Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en viktig roll i stadens arbete att skapa en miljö- och klimatsmart stad. Stockholm ska vara klimatpositiv senast år 2040 och stadens organisation ska vara fossilfri senast år 2030. Nämnden ska bidra till stadens arbete med att minska utsläppen av växthusgaser och bistå med kunskapsunderlag kring nödvändiga åtgärder för att minska stockholmarnas klimatavtryck. Stadens arbete med klimatanpassning ska stärkas och miljö- och hälsoskyddsnämnden är en viktig resurs för att uppnå Stockholms åtagande i enlighet med Parisavtalet.
Stockholmarnas hälsa ska gynnas genom ett långsiktigt arbete med att säkerställa en stadsmiljö med ren luft, rent vatten och natur av hög kvalitet samt en sund inomhusmiljö. Nämnden bidrar med underlag i stadsutvecklingen och har en viktig roll i stadens arbete för att uppnå en god vattenstatus i stadens alla vattenförekomster. Nämnden bidrar även genom expertkunskap inom klimat- och energifrågor, luft- och kemikaliefrågor. Nämndens myndighetsutövning och tillsynsarbete ska säkerställa stockholmarnas hälsa och säkerhet.
Klimatpositiv stad
Det finns en stark koppling mellan den sociala och ekologiska dimensionen av hållbar utveckling.
Olika grupper i samhället påverkas olika hårt av miljö- och klimatproblem och politiken för att möta klimatproblemen måste gå hand i hand med en aktiv politik för jämlikhet och jämställdhet.
Ett av miljö- och hälsoskyddsnämndens viktigaste uppdrag handlar om att bistå staden med sin expertkunskap inom miljö- och klimatarbetet. Det handlar om att både följa och analysera utvecklingen av stockholmarnas klimatavtryck och att ta fram förslag på nödvändiga åtgärder för att minska klimatavtrycken.
År 2020 antogs en ny klimathandlingsplan för staden. Handlingsplanen saknar dock åtgärder motsvarande 84 100 ton, främst gällande vägtrafik. Det är inte acceptabelt. Den grönblå majoriteten hävdar ofta att de inte har rådighet över de mest kraftfulla åtgärderna. Det finns dock många åtgärder som staden har rådighet över men som majoriteten valt att inte ta med i klimathandlingsplanen. Trafiknämndens avsnitt innehåller ett flertal sådana angelägna åtgärder för vägtrafiken som måste införas skyndsamt. Nedan följer avgörande åtgärder på övriga områden.
Utbyggnaden av fjärrvärmen i Stockholm har gjort att uppvärmningen av staden idag nästan är fossilfri. De sista fossila bränslena i kraftvärmeverket i Värtan har fasats ut och fjärrvärmen i Stockholm kommer år 2025 ha en klimatpositiv verksamhet. Ytterligare några år efter det kan fjärrvärmen göra hela Stockholm till en klimatpositiv stad. Bara i Stockholmsregionen finns en potential att skapa en kolsänka på mer än 2 miljoner ton koldioxid per år, vilket är mer än samtliga utsläpp från staden idag. Detta kan bli verklighet genom att utveckla tekniken för att fånga in och lagra koldioxid från förbränning av biobränslen (BECCS). Nämnden ska bidra till stadens arbete med att ta fram ett eget lokalt system för klimatkompensation där merkostnaderna används för att finansiera investeringar och drift av BECCS. Till dess att ett internt system för klimatkompensation är på plats ska staden använda befintliga system för klimatkompensation för t.ex. stadens flygresor och uppvärmning. Indikatorn för utsläpp från Stockholms stads flygresor, som den grönblå majoriteten har tagit bort, ska återinföras.
Dagens effekt- och nätkapacitetsbrist är ett stort hinder för elektrifieringen av bilar, bussar och lastbilar, elanslutning av fartyg och elflyg. Den rådande effekt- och kapacitetsbristen är så pass allvarlig att den utgör ett hinder för att nå klimatmålen till år 2040. Staden måste arbeta med frågan på ett mer strategiskt och genomgripande sätt.
