Stadsdelsnämnderna ska möjliggöra för stockholmare att utvecklas utifrån sina förutsättningar, känna sig trygga och ha en bra livskvalitet. Socialtjänsten i Stockholm ska vara likvärdig och tillgänglig oavsett var i staden man bor. Socialtjänsten ska vara jämställd och bygga på ett tydligt barnperspektiv. För att minska sociala problem arbetar socialtjänsten förebyggande och med tidiga och kunskapsbaserade insatser. Det förebyggande arbetet sker genom samverkan mellan många olika aktörer.
En tillgänglig socialtjänst
Stockholmare som behöver samhällets insatser ska få det. Nämndens verksamheter ger grundläggande stöd och skydd till de människor som är i mest behov av samhället. Vi är övertygade om att sociala problem minskar om fokus läggs på det förebyggande arbetet. Forskning visar att tidiga och kunskapsbaserade insatser ska prioriteras för att varje individ ska få de bästa förutsättningarna genom livet. För ett lyckosamt arbete är ett nära samarbete med andra nämnder, Region Stockholm, polis, akademin och civilsamhället avgörande. Arbetet med välfärdsteknik och nya arbetssätt inom socialtjänsten ska utvecklas för att stärka stödet till stockholmarna. Nämndens arbete rymmer många områden som inte ska detaljstyras, tilliten till professionen måste vara hög.
I ett Stockholm för alla håller socialtjänsten en hög kvalitet med människan i centrum.
Stadsdelsnämndernas arbete med samordnad individuell plan (SIP) är viktig för att individer som är i behov av insatser från olika aktörer får sina behov tillgodosedda. Satsningen med SIP-samordnare för barn och unga har bidragit till att effektivisera samverkan och tydliggöra involverade verksamheters ansvarsområden. Satsning med SIP-samordnare ska permanentas, antalet samordnare ska utökas och utredning ska göras om samordnare kan stärka samverkan inom vuxenenheterna och socialpsykiatrin. I samarbete med socialnämnden och Region Stockholm ska öppenvården utvecklas och säkerställa att Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård följs.
En god arbetsmiljö för medarbetarna är avgörande för att medborgarna och brukarna ska få ett stöd av hög kvalitet. Nämnden ska därför fortsätta förbättra arbetssituationen för medarbetarna, med fokus på socialsekreterare och biståndshandläggare.
• Stockholms socialtjänst och funktionshinderomsorg ska baseras på evidens och hög tillit till professionen.
• Arbetet för att förbättra arbetssituationen för medarbetarna ska stärkas.
• SIP-samordnare permanentas och antalet samordnare utökas.
Goda och jämlika uppväxtvillkor
Barn och unga ska ha goda och jämlika uppväxtvillkor. I nära samarbete med barn, unga och deras vårdnadshavare ska socialtjänsten säkerställa att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver i ett tidigt skede, genom uppsökande och förebyggande arbete eller avhjälpande insatser.
I de uppsökande verksamheterna ska evidensbaserade metoder ligga som grund. Hänsyn till barnperspektivet ska alltid tas i ärenden där en förälder eller vårdnadshavare aktualiseras hos socialtjänsten. En god samverkan ska råda mellan socialtjänst, förskola och skola för att stärka barnperspektivet. Ett arbete ska göras för att säkerställa att fristående förskolor och skolor har information och kunskap för att kunna göra orosanmälningar. Stadsdelsnämnderna ska i så stor utsträckning som möjligt återkoppla till förskola, skola eller sjukvård som har gjort orosanmälningar gällande barn som far illa.
Det uppsökande arbetet som fältassistenter och ungdomsjouren gör är viktigt för att stärka tryggheten och förebygga missbruk och kriminalitet. Det borde vara en självklarhet att alla stadsdelar har ett fungerande arbete med fältassistenter som bedriver socialt fältförlagt arbete. Vår bild är att detta arbete är otillräckligt och ofinansierat idag. Nedskärningarna som den borgerliga
majoriteten har gjort under mandatperioden på stadsdelsnämnderna och i förlängningen på det uppsökande arbetet för att finansiera skattesänkningar riskerar att drabba barn och unga som är i behov av stöd. Vi vill sätta stopp för nedskärningar på det uppsökande arbetet, vi prioriterar ett tryggare Stockholm före skattesänkningar. Samtliga stadsdelsnämnder ska ha fältassistenter som bedriver socialt fältförlagt arbete mot stadens unga med fokus på de utemiljöer och de tidpunkter då ungdomar vistas där. Civilsamhället är en viktig resurs som ska tas tillvara. Ungdomar med problem kan bli ungdomar med möjligheter. Så kan tryggheten öka.
