29.1.01 Jan observerar i åk 2, 3, 4 och 6. Marie observerar på förskolan och vid ett senare tillfälle i förskoleklassen och på fritidshemmet (23.3).
Möte 13.2.01
Det visar sig genast att kontakten mellan skolan och förskolan kan bli bättre. Tidpunkten är satt så att förskolans personal kommer en timma senare. Det visar sig också att de inte läst varandras texter. Skolperso- nalen har läst Jans text och förskolan har läst Maries. Detta diskuteras och vi beslutar två saker:
1) Alla ska läsa alla texter och sedan träffas en gång före vår ge- mensamma träff för en gemensam diskussion.
2) Vid nästkommande möten träffas vi 15.00 så att båda personal- grupperna kan vara med från början.
Mötet fortsätter så med en diskussion kring Jans observation i åk 2. Den handlar till största delen om läsning och om hur många berättelser (böcker) barn kan hålla isär och igång samtidigt. Nu diskuteras också vikten av gemensam läsning och samtal kring texter. I åk 3 har Jan med en episod om ”tj-ljud”-träning och barns associationer , vilket initierar en diskussion om innehåll – form och inramningsbegreppet. Lärarna menar att det är svårt att ta tid till barninitierade samtal eftersom tiden är uppdelad på olika lärare som har olika uppgifter.
Samtalstonen var öppen och det var en trevlig stämning. Efteråt hördes dock förskolepersonal uttrycka ett visst missnöje med att diskus- sionen mest fokuserat skolfrågor – det hade blivit för mycket om läs- ning!
När personalen från förskolan anlände, en timma senare än övriga, gick de tillsammans med Marie och Astrid (rektor) till en intilliggande klassrum för att prata om observationstexten från Förskolan. Personalen kände igen sig och sina kollegor i beskrivningen. Också Maries miljö- beskrivning av rummen, som kala, instämde de i. Den avsaknad av vuxeninitierad samlande verksamhet som man eventuellt kan förvänta sig att uppleva på ett daghem, förklarade dom med att förskolan haft så många inskolningar under den perioden. Samtalet var lite trevande. Det blev ingen diskussion om miljöns betydelse för barnen och heller ingen diskussion om vad som kunde vara viktiga aktiviteter under en tid då många barn inskolas samtidigt. Den gemensamma avslutningen hand- lade om att skriva lärardagbok och förbereda inför nästa möte. Det fanns en tvekan om hur man skulle hinna osv. Vi överlämnade för- handlingsfrågan om praktiska ting till rektor. Söderbyn har för tillfället en tf rektor då den ordinarie är sjukskriven men på väg tillbaka.
Möte 3.4.01
Vi har inte kunnat förbereda oss som önskat eftersom vi inte har fått några dagsbokstexter. Det faktum att texterna inte nått oss i tid utlöser mycket missnöje hos personalen. Det visar sig att den person som hade ansvaret för att försändelsen kom iväg i tid inte skött uppdraget.
Vi började med att diskutera hur det var det att skriva dagbok? Irja menar att det var bra och att man automatiskt reflekterar när man skri- ver. Men det skulle inte gå att göra som en normal del av verksamheten
på grund av att det tar så mycket tid! Många instämmer i att det var bra men tidskrävande. Carina, som är förskollärare, menar att mötet i tvär- grupp (lilla gruppen) gav jättemycket! Det gav dem en inblick i varand- ras arbetssituation. Vilket saknats.
Har de gjort några upptäckter?
Berta, som arbetar i förskoleklass, hade när hon läst Maries observa- tionstext, blivit lite förskräckt över mängden saker hon gör. Hon hade börjat fundera om hon forcerar och stressar barnen? Det blir också tal om årsarbetstid och hur mycket tid som går till annat än barnen. Carinas text verkar handla mer om barnpassning än pedagogisk verksamhet, sä- ger någon och Berta påpekar att det finns läroplan också för de yngsta nu.
Förskoleklassens text upphov till en diskussion om språkinlärning. Åter är vi inne på läsmetoder. En kort diskussion om vad ”fri lek” är och kan vara, kommer igång men avbryts. Ann på fritids berättar om etikgrupperna och att hon inte upplever fritids som kompletterande verksamhet till skolan utan att det är ett samarbete på lika villkor. Ulri- ka berättar om hur barnen i hennes klass skriver dagböcker och det blir lite frågor på vilka rutiner hon har kring det. Speciallärarna, som oftast arbetar med ett barn i taget, ställer andra frågor till sin del av verksam- heten. Irja frågar t ex varför barnen som blir hämtade till specialunder- visning inte reagerar på att bli hämtade från sin klass?
