Följden av delaktighet

Delaktigheten för elever i övergångar innebär inte bara att det sker precis i anslutning till att skolbyte är aktuellt. Det upplevs viktigt att det fortsatt också bekräftas på den nya skolan av lärare, genom handlingar och samtal att delaktigheten har haft betydelse. Saknas detta uppstår frågetecken och frustration till viss del. Upplevelsen av att stödet finns direkt på plats beskrivs

46 i studien, men även att insatserna kan dröja, trots delaktighet i överlämnandet av information. Till viss del drabbar detta betygen visar det sig. Följden blir här att elever upplever sig som bärare av ansvaret till att det blir som det blir och lärarna kan behöva påminnas några gånger innan allt faller på plats. Ibland har insatserna kommit efter ett flertal påminnelser till läraren, ibland har mentor hjälpt till att påminna andra undervisande lärare om det stöd som behövs. trots att vetskapen om att information har getts. Det förmedlas övervägande upplevelser av att det nu, efter ett tag, fungerar bra i skolan, att det har ordnat sig. Syftet med och rutiner kring bra överlämningar och framför allt att som skola ha tagit del av elevens röst, är just att inget ska hamna mellan stolarna. Ingen elev ska behöva oroa sig inför byten av skola på grund av detta. Skolverket (2014b) och Skolinspektionen (2018) visar tydligt på vad som leder till bra överlämningar och vad som kan behöva förbättras och bland annat nämns att föra dialog med vårdnadshavare och elev, samt enskilda samtal med eleven som en framgångsfaktor. Frågan som uppstår är varför det då dröjer med insatser för elever i behov av extra anpassningar och stöd eller varför informationen ibland försvinner? Det gäller särskilt i de fall där upplevelsen av delaktighet ändå varit större bland eleverna.

Kommunikationen mellan vuxna är en del som inte upplevs fungera tillfredsställande och det kopplas till att information om elever saknas hos vissa lärare och därmed som en följd även insatser. Detta bidrar till en viss uppgivenhet och en upplevelse av att den information som förmedlats via samtal och möten inför skolbytet inte haft någon betydelse. Det förmedlas också en förståelse för vikten av fungerande kommunikation på en arbetsplats/skola för att det ska bli bra för alla – och inte bara de vuxna. Kommunikationen behöver fungera för att

information ska hamna på rätt plats hos rätt person. Att inte ha tillräckligt med tid till att kommunicera med och informera varandra skrivs om i forskningen och Foyle et al. (2016) visar att missar i kommunikationen är en följd av bristande rutiner. Alla inblandade personer bör förstå sin roll i överlämningarna, så att rätt saker blir utförda av rätt personer. Allt för att eleven i slutändan inte ska bli lidande.

Vilka faktorer påverkar då i sin tur att kommunikationen inte alltid fungerar tillfredsställande? Upplevelsen är bland annat att lärarbyten påverkar, där lämnande lärare inte alltid gett över den information som behövs kring eleven, där konsekvensen blir en upplevelse av att börja om med informationen kring sig själv som elev. Det kan även råda olikheter i hur personal

47 förvaltar den information de fått, ytterligare en faktor är att lärare sins emellan diskuterar vem som är ansvarig för att rätt information går ut till berörda. Det diskuteras om arbetstider och tid för lärare att hinna med att ta till sig eller ge vidare information bland annat. Det kan å andra sidan även ha att göra med vad man väljer att avsätta tid till och vilken inställning man som lärare intar till hur man hanterar information kring elever. Enligt studier som gjorts anser inte alla lärare att man behöver ta emot information, som Skolinspektionens (2018) rapport visar, mer inom än mellan skolformer. En annan aspekt skulle kunna vara att lärare i sin tur är i en organisation som ännu saknar tydlighet i detta med överlämningar. Det ges ingen garanti även om det finns riktlinjer och råd, för att allt fungerar. Har man som lärare blivit tillräckligt insatta och därmed också kunnat agera på det sätt man förväntas är en fråga som uppstår. Arbetsgivaren ska enligt Skolverket (2014b) ansvara för att utrymme ges för berörda till arbetet med överlämningar.

Utöver detta väcks en tanke att några av eleverna har grundliga utredningar med sig och ett längre tidsspann av extra anpassningar och särskilt stöd i skolgången. Är det så att det per automatik är de elever som har utredningar med sig som det görs grundligare överlämningar kring och därmed gör man dessa elever mer delaktiga i processen? I studien framkommer upplevelser av att det var först när utredningar blev klara som insatser i undervisningen kom till. Pietarinen et al. (2010) understryker att elevers delaktighet ger framgångsrika övergångar, ändå förmedlas här en upplevelse av att elever inte alltid fått vara delaktiga i övergången och att rätt stöd inte alltid sätts in. Konsekvenserna av detta kan bland annat bli missuppfattningar där det uttrycks en upplevelse av att inte vara förstådd, medan det i själva verket ligger på en helt annan dimension där samtal inte förts och eleven inte gjorts delaktig på så sätt att

informationen blivit rätt åt alla håll. Samtal kommer igen och det finns risk att elevens perspektiv försvinner om samtalen stannar bara vid lyssnandet och om ingen agerar utifrån dem (Andersson, 2017) för elevens del. Troligt är att detta ligger bakom uttryck som att elever tror att ingen bryr sig. Alla elever ska ges det stöd och den stimulans som behövs för att ge dem förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt (Skolinspektionen, 2018), det vill säga för att få extra anpassningar behöver man som elev inte ha en diagnos eller en utredning bakom sig. Delaktighet och stöd vid övergångar och fortsatt efter byte av skola är avgörande

48 för hur elever i behov av anpassningar och stöd vidare får lyckas i sitt skolarbete (Foyle et al., 2016; Möllås, 2009).