De framgångsrika hembesöksprogrammen för förstagångsföräldrar som bedrivs av staden och Region Stockholm bör spridas till fler stadsdelsnämnder. Det kräver att regionen är villig att delta i etablerande av fler. Stadsdelsnämnderna i samverkan med socialnämnden ska initiera dialog med regionen i syfte att samtliga stadsdelsnämnder i ytterstaden har hembesöksprogram för förstagångsföräldrar. Stadsdelsnämnderna ska även verka för att fler familjecentraler kan öppnas.
Det är genom att arbeta med barn, unga och deras familjer som en god grund för det förbyggande arbetet läggs. Idag finns det stora skillnader mellan stadsdelarna i vilken typ av öppenvårdsinsatser som erbjuds. Det är viktigt att stadsdelsnämnderna vidareutvecklar arbetet för att säkerställa likställighet. Nämnderna ska tillsammans med socialnämnden sätta in de åtgärder som behovs för att barn, unga och deras familjer ska få tillgång till bästa tänkbara hjälp och stöd oavsett var de bor.
Samverkan mellan skola, förskola, socialtjänst, fritidsverksamheter och det uppsökande sociala arbetet för barn i riskzon ska stärkas bland annat genom SkolFam och skolsociala team. Arbetet med Stärkt tidigt stöd i samverkan (STIS) som bedrivs i ytterstaden är tillsammans med de skolsociala teamen viktiga för att stoppa rekryteringen till brottslighet. Ett av de bästa verktygen för att barn och unga inte ska hamna i utanförskap och kriminalitet är ökad skolnärvaro och bättre skolresultat. Genom att säkerställa att alla barn når kunskapsmålen kan barnen rustas med skyddsfaktorer. Utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna ska stärka samverkan för att tidigt fånga upp barn och unga som är i riskzon.
Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden utreda om oroanmälan kan göras på barn var syskon har en kriminell livsstil. Syftet är att tidigt uppmärksamma och agera eftersom barnen befinner sig i en riskzon att påverkas negativt av syskonets kriminella aktiviteter.
Genom att tidigt agera kan socialtjänsten ge stöd till familjer och verka för att unga inte anammar en kriminell livsstil. Det uppsökande arbetet gentemot barn och unga som vistas i stadens riskmiljöer möjliggör för staden att tidigt se och sätta in insatser för att motverka att barn och ungdomar rekryteras till brottslighet. Stadsdelsnämnderna ska i samverkan med socialnämnden inrätta särskilda insatsteam som riktar sig till familjer med unga som har kriminella tendenser eller där varningssignaler finns. Insatsteamen ska arbeta nära de andra verksamheterna som görs inom ramen för det uppsökande arbetet.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga i Stockholm. Den negativa trenden för psykisk ohälsa har inte brutits och skillnaderna mellan flickor och pojkar kvarstår. I arbetet för att motverka psykisk ohälsa är ungdomsmottagningarna viktiga. Stadsdelarnas ungdomsmottagningar ska tillhandahålla rådgivning och genomföra socialt förebyggande insatser bland ungdomar. Ungdomsmottagningar ska ha kompetens om frågor som rör hbtq-personer och deras hälsa. Stöd ska ges till ensamkommande barn och unga för att motverka psykisk ohälsa. Mottagningarna ska tillgängliggöras ytterligare för att unga ska få tidiga psykosociala insatser. Det ska vara enkelt att få stöd i Stockholm. Ungdomsmottagningarna ska arbeta för att i högre utsträckning nå ut till yngre pojkar. Stadsdelsnämndernas samverkan med andra nämnder, Region Stockholm och andra aktörer är avgörande för att alla barn och unga ska få en trygg uppväxt med god hälsa.