Arbetet med energieffektivisering inom stadens verksamheter och fastigheter ska vara fortsatt prioriterat. En effektivare energianvändning leder inte bara till minskade klimatutsläpp utan ofta även till minskade driftskostnader och bättre arbetsmiljö för stadens personal. Enligt stadens mål ska energianvändningen minska, men istället har den ökat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska
samla stadens förvaltningar och bolag som äger byggnader i syfte att ta fram åtgärder för att vända denna utveckling. Det finns exempelvis väldigt stor potential i driftoptimering genom digitalisering, automatisering och AI. Nämnden ska bidra i stadens arbete med att ta fram en modell för att använda lägre kalkylränta vid energieffektiviserande renoveringar. När staden följer upp energianvändningen är det använd energi (nettoenergi) som ska mätas och presenteras framför tillförd energi för att säkerställa att stadens byggnader har ett energieffektivt klimatskal samt för att garantera teknikneutralitet för uppvärmningssystem. Nämnden ska utreda möjligheten till energilagring för överskottsel från stadens egen elproduktion samt spetsteknik för att kapa topparna i elanvändningen.
Staden ska höja ambitionerna när det kommer till hållbar konsumtion. En viktig del handlar om att göra stadens upphandlingar hållbara. Det är idag diffust vilka klimat- och miljökrav som staden ska ställa i sina upphandlingar, istället för skarpa krav i stadens styrdokument finns bara korshänvisningar och otydlighet. Stockholms stad upphandlar för cirka 40 miljarder kronor årligen och en stor del av stadens växthusgasutsläpp avgörs av upphandlingskraven. Målet måste vara att nå ett krav på nollutsläpp eller klimatneutralitet i alla upphandlingar, men till dess ska alla relevanta upphandlingar innehålla krav på minskade utsläpp. Nämnden ska driva arbetet med hållbara upphandlingar gentemot stadens övriga förvaltningar och bolag.
En stor del av stockholmarnas klimatpåverkan kommer från den mat vi äter. För att klara mål om minskade utsläpp från maten måste vi ta ansvar för hur vi gemensamt kan erbjuda klimatsmarta måltider i våra offentliga verksamheter. Majoritetens långsamma agerande innebär att en modell för att beräkna, följa upp och redovisa miljö- och klimatpåverkan från stadens måltider fortfarande inte finns på plats. Det är två förlorade år för klimatarbetet när det kommer till stadens kostarbete.
Modellen behövs för att ställa samordnade krav i upphandlingar och ta fram relevanta mål och indikatorer. När modellen är klar behöver stadens strategier, riktlinjer och policys uppdateras med konkreta mål som följs upp via stadens ledningssystem ILS. Matstrategin behöver också revideras så att innebörden av vegetarisk mat följer Livsmedelsverkets definition samt att det förtydligas att veganska alternativ alltid ska kunna erbjudas i stadens verksamheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska vara drivande i stadens arbete kring mat och måltider. Vid upphandling av livsmedel ska det ställas krav på djurskydd och restriktiv antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktionen motsvarande svensk nivå. Nämnden ska utveckla arbetssätt samt mått och mätmetoder för att minska matsvinnet i stadens verksamheter, pilotprojektet Klimatlådan ska genomföras. Projektet går ut på att en skola kan sälja mat som blivit över till personal, elever och föräldrar.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver ett viktigt och framgångsrikt informationsarbete gentemot stadens invånare. Detta arbete har en stor potential i att nå ut ännu mer till ännu fler och därmed få större påverkan. Idag har dock varken miljöprogrammet eller klimathandlingsplanen några skrivningar om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. Tydliga åtgärder måste tas fram om hur stockholmarna, civilsamhället och det engagemang som redan finns kan involveras i klimatarbetet. Ett exempel är att permanenta det avslutade projektet med stöd till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare. Miljöförvaltningens egen slutsats av projektet var att det går att uppnå stor energieffektivisering med arbetet, ändå har arbetet avslutats. Stadens informationsarbete, rådgivning och främjande av stockholmarnas deltagande i klimatomställningen förstärks därför med 3 miljoner kronor.
Ökad materialåtervinning av plast är bättre för miljön än energiåtervinning (förbränning i kraftvärmeverk). En viktig åtgärd för att minska förbränningen av plast är att utveckla avfallsstatistiken så att alla kommuner i regionen börjar redovisa hur mycket avfall de levererar till förbränning samt vilka utsläpp avfallet ger upphov till. På så sätt tydliggörs grundorsaken till utsläppen och vem som har rådighet att påverka dem. Nämnden ska verka för att sådan statistik tas fram. Indikatorn för mängd hushållsavfall per person, som den grönblå majoriteten tagit bort, ska återinföras.
