. Arbetssättet med socialt värdeskapande (SVA) ska tillämpas i alla projekt och i alla skeden av stadsbyggnadsprocessen. Stadsutvecklingen ska ske med dialog och förankring. Planeringen av offentlig och kommersiell service måste ske tidigt. Staden måste ta ett helhetsansvar för planeringen så att ytor till viktiga samhällsfunktioner säkras, istället för att överlåtas till marknaden.
Klimatförändringarna utgör en existentiell utmaning och Stockholm måste både minska sitt klimatavtryck och anpassa staden till ett framtida förändrat klimat. Staden ska byggas på ett sätt som möjliggör kortare och färre resor och energieffektiva byggnader. Ny bebyggelse måste integreras med grönska och stadsplaneringen ska sträva efter att stärka den ekologiska infrastrukturen. Negativa effekter vid översvämningar och värmeböljor måste minskas. Nämnden ska medverka till målet om en klimatneutral byggsektor till 2040. En växande stad kräver stora investeringar och när staden investerar ska målet alltid vara att bidra till att minska stockholmarnas klimatpåverkan. Nämnden ska ställa krav på klimatberäkningar i form av funktionskrav (kg CO2e/m2 BTA) vid nyproduktion av byggnader och anläggningskonstruktioner. Det ska göras fler markanvisningar till hus som byggs med massivträ i syfte att medverka till ökad teknikutveckling och innovation inom byggsektorn. De gröna parkeringstalen måste utvärderas i syfte att se om de gör det tillräckligt attraktivt för byggherrar att prioritera eldrivna bilpooler före parkeringsplatser vid nybyggnation. Även gröna parkeringsköp ska införas.
Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och en stor utmaning är bristen på kontorsyta. För att möjliggöra för fler företag att etablera sig i Stockholm behövs en omfattande expansion av antalet arbetsplatser, både i city där behoven är mycket stora, liksom i Stockholms södra delar. Målet är 100 000 nya arbetsplatser till år 2030. Nämnden ska ta fram etappmål och en indikator som följs upp årligen.
I tider av osäkerhet på bostadsmarknaden är det extra viktigt att Stockholms stadsutveckling präglas av en mångfald av olika typer av projekt. Det behövs både fler stora stadsutvecklingsområden i hela staden och fler mindre förtätningsprojekt. I varje område behöver det finnas både små lägenheter till singelhushåll och större lägenheter till barnfamiljer. I stadsutvecklingen har särskilt hyresrätter och allmännyttan en viktig roll att fylla. Mål och indikatorer för antalet markanvisade bostäder till allmännyttan ska därför återinföras.
Stockholms stora markinnehav är ett viktigt strategiskt verktyg för att skapa en stad för alla. Staden ska använda sitt markinnehav offensivt och använda det till att bygga en mer jämlik stad där segregationen minskar. Genom hur och till vem staden markanvisar kan markpolitiken bli ett viktigt verktyg i strävan mot en stad för alla. Marken är också en av stockholmarnas viktigaste tillgångar och måste därför förvaltas på ett ekonomiskt hållbart sätt. Det finns tillfällen när det är bra att sälja mark, inte minst för att kunna bygga bostäder, men det finns inget egenvärde i markförsäljning.
Nämndens årliga försäljningsbeting ska därför ses över.
Det gångna året har den grönblå majoriteten öppnat upp för alltfler ägarlägenheter i Stockholm.
Med ägarlägenheter kommer spekulationsinslaget på bostadsmarknaden att öka. Andelen som har osäkra hyresförhållanden likaså. Vi har idag en mycket väl fungerande upplåtelseform, bostadsrätten, som fyller behovet av ägd lägenhet i flerbostadshus. Staden måste därför sluta främja ägarlägenheter på bekostnad av bostadsrätter.
Ett hinder för att staden ska kunna fortsätta växa är dagens effektbrist och nätkapacitetsbrist.
Ett hinder för att staden ska kunna fortsätta växa är dagens effektbrist och nätkapacitetsbrist.