Jour- och familjehem skapar en trygg och stabil miljö för de barn och unga som är i behov av stöd, omsorg och vård. Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med socialnämnden intensifiera arbetet för att rekrytera flera jour- och familjehem och ge gott stöd, vägledning och utbildning till dem som åtar sig uppdraget. Nämnderna ska stärka kontakten med familjehemmen och utveckla stödet. För att stärka arbetet med rekrytering av jour- och familjehem tilldelas nämnderna medel.
Stadsdelsnämnderna har ett ansvar för att säkerställa att alla placerade barn får besök i enlighet med rekommendationerna (4 ggr/år). Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med socialnämnden utveckla arbetet med eftervård i öppna former för att stärka stödet till placerade barn och deras familjer.
Nämnderna ska i samarbetet med socialnämnden och utbildningsnämnden fullt ut implementera SAMS-modellen för att verka för en obruten skolgång för placerade barn. Stadens familjehemsvård ska utvecklas och säkerställa att alla barn ges tillgång till stödgrupper.
• Stadsdelsnämnderna ska återkoppla till förskola, skola eller sjukvård som har gjort orosanmälningar gällande barn som far illa.
• Öppenvården för barn, unga och familjer utvecklas för att alla ska få tillgång till den bästa tänkbara hjälp och stöd oavsett var i staden de bor.
• Genom nära samverkan med skola, förskola, fritidsverksamheter och det uppsökande sociala arbetet för barn i riskzon ska barn och unga fångas upp tidigt.
• Dialog med regionen ska föras för att hembesöksprogram för förstagångsföräldrar ska finnas i de prioriterade stadsdelsnämnderna. Ett arbete ska även göras för att fler familjecentraler kan öppnas.
• Den ökande psykiska ohälsan bland unga ska mötas med fler insatser.
• Arbetet för att rekrytera flera familjehem ska intensifieras och stadens familjehemsvård ska utvecklas.
Individanpassad missbruksvård
Staden har det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som de behöver för att komma ifrån missbruket. I detta ansvar ingår även information om skadeverkningar av alkohol och andra beroendeframkallande medel och att söka upp personer som kan vara i behov av hjälp.
Det är särskilt viktigt att det uppsökande arbetet för att nå ungdomar som brukar narkotika och barn och unga som spelar om pengar stärks. Tidiga insatser och stöd till barn/unga i missbruk och kriminalitet, och deras familjer, är en viktig del i stadens trygghetsarbete för att bryta rekrytering till brottslighet och gängkriminalitet. Med en förstärkning på Framtid Stockholm och verksamheten Mini Maria kan fler unga som missbrukar alkohol och droger utredas och behandlas.
Det är centralt att barn till föräldrar med missbruksproblematik ges ett eget stöd. Nämndernas arbete för att utforma och erbjuda kvalitativ och god öppenvård ska utgå från varje individs behov och med hänsyn till brukarperspektivet. Samverkan mellan socialtjänst och sjukvård ska stärkas i syfte att förbättra stödet till de som lider av både psykisk sjukdom och missbruk. Därför ska kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna i samråd med regionen utreda hur samverkan mellan kommunens missbruksvård, regionens beroendevård och den psykiatriska vården kan stärkas. Samlokalisering av resurser och inrättandet av gemensamma slutenvårdsplatser är exempel på vad som kan göras. Socialnämndens utredning om SIP-samordnare kan stärka samverkan inom vuxenenheterna och socialpsykiatrin och är ytterligare ett sätt att stärka stödet till den enskilde individen. Socialtjänsten ska alltid ta initiativ till och samverka för att samordnade individuella planer (SIP) upprättas.
För att arbeta mot öppna drogscener och minska narkotikaanvändningen bland unga är det förebyggande arbetet genom samverkan mellan skola, elevhälsa, fritidsverksamhet, föreningsliv och socialtjänst avgörande. Stadsdelsnämnderna ska utveckla sitt arbete för att implementera stadens ANDT-program.
• Missbruksvården ska i den mån det är möjligt ske genom decentraliserad och uppsökande verksamhet.
• Tidiga insatser till barn/unga i missbruk och kriminalitet, och deras familjer, är viktiga för att bryta rekryteringar till kriminalitet.
• Socialtjänsten ska alltid ta initiativ till att samordnade individuella planer (SIP) upprättas.