I dagens beräkningar av stadens koldioxidutsläpp ingår inte de stora utsläppen från stadsgasen samt reningsverken. Detta måste åtgärdas. De sista oljepannorna i staden måste fasas ut.
• Ett lokalt system för klimatkompensation där merkostnaderna används för att finansiera investeringar och drift av BECCS ska tas fram.
• Till dess att ett internt system för klimatkompensation är på plats ska staden använda befintliga system för klimatkompensation för t.ex. stadens flygresor och uppvärmning.
• Samla stadens förvaltningar och bolag som äger byggnader och presentera åtgärder för energieffektivisering.
• Ta fram en modell för att använda lägre kalkylränta vid energieffektiviserande renoveringar.
• All energianvändning ska mätas genom använd energi (nettoenergi), ej tillförd energi, för att säkerställa att stadens byggnader är energieffektiva och för att garantera
teknikneutralitet för uppvärmningssystem.
• Nya mål och indikatorer för koldioxidutsläpp från stadens måltidsverksamheter.
• Veganska alternativ ska alltid kunna erbjudas i stadens verksamheter.
• Nytt mål om att nå ett krav på nollutsläpp eller klimatneutralitet i alla upphandlingar, men till dess ska alla relevanta upphandlingar innehålla krav på minskade utsläpp.
• Stadens informationsarbete, rådgivning och främjande av stockholmarnas deltagande i klimatomställningen förstärks med 3 miljoner kronor.
• Samtliga ärenden som beslutas i ett politiskt organ i Stockholms stad ska innehålla en klimatkonsekvensanalys.
En renare stad
Återvinning, återanvändning och en övergång till cirkulär ekonomi ska prioriteras och miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen leda det arbetet. Indikatorn för återbruk inom stadens egna verksamheter, som den grönblå majoriteten tagit bort, ska återinföras.
Idag upplever många stockholmare att återvinningsstationer är nedskräpade, otrygga och otillgängliga. Även om återvinningsstationerna inte drivs av staden utan av företag inom återvinningsbranschen behöver staden ta ett ansvar för frågan eftersom den har stor påverkan på vår stadsmiljö. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska samla branschen och andra relevanta aktörer för att förbättra situationen och tillgängligheten.
Den enskilt största volymen avfall som hanteras i kommunen är bygg- och anläggningsavfall, och då framförallt schaktmassor. En förbättrad masshantering är av yttersta vikt för att uppnå ett hållbart byggande. Det behövs bredare och bättre samordning av frågorna och en masshanteringsstrategi behöver upprättas. Även rivningsavfallet utgör en stor del av allt avfall som uppkommer i staden.
Rivningsavfallet måste hanteras på ett korrekt sätt så att miljöfarligt avfall inte hamnar i naturen.
Idag finns dock oseriösa aktörer som vinner upphandlingar eftersom de dumpar priserna genom att inte hantera och redovisa avfallet på rätt sätt. Nämnden måste förbättra sin kontroll över miljöfarligt avfall. Idag görs endast ett fåtal tillsynsbesök vid rivningar, cirka 10 per år, och hittills i år har staden inte stött på någon alarmerande brist i hanteringen. Samtidigt vet vi att det finns stora brister hos oseriösa aktörer. Tillsynsarbetet är viktigt och behöver utökas.
Luftkvaliteten i Stockholm har länge varit en högt prioriterad miljöfråga. I januari 2021 kommer miljözonsreglerna för tunga fordon att skärpas rejält. Det är en viktig åtgärd som kommer innebära att halterna av kvävedioxider nästan halveras i Stockholms innerstad. För att de skärpta miljözonsreglerna ska få tänkt effekt krävs att alla företag följer reglerna. Idag saknas effektiva verktyg för att hindra tunga fordon som kör olagligt i miljözonen. Det finns dock ett sätt att enkelt bli av med de olagliga transporterna: genom att registrera och straffbelägga fordonen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska uppvakta relevanta aktörer och arbeta för att trängselskattportalerna ska kunna användas för att registrera och straffbelägga fordon som bryter mot miljözonsregler.
Nämnden ska också se till att nya exponeringsberäkningar, det vill säga beräkningar av den
allmänna luftkvaliteten där människor vanligtvis vistas, görs under år 2021 så att utvecklingen går att följa över tid.
