Stockholm ska vara en tillgänglig stad för alla invånare. Alla oavsett funktionsförmåga ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och möjlighet att kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap. Inriktningen för stöd och service till personer med funktionsnedsättning är att identifiera och främja det som skapar delaktighet i samhället och ett självständigt liv. Samtliga insatser ska anpassas till den enskildes individuella behov och utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem.
I Stockholm främjas jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Genom ett systematiskt och målinriktat arbete för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning skapas ett Stockholm för alla. Det innefattar rätten till arbete, ledsagarservice, hälsofrämjande insatser och anpassade boenden. Medborgarna ska lita på att de får ett värdigt bemötande och att anställda som arbetar med att ge stöd och service har rätt utbildning.
I händelse av pandemi eller kris ska staden säkerställa hög kvalité i stöd och service till den enskilde. Coronapandemin har drabbat en del medborgare mer än andra. Det är viktigt att stadsdelsnämnderna och berörda nämnder arbetar för att personer med funktionsnedsättning inte isoleras när strikta begränsningar råder i samhället i stort. Nämnderna ska säkerställa att boende i bostäder med särskild service har tillgång till datorutrustning och bredband för att möjliggöra videosamtal och kontakt med nära och kära.
Ledsagning med utgångspunkt i individens behov
Ledsagningen ska utformas så att den stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv och anpassas individuellt efter den enskildes behov. Insatsen ska göra det möjligt för den enskilde att göra vardagliga saker som att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet eller bara promenera. Nämnderna ska tillgodose behovet av ledsagning och ledsagarservice för att barn och unga vuxna med funktionsnedsättningar regelbundet ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Signalerna om att alltfler får minskade antal ledsagningstimmar trots att de har behov av fler timmar är allvarligt. Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda varför fler stockholmare har fått sänkta ledsagningstimmar samt om likställighet råder och om riktlinjerna för ledsagning och ledsagarservice följs.
Så länge pandemin råder ska utökad möjlighet att spara ledsagartid gälla. Istället för att fördela beviljade ledsagartimmar under tre månader får brukare fördela timmarna under sex månader.
Stadsdelsnämnderna ska säkerställa att ledsagartiden inte sänks för brukare som har nyttjat färre timmar under coronapandemin.
• Stockholm ska vara en tillgänglig stad för alla invånare.
• Barn och unga vuxna med funktionsnedsättningar ska ha rätt ledsagning och ledsagarservice för att regelbundet kunna delta i fritidsaktiviteter.
• Utredning om likställighet råder mellan stadsdelsnämnderna i beviljande av ledsagningstimmar ska göras.
• Beviljade ledsagartimmar ska få fördelas under sex månader istället för tre månader under coronapandemin.
Brukarinflytande och likvärdighet
Brukarperspektivet ska genomsyra alla insatser som görs för målgruppen och den enskildes inflytande ska öka. Den enskilde har rätt till insatser av god kvalitet som motsvarar dennes behov oavsett ålder. Insatser ska utformas med respekt för den enskildes önskemål och det ska finnas möjlighet att tidigt kunna påverka vem som blir utsedd som exempelvis ledsagare, avlösare och kontaktperson eller kontaktfamilj. Brukare ska kunna använda timmar inom avlösarservice flexibelt enligt de principer som gäller för ledsagning.
Socialtjänstens handläggning, insatser och skyddsåtgärder ska anpassas så att alla, oavsett funktionsförmåga, kan tillgodogöra sig hjälpen. Tillgången till heminstruktörer för synskadade och
hörselskadade ska säkerställas i alla stadsdelsnämnder. Nämnderna ska uppmärksamma barns situation inom verksamhetsområdet, både för barn med funktionsnedsättning och för barn till vuxna som ansöker om stöd och service för funktionedsättning. Barns delaktighet i handläggningen ska säkerställas och hänsyn ska alltid tas till barnperspektivet. Stadsdelsnämnderna ska samarbeta för att säkerställa att likvärdigheten och samordningen fungerar på funktionshinderområdet.
• Den enskilde ska garanteras insatser av god kvalitet som motsvarar dennes behov oavsett ålder. Insatser ska utformas med respekt för den enskildes önskemål.
• Tillgången till heminstruktörer för synskadade och hörselskadade ska säkerställas i alla stadsdelsnämnder.
• Barns delaktighet i handläggningen ska säkerställas och hänsyn ska alltid tas till barnperspektivet.
Rätt till ett aktivt liv
Staden ska göra sitt yttersta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet.
Utgångspunkten är att stärka individen till ett mer självständigt liv. Det är viktigt att säkerställa att varje enskild persons kompetens tas tillvara. Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden arbeta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet.
Staden kan och ska motverka hälsorisker bland personer med funktionsnedsättning.
Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden, idrottsnämnden och civilsamhällets aktörer utveckla hälsofrämjande insatser och sprida kunskap om tillgängliga aktiviteter. I syfte att förbättra hälsan för de som bor i gruppbostäder med särskild service enligt LSS ska friskvårdskort på stadens simhallar erbjudas. Simhallarna erbjuder olika aktiviteter både i bad och i gym.
Satsningen ska utvärderas efter ett år för att se om fler har fått bättre hälsa.
Arbetet för att ta bort kvarstående enkelt avhjälpta hinder ska påskyndas. Stadens egna verksamheter ska vara tillgängliga och anpassning ska ske för att stärka allas möjlighet att delta.