Stöd för ett självständigt liv
Inom socialpsykiatrin kan personer med psykisk funktionsnedsättning få stöd med att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Samverkan med psykiatrin är viktig för att på bästa sätt tillgodose den enskildes behov av stöd och insatser. Staden ska göra sitt yttersta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet. Utgångspunkten är att stärka individen till ett mer självständigt liv. Det är viktigt att säkerställa att varje enskilds kompetenser tas tillvara.
Med rätt stöd och hjälp kan fler i socialpsykiatrins målgrupper gå över till egen försörjning, praktik eller studier.
• Staden ska göra sitt yttersta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet.
Frihet från våld och förtryck
Staden har ett ansvar i att stötta brottsoffer, och då särskilt kvinnor och barn som är eller har varit utsatta för våld av närstående. Arbetet mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck ska vara evidensbaserat och av hög kvalitet. Socialtjänsten ska alltid arbeta uppsökande och förebyggande. Stöd och skydd ska ges till personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Ett utvecklingsarbete ska göras för att hitta våldsutsatta med särskild sårbarhet såsom äldre, personer med funktionsnedsättning och/eller beroendeproblem samt säkerställa att dessa personer får det stöd som de har behov av. Nämnderna får medel för att utöka det uppsökande arbetet för att hitta våldsutsatta. Stadens relationsvåldscentrum ska erbjuda tillgängliga insatser för våldsutsatta.
Socialnämnden ansvarar för att samordna innehållet i samråd med stadsdelsnämnderna. Samtliga centrum ska ha hbtq-kunskap och kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.
Relationsvåldscentrum ges ett utökat uppdrag att tillhandahålla stöd till barn som bevittnat eller upplevt våld i nära relationer.
Våldsutsatta ska garanteras skyddade boenden och ingen våldsutsatt ska placeras på andra boenden såsom akutboenden.
Arbetet mot våld i nära relationer, både det våldspreventiva arbetet, arbetet med våldsutsatta samt arbetet med våldsutövare ska utvecklas genom en ökad regional stadsdelssamverkan.
Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med socialnämnden utveckla sociala stödinsatser för att långsiktigt stärka personer som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Stadsdelsnämnderna ska utveckla skyddet av och stödet till våldsutsatta barn som bevittnat eller utsätts för våld i familjen. I Islandsprojektet som bedrivs i Västra Götaland, och som Stockholm har studerat, har man utvecklat ett konkret och en effektiv samverkan mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Samverkan fokuserar på handläggning och uppföljning på en operativ nivå vid akuta våldshändelser i familjer med barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Modellen ska implementeras i samtliga stadsdelsnämnder i samverkan med berörda aktörer.
Stödinsatserna vid placering av förälder med medföljande barn på skyddade boenden ska vara av hög kvalitet. Det är viktigt att skolgång och förskola eller pedagogisk verksamhet för medföljande barn som bor i skyddade boenden säkerställs. Stadsdelsnämnderna har ett ansvar för att tillsammans med utbildningsnämnden och socialnämnden trygga detta. Vid oundvikliga uppbrott från förskola och skola ska nämnderna sätta in kompensatoriska åtgärder för att motverka problem som uppbrottet kan medföra. Efter avslutad placering ska staden fortsätta erbjuda stöd till barn, unga och föräldrar.
För att hjälpa barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld är det viktigt med kunskap om det hedersrelaterade våldets särskilda mekanismer. Rätt kunskap kan vara avgörande för att den som är utsatt kan få den hjälp som hon eller han har rätt till. Här är socialtjänsten samt skola och förskola oerhört viktiga instanser för att arbetet ska fungera och för att unga som utsätts för våld ska få rätt hjälp. Arbetet för att förebygga att barn olagligen förs utomlands ska utvecklas och nämnderna ska
tillsammans med socialnämnden utveckla rutiner för anmälan om utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympning.
Kvinnojourerna gör dagligen ett enormt viktigt arbete för att se till att skydda kvinnor och deras barn. De är också en kunskapsbank och pådrivande opinionsbildande för att få upp frågorna om mäns våld mot kvinnor på dagordningen. Det går inte att understryka betydelsen av arbetet som genomförs av de frivilliga krafterna. Det är viktigt att säkerställa att staden har en god dialog och en nära samverkan med kvinnojourerna.
• Det uppsökande arbetet för att hitta våldsutsatta med särskild sårbarhet ska stärkas.