Arbetet för att förbättra vattenkvaliteten ska intensifieras för att nå målet om att samtliga vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status senast år 2021. God vattenkvalitet är fundamentalt för stockholmarnas livskvalitet, också ur ett rekreationsperspektiv. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska bidra till tillskapandet av fler officiella badplatser i Stockholm samt framtagandet av en handlingsplan för inrättande av fler badplatser i staden. Nämnden ska även bedriva ett arbete för god badvattenkvalitet vid stadens badplatser samt underlätta för fler bastuflottar på stadens vatten.
Stockholms stad har enligt länsstyrelsen 48 förorenade områden med den högsta riskklassen som innebär störst risk för människors hälsa och miljö. Dessa platser måste saneras. Idag saneras förorenade områden oftast i samband med exploatering och därför är stadsbyggandet ett viktigt redskap för ett giftfritt Stockholm. För att få en giftfri stad måste sanering ske även av områden där det inte ska byggas. Med dagens politik kommer dessa områden annars förbli giftiga. Nämnden ska ta fram en tidplan för sanering av stadens mest förorenade områden.
En stor del av stadens giftigaste områden består av båtuppläggningsplaster (30 stycken) där folk ofta vistas, både barn och vuxna. Stadens arbete för att minska användningen av giftiga båtbottenfärger är alltså avgörande för vår miljö. Förra mandatperioden inleddes ett viktigt arbete med fokus på just minskad användning av skadliga båtbottenfärger. Den borgerliga majoriteten har dock tagit bort finansieringen och projektet har avvecklats. Arbetet måste fortsätta och staden måste vara pådrivande för att fasa ut skadliga båtbottenfärger, något som också måste ske på nationell nivå och i samverkan med branschen. En båtbottentvätt ska inrättas under år 2021.
Nämnden ska säkerställa samordning av mikroplastarbetet och andra plastrelaterade frågor, exempelvis avfall, kemikalier och fossilfri stad. Ett helhetsgrepp behövs kring plastfrågan för att uppnå målet om fossilfri organisation år 2030, därför ska en handlingsplan för minskad plastanvändning i hela staden färdigställas och implementeras. Arbetet för kemikaliesmarta och giftfria förskolor och skolor ska intensifieras. Arbetssätt och informationsmaterial ska tas fram för att följa, prioritera och minska kemikaliebelastningen på framför allt barn och ungdomar.
• Förbättra situationen vid återvinningsstationerna.
• Verka för att trängselskattportalerna ska kunna användas för att registrera och straffbelägga fordon som bryter mot miljözonsregler.
• Genomföra nya exponeringsberäkningar, det vill säga beräkningar av den allmänna luftkvaliteten där människor vanligtvis vistas.
• Minst 13 nya badplatser under året, en i varje stadsdel.
• Ta fram en tidplan för sanering av stadens mest förorenade områden.
• Återuppta det proaktiva arbetet med båtklubbarna för minskad användning av skadliga båtbottenfärger.
• Ta fram en handlingsplan för minskad plastanvändning.
• Ökad tillsyn av rivningsavfall för att motverka oseriösa aktörer.
En attraktiv stad som växer
Den täta staden har många fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv och stadsbyggandet är ett kraftfullt redskap som kan bidra till att styra utvecklingen i hållbar riktning. Miljöfrågorna ska beaktas i ett tidigt skede av all planering för att säkerställa en långsiktig hållbarhet, en robust grönstruktur, minskad klimatpåverkan, klimatanpassning, miljökvalitetsnormer för luft och vatten samt bibehållna ekosystemtjänster.
Nämnden är en viktig part i stadens samlade arbete med att uppnå målen för bostadsförsörjningen.
En hög takt i bostadsbyggandet är särskilt prioriterat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska bidra till att realisera målet om en klimatneutral byggsektor till 2040.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med hälsosamma miljöer i stadens förskolor och skolor. Idag fokuseras arbetet till tillsyn, vilket är ett viktigt och nödvändigt arbete, men att även informationsinsatser och ett utökat samarbete med förskole- och skolverksamheter och dess fastighetsägare behövs. Det är inte acceptabelt att 90 procent av förskolorna ligger över riktvärdena för buller och att 54 procent av skolorna och förskolorna har så allvarliga brister gällande buller och ventilation att uppföljning krävs. Så omfattande problem kräver proaktivt arbete. Detta gäller även för att uppnå rökfria skolgårdar och rökfri arbetstid. Den grönblå majoritetens politik har istället varit att ta bort kraven på inomhusmiljö från stadens miljöprogram samt avskaffa kravet att nya skolor och förskolor ska uppnå Miljöbyggnad Silver. De har även tagit bort indikatorn för andelen av stadens byggnader som är miljöklassade. Istället för att göra mer väljer majoriteten att göra mindre. Vi menar att dessa omfattande problem behöver krafttag och satsar därför 2 miljoner kronor på proaktivt arbete för bättre miljö i stadens skolor och förskolor.