Vi går laget runt och de som skrivit texterna tar upp sina personliga reflektioner. Det verkar inte som att man läst igenom och begrundat varandras texter. Det är få, knappt någon som reflekterar eller tycker något om de andras texter/verksamheter. Beror det på att gruppen är för stor? Beror det på att man inte är van att ventilera olikheter? Kanske tycker de att de redan diskuterat klart i tvärgrupperna. Dessa har ju tyd- ligen uppskattats mycket.
Till nästa gång skall kollegiala observationer göras och mötet avslutas med att Jan går igenom vad man ska tänka på vid observationer.
Möte 14.6.01
Detta möte höll på att inte bli av. Meningen var att kollegiala observa- tioner skulle utgöra underlag för dagens diskussioner samt att hösten skulle planeras. Nu kontaktades vi med anledning av att de flesta inte hunnit göra observationer och med ett önskemål om att uppskjuta mötet till hösten. Vi föreslog emellertid att vi skulle ses en halvdag och
sammanfatta läget. Detta förslag togs välvilligt emot. Astrid (rektor, nu tillbaka), gjorde klart för alla närvarande att det var hon som nu var samordnare av KOS- projektet. Hon var också tydlig med att hon tyckte det var ett viktigt arbete.
Vi föreslår att personalen sätter sig i sina basgrupper och diskuterar två frågor:
Vad har de gjort för erfarenheter? Vill de gå vidare? Och i så fall hur?
De sitter i c:a en trekvart i fyra grupper och återsamlas därefter för sammanfattande diskussion.
Hur har det varit?
Alla är överens om att det var bra med inblick i varandras verksam- het. Bra att tvingas till reflektioner. Bra att få tillfälle till pedagogiska diskussioner. Bra att skriva – det synliggör arbetet. Det som inte funge- rat har haft med samordning på skolan att göra. Det har också varit ett förankringsproblem. Starten blev motvillig och undrande, eftersom per- sonalen inte fått reda på vad det handlade om. Att observationerna nu inte blivit av för många berodde endast delvis på tidsbrist. Det handlade också om dåligt stöd ifrån ledningen. En lärare uttrycker med en viss otålighet att ”nu har vi träffats ett par gånger men inget har hänt”.
Hur ska det bli?
Alla grupperna vill fortsätta. Även om en del fortfarande bekymrar sig över tidsbristen. Alla är överens om att de vill göra observationerna och tror att det kan vara ett fruktbart sätt att fortsätta de påbörjade pe- dagogiska diskussionerna. Fortbildning önskas och Britt föreslår att de gemensamt ska läsa Lärare av i morgon (2000) av Marton och Carl- gren.
Mötet känns mycket positivt. Vi kommer överens om att alla försö- ker göra observationer och distribuerar texterna i basgrupperna. Diskus- sionen i basgruppen ska resultera i att man väljer ut en fråga eller en text av gemensamt intresse, som distribueras till alla. De utvalda texter- na diskuterar vi slutligen på gemensamt möte den 9 oktober. Därefter ses vi veckan efter och planerar fortsättningen på hösten.
Höstterminen 2001
Möte 9 oktober 2001
Till denna träff har tre olika observationer lämnats in och lästs av samt- liga. En observation beskriver undervisning i en årskurs 2, en handlar om specialundervisning med elever från årskurs sex och den tredje av- ser verksamheten på skolans fritidshem.
Vi diskuterar först erfarenheterna av observationsarbetet med utgångs punkt från tre frågeställningar:
• Hur var det att arbeta som observatör? • Hur var det att bli föremål för observation?
• Hur var de efterföljande samtalen kring observationerna i de mindre grupperna?
Därefter diskuterades mer spontant de tre inlämnade observationerna. Mötet avslutades med att vi blickade framåt mot nästa möte som var inplanerat redan till veckan därpå. Vid detta möte var avsikten att vi skulle diskutera och bestämma hur vi ska gå vidare. Två alternativ skis- sades:
1. Fortsatt dokumentationsarbete, eventuellt med nya meto- der, t ex videoinspelningar och olika typer av triangule- ringar (jfr Mittbyn och Nordbyn)
2. Teorifördjupning (”som det borde vara”)
Deltagarna fick två uppdrag inför mötet nästkommande vecka: 1. Fundera och diskutera hur de vill gå vidare.
2. Ta fram och titta igenom de texter som producerats så här långt (d v s förutom observationerna även Maries och Jans observationer, samt dagboksanteckningar)