• Våldsutsatta ska garanteras skyddade boenden.
• Stadens relationsvåldscentrum ska erbjuda tillgängliga insatser för våldsutsatta.
• Stödinsatser för att långsiktigt stärka personer som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska utvecklas.
• Skolgång och förskola eller pedagogisk verksamhet för medföljande barn som bor i skyddade boenden ska säkerställas.
• Kompetenshöjande insatser kring hedersrelaterat våld ska genomföras förskolor och grundskolor.
• Kvinnojourerna är en viktig samarbetspartner som staden ska en nära samverkan med.
Tak över huvudet – en mänsklig rättighet
Socialtjänsten har ansvar för att motverka hemlöshet genom det yttersta ansvaret för att var och en får det stöd och hjälp som den kan behöva. Den särskilda hemlöshetssatsningen som genomfördes under den förra mandatperioden var viktig för att motverka hemlöshet. Det är viktigt att staden inte tappar styrfart. Staden ska istället intensifiera arbetet mot hemlöshet och avvärja orsakerna till att människor blir hemlösa. I arbetet är det viktigt att se att den strukturella hemlösheten ökar, alltfler stockholmare är hemlösa utan sociala problem. Stoppade bostadsbyggande och ombildningar försvårar arbetet mot hemlöshet.
Arbetet mot hemlöshet kräver långsiktighet och prioriteringen ska fortsättningsvis ligga på det förebyggande arbetet för att undvika att personer hamnar i hemlöshet. I det förebyggande arbetet ingår vräkningsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer, till exempel i form av en tillgänglig budget- och skuldrådgivning. Vi vill att budget- och skuldrådgivning ska utvecklas och förstärkas med fokus på likställighet och ökad tillgänglighet för medborgarna. Coronakrisen har lett till att flera oroar sig för sin ekonomi och den höga arbetslösheten innebär att många också får det svårare att klara sin ekonomi. En informationskampanj bör riktas till stockholmarna för att informera om att verksamheten finns. Budget- och skuldrådgivning får ökade medel för att råd och stöd ska ges till alla som oroar sig för sin ekonomi eller har stora skulder. Staden ska erbjuda kvalitativ och god öppenvård som utgår från varje individs behov i syfte att personen ska kunna bo hemma i eget stadigvarande boende utan att riskera vräkning.
Genom nära samverkan med socialnämnden, SHIS och privata fastighetsägare ska staden fullfölja sitt bostadsförsörjningsansvar för de grupper som staden har ett särskilt ansvar för. Ambitionerna ska höjas och antalet genomgångsbostäder och försöks- och träningslägenheter ska ökas. Vi vill att boendestödet som tillhandahålls personer som beviljas försöks- och träningslägenheter utvecklas i syfte att stärka brukarperspektivet. Tak över huvudet-garantin ska gälla och arbetet med Bostad först ska stärkas. Staden ska arbeta utifrån målsättningen att placeringar som görs på akutboenden ska vara så korta som möjligt och att inga barnfamiljer placeras på akutboenden som vandrarhem.
Den som lever i hemlöshet ska få stöd till en väg tillbaka till ett eget fast boende. Barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden, våldsutsatta som tvingas flytta och äldre i hemlöshet är prioriterade grupper. Kvinnor i hemlöshet är en särskilt utsatt grupp och deras rätt till stöd och hjälp ska säkerställas. Barnperspektivet ska alltid beaktas i stadens arbete med hemlöshet men i synnerhet i ärenden som rör barn i familjer med osäkra boendeförhållanden.
Den kommunala bostadspolitiken som idag förs riskerar att leda till att fler stockholmare hamnar i osäkra boendeförhållanden. När hyresrätter ombildas, byggandet av hyresrätter stannar upp och allmännyttan inte ges förutsättningar att bygga kan inte staden leva upp till bostadsförsörjningsansvaret. Stockholm behöver fler hyresrätter, inte färre.
Den kommunala bostadspolitiken som idag förs riskerar att leda till att fler stockholmare hamnar i osäkra boendeförhållanden. När hyresrätter ombildas, byggandet av hyresrätter stannar upp och allmännyttan inte ges förutsättningar att bygga kan inte staden leva upp till bostadsförsörjningsansvaret. Stockholm behöver fler hyresrätter, inte färre.