Stadsdelsnämnderna ska arbeta med att säkerställa kompetenser för att förebygga, uppmärksamma och motverka målgruppens utsatthet för våld av närstående och ge anpassat stöd och skydd till de som är i behov av det med utgångspunkt i stadens program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Stadsdelsnämnderna har också ett ansvar för att förebygga och motverka våld och kränkningar på de verksamheter som riktar sig till målgruppen.
• Varje enskild persons kompetens tas tillvara. Staden ska göra sitt yttersta för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet.
• I samverkan med civilsamhället ska hälsofrämjande insatser för personer med funktionsnedsättning utvecklas.
• Friskvårdskort på stadens simhallar ska erbjudas till alla som bor i gruppbostad med särskild service enligt LSS.
• Arbetet för att ta bort kvarstående enkelt avhjälpta hinder ska påskyndas.
• Staden ska vara uppmärksam på målgruppens utsatthet för våld av närstående och ge anpassat stöd och skydd till de som är i behov av det.
Fler bostäder med särskild service
Det finns ett stort underskott av bostäder med särskild service enligt LSS och SoL i Stockholm.
Bristen har varit stor i många år och mer än 1 000 bostäder måste tillkomma till år 2030 för att möta behoven. Bristen på lämpliga boenden gör att staden tvingas köpa platser utanför stadens regi och utanför Lagen om valfrihet (LOV). Det är negativt för stockholmare som kan tvingas lämna staden där de växt upp och för stadens ekonomi.
Under den gångna mandatperioden arbetade staden intensivt med att få fram fler bostäder. Tyvärr ser vi att åtgärderna inte räcker till och att situationen är akut. Bristen på boenden kräver att staden tar ett omtag för att säkerställa att både allmännyttan och privata aktörer får fram LSS-bostäder.
För att klara av att möta behovet av särskilt boende för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL behövs en samordning på stadsövergripande nivå. Stadens målsättning måste vara att ingen ska tvingas flytta utanför staden för att kunna få insatsen bostad med särskild service.
Vi vill att fler LSS-bostäder och gruppbostäder skapas, både i befintliga fastigheter och i nyproduktion. Ansvaret för att bostäder med särskild service beställs flyttas från stadsdelsnämnderna till socialnämnden. En stadsövergripande beställarfunktion möjliggör för staden att på ett bättre sätt planera och möta behoven av boenden. Samtidigt kan de ekonomiska riskerna för stadsdelsnämnderna minska när behoven kan matchas mot bostäder i hela staden. En beställarfunktion underlättar för kontakterna med privata aktörer, brukarorganisationer och stadens egna nämnder och bolag. Stadsdelsnämnderna ska per region fortsätta att årligen ta fram ett gemensamt förslag till boendeplan för att klara vård- och omsorgsbehovet och planen ska utgöra underlag till socialnämndens stadsövergripande boendeplanering och beställning av LSS-bostäder.
Att hyreskostnader för bostäder varierar utifrån bland annat läge är förståeligt. Däremot är det ett problem när vissa bostäder som servicebostad enligt LSS har väldigt höga hyror vilket drabbar de boenden som många gånger har begränsad ekonomi. Faktorer som påverkar hyresnivån utöver själva bostaden är gemensamhetsytor och personalutrymmen. Kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna ska utreda om kostnader för gemensamhetsutrymmen i boenden kan finansieras på annat sätt än genom hyran.
• Fler LSS-bostäder och gruppbostäder ska skapas, både i befintliga fastigheter och i nyproduktion.
• En stadsövergripande beställarfunktion för att beställa bostäder med särskild service ska inrättas.
• Utredning om finansiering av kostnader för gemensamhetsutrymmen i gruppbostäder ska göras.
Nära samverkan med brukarorganisationer
Organisationer och föreningar som arbetar med funktionsnedsättnings- och tillgänglighetsfrågor besitter viktiga kunskaper och är betydelsefulla samarbetspartners för staden. Det är viktigt att organisationer som företräder barn och unga med funktionsnedsättning är inkluderade i arbetet för att skapa ett tillgängligt Stockholm. En nära och god dialog ska känneteckna stadens samverkan med föreningslivet.
• Brukarorganisationer är betydelsefulla samarbetspartners för staden.
• Organisationer som företräder barn och unga med funktionsnedsättning ska i större utsträckning inkluderas i arbetet för ett tillgängligt Stockholm.
Kommunfullmäktiges indikatorer
Kommunfullmäktiges indikatorer redovisas i bilaga.
Följande aktiviteter ska leda till att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet och inriktningsmål uppnås
Arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska fortsätta att utveckla stödet till elever med funktionsnedsättning som går ut ungdomsgymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
2021-01-01 2021-12-31
Kommunstyrelsen ska i samråd med stadsdelsnämnderna och
socialnämnden inrätta en stadsövergripande beställarfunktion för bostäder med särskild service enligt LSS och SoL under socialnämnden.
2021-01-01 2021-12-31
Kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna ska utreda om kostnader för gemensamhetsutrymmen i boenden kan finansieras på annat sätt än genom hyran.
2021-01-01 2021-12-31
Socialnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden,
utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna stärka arbetet kring personer
2021-01-01 2021-12-31
med olika funktionsnedsättningar för att förbättra målgruppens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda varför fler stockholmare har fått sänkta ledsagningstimmar. Nämnderna ska utreda om likställighet råder och om riktlinjerna för ledsagning och
ledsagarservice följs.
2021-01-01 2021-12-31
Socialnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden,
utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna stärka arbetet kring personer med olika funktionsnedsättningar för att förbättra målgruppens möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
2021-01-01 2021-12-31