Sylvia refererar till Vessigelärarnas föreläsning under vårterminens för- sta studiedag den 7 januari. Hon var med och lyssnade då. Sedan berät- tar HeLina att hon ska arbeta på skolan varje onsdag fr o m vecka 16. Det är lite oklart om detta har någon koppling till det tematiska arbetet.
Sylvia: Idag ska vi se mer abstrakt på det. Jag säger inte mer än så.
Alla ställer sig i en ring på golvet. Det blir lite avslappningsövningar. Mycket fniss och glada kommentarer. Sylvia menar att det de nu gör också kan vara bra motoriska övningar för barnen. Hon berättar också att lärarna ska få övningarna utskrivna på papper eftersom det inte går inte att anteckna samtidigt som man genomför dem.
15.10
Nu ska en presentationsövning genomföras. Alla ska säga sitt förnamn samt något som de gör eller gjort som de andra inte känner till. Det kan gärna vara pikanta detaljer. Alla funderar en stund. Sedan säger Sylvia att de som inte kan komma på något kan berätta om sitt absoluta favo- ritgodis. Så startar presentationsrundan:
Birgit: Har en kattunge vid fotändan av sängen varje natt. Karla: Allergi mot skägg som barn
Astrid: Gillar surt godis
Carina: Gillar ljus choklad och skumsockerbitar Eivor: Har hoppat fallskärm
Irja: Sminkade sig mycket när hon var yngre Erna: Ostbågemissbrukare
Katarina: Hade allergi, fick inget friskintyg när hon sökte jobb inom vården
Berta (kandidat): (ohörbart)
Berta: Går en vända i TV-rummet när hon borstar tänderna på morgonen
Ulrika: Har åkt ambulans med blåljusen på till Lund Gösta: Seglar och bygger modellbåtar
Barbro: Älskar att klättra i träd
Hillevi: Har slagit ut en framtand 5-6 gånger
Sylvia: Har fem barn, varav två biologiska och 2 adoptivbarn
15.20 Ny fas
Åtta par bildas. Varje par får ett vitt A4-papper och en blyertspenna. Alla sätter sig vid bord. Hillevi instruerar. Man ska rita en bild tillsam- mans. Man får inte prata med varandra. Varje gång vi säger till ska pennan lämnas över till den andre. Så startar det. Det går snabbt. Bara ett par sekunder mellan varje byte. Kvävda fniss vid flera bord. Öv- ningen tar cirka en minut. Alla producerar en bild. Så ska bilden döpas. Man ska skriva var annan bokstav. Fortfarande utan att prata med var- andra. När bilderna är klara ska paren visa sina bilder för varandra. God stämning!
Hillevi: Det här är en bra samarbetsuppgift. Det ska vara snabba byten så att ingen i paret bestämmer. Man kan ha bra diskussioner efteråt om hur man upplevde varandra under arbetet.
Så ska paren vända på pappret. På baksidan ska man rita linjer så att det ser ut som baksidan på ett vykort. Nu ska alla paren skriva en adress samt ett meddelande. Den här gången ska man skriva vartannat ord. Fortfarande utan att prata med varandra. Barbro och Gösta fuskar. Jan skvallrar för fröken. Glada skratt. Hillevi upprepar att man inte ska pra- ta med varandra.
Det här är roligt! Många glada skratt. Det blir dessutom allt roligare ju längre man håller på.
15. 40
Uppläsning. Man går laget runt. Alla läser upp utom ett par. Det hand- lar om allt från mycket trovärdiga texter till mer eller mindre absurda. Sylvia frågar hur man upplevde den här övningen. Flera positiva. Nå- gon tyckte att den andre skrev fel. Sylvia påpekar att detta var en sam- arbetsövning och ber lärarna tänka efter hur det gick till när bilden rita- des, vem som gjorde vad. Hon uppmanar paren att titta på sina bilder och diskutera detta. Diskussioner sker nu parvis.
Sylvia avbryter efter en stund och påpekar att varje par kan ha två pennor med olika färger. Då kan man se vem som gjort vad. Hon menar dock att detta kan vålla konflikter och att man bör känna klas-
sen/gruppen bra för att vågar göra så. Hon menar att även denna övning kan man göra i undervisningen.
15.45
Ny övning: ”Bejaka och blockera”.
Nya par bildas. Alla kliver ut på golvet. Personerna i varje par kallas A respektive B. A ska vara kreativ och komma med mängder av förslag på vad paren ska hitta på, medan B ska blockera och dumpa varje för- slag. Varje blockering måste motiveras. Så sätter alla igång. Även den här övningen verkar upplevas som rolig. Sylvia uppmanar paren att för- söka hålla högt tempo. Efter en stund byter paren roller. A blir B och B blir A. Så rullar det på igen.
Så följer nästa steg. A ger förslag, B ska bejaka och därefter utför man förslaget som mim. Även detta verkar vara roligt. Alla verkar gå in för uppdraget med liv och lust. Liv och rörelse i rummet. Ljudnivån sti- ger. Efter en stund börjar grupperna gå ihop. Det visar sig senare att det är Sylvia som initierar detta. Det hela slutar med att alla är i en enda stor flock.
Sylvia bryter här och frågar vad som hände och hur det kändes när grupperna gick ihop. De flesta tycks mena att det gick bra att bilda fy- ragrupper, men att det blev problematiskt när gruppen blev större. Nå- gon tyckte att man kände sig utanför.
Så gör hela gruppen en ny gemensam övning. Vem som helst får fö- reslå vad som helst. Alla ska ropa ett glatt Jaaa! Och sedan genomför man det föreslagna och väntar på nästa förslag. Full rulle:
Fika
Ligga och sola Hoppa på ett ben Hoppa på båda benen Osv
Sylvia bryter efter en stund och frågar om det var någon skillnad jämfört med förra övningen. Någon menar att nu var alla delaktiga och att man fick göra en sak åt gången. Ulrika menar att man inte var rädd för att föreslå saker eftersom man visste att alla skulle bejaka.. Så delas man i två 4-grupper och en 6-grupp. Uppgift nu är att diskutera övning- en och att koppla till verkligheten. Kan det vara så på riktigt?
Gruppen vid mitt bord kopplar först till diskussioner i arbetslaget och sedan till händelser i den egna undervisningen.
16.15
Avrapportering från grupperna. Bara korta kommentarer från varje grupp:
* Kan vara svårt med tysta barn.
* Det är lättare att säga nej (tycker inte alla)
Sylvia undrar vad det kan finnas för fallgropar med blockerandet. Inga direkta kommentarer. Hon menar att det kan vara ett bra sätt att träna sig att motivera. Också barn behöver öva sig på detta. Ger exempel från en förskola.
Sylvia ger ett fiktivt exempel från ett personalmöte. Är man en person som spontant lägger fram förslag på vad personalen kan göra (t ex ett besök på en konstutställning) eller är man en person som noga kollar upp alla fakta och detaljer innan man offentliggör sina förslag. Hon ber alla tänka efter vilken sorts person man själv är. Sylvia spånar vidare. Vad kan det finnas för anledning att vissa ofta blockerar? Så kopplar Sylvia till tematiskt arbete, i vilket det är viktigt att kunna samarbeta, speciellt om hela skolan ska arbeta med samma tema.