Idag finns problem i staden med så kallade slumvärdar. Det kan vara internationellt riskkapital köper upp bostadshus i enda syfte att pumpa ut pengar genom höjda hyror och minskat underhåll.
Resultatet blir nedgångna bostäder som i värsta fall är hälsofarliga. Här bedriver nämnden ett viktigt arbete med riktad bostadstillsyn i socioekonomiskt utsatta områden. Tillsynen har visat sig vara nödvändig och merparten av de besökta fastigheterna kräver åtgärder vilket med tiden innebär en ökad hälsonytta för de boende. 2020 års mål att inspektera 20 fastigheter i Husby och Rinkeby kunde dock inte nås och hittills har endast 4 fastigheter inspekterats. Denna verksamhet är nödvändig och staden måste se till att det finns resurser till att bibehålla detta arbete. Vi stärker därför arbetet mot slumvärdar med 12 miljoner kr.
I Stockholm finns idag ett starkt institutionellt och fritt kulturliv. Kulturen bidrar till att göra Stockholm till en attraktiv stad för sina invånare och besökare. Vi har ledande scener och ett kulturliv som bland annat bidragit till det svenska musikundret. Stockholms framgångsrika kreativa näringar är en följd av ett aktivt kulturliv. På senare tid har dock flera musikscener stängt. Det är ett strukturellt problem som måste lösas på sikt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska delta i den stadsövergripande fokusgruppen med syfte att vända denna trend.
Biologisk mångfald är en av de grundläggande förutsättningarna för att våra ekosystem ska kunna leverera funktioner och nyttor som vi människor behöver och använder. Den biologiska mångfalden är idag en akut fråga. Nämnden ska ge utbildning inom naturskötsel till stadens verksamheter och entreprenörer verksamma inom området. Det är i första hand stadsdelsnämnderna som ansvarar för skötseln av naturmarken, inklusive naturreservaten. I och med ökade ambitioner kommer också behovet av driftmedel att öka. Men istället för ökade resurser till stadsdelarna har stora nedskärningar gjorts för att kunna sänka skatten. Det drabbar naturvårdsskötseln och den biologiska mångfalden. För att få till förbättringar i verkligheten måste även de som ska utföra det långsiktiga driftarbetet få de resurser som krävs. Vi stärker därför naturvårdsskötseln med ytterligare 5 miljoner kronor.
På grund av pandemin har nämnden behövt skjuta upp en del av sitt tillsynsarbete. Under året är det viktigt att säkra att den tillsyn som skjutits upp och som kan genomföras vid ett senare tillfälle faktiskt blir av. Tillsynsskulden som nu finns – inte minst inom livsmedelskontrollen, den riktade bostadstillsynen i socialt utsatta områden och äldreomsorgen – måste hanteras.
Nämnden ska kontinuerligt analysera vilka verksamheter som skulle behöva proaktivt informationsarbete som komplement till det reaktiva tillsynsarbetet i syfte att mer effektivt uppnå förbättringar. Information, utbildning och samarbete förebygger återkommande brister som beror på okunskap av gällande regler och riktlinjer.
Nämnden ska fortsätta arbeta för att motverka den svarta ekonomin, organiserad brottslighet samt kriminella transaktioner och aktiviteter vid tillståndsgivning och tillsyn. Arbetet ska göras i samverkan med socialnämnden och stadsdelsnämnderna samt rättsvårdande myndigheter och Skatteverket. Nämnden ska utreda och verka mot livsmedelsfusk i samarbete med andra nämnder och myndigheter.
• 12 miljoner kronor till förstärkning av tillsyn och kompletterande proaktivt arbete för att mer effektivt uppnå förbättringar gällande exempelvis slumvärdar, rivningsavfall och båtuppläggningsplatser.
• 2 miljoner kronor till mer proaktivt arbete för bättre miljö i stadens skolor och förskolor.
• 5 miljoner kronor till skötsel av grönområden, naturmarker och naturreservaten.
Kommunfullmäktiges indikatorer
Kommunfullmäktiges indikatorer redovisas i bilaga.
Följande aktiviteter ska leda till att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet och
Följande aktiviteter ska leda till att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet och