Förslag till vidare forskning

Som nämnts tidigare i studien har forskning gjorts ur elevens perspektiv kring andra aspekter av skolövergångar än delaktighet när man lämnar över information till andra skolor. Det har även forskats kring samtalens betydelse för eleven i skolan. Däremot har ingen forskning hittats som lyfter elevers perspektiv på deras egen delaktighet vad gäller övergångar, med faktorer som denna studie lyfter. Till exempel att få göra sin röst hörd och tala om hur man

50 upplevt tidigare skolgång, vilket stöd man anser sig vara i behov av. Hade det funnits hade det varit intressant att jämföra med under denna studie. Tidigare studentuppsatser visar att det saknas studier av elevers delaktighet. Det vore också av intresse att se elevers delaktighet ur lärares perspektiv. Hur ser de på elevers delaktighet? Vad innebär det för lärare när man gör elever delaktiga och hur anser de att detta görs? Specialpedagogers arbete med elevers delaktighet – hur ser den ut på skolor runt om i landet? Finns vi där för eleven, är vi elevens röst när det gäller – har vi elevens perspektiv eller elevperspektivet? Det kan vara avgörande och vore intressant att se vidare forskning om.

51

Referenser

Andersson, Helena (2013). En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella

program. Elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar. Malmö

Högskola: Lärarutbildningen.

Andersson, Helena. (2017). Möten där vi blir sedda. Malmö Högskola: Lärande och samhälle. Arnér, Elisabeth. (2006). Barns inflytande i skolan – problem eller möjlighet för de vuxna? En

studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Örebro: Pedagogiska institutionen.

Elvstrand, Helene. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet: Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (2017). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes (Red.) & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys.

Stockholm:Liber.

Foley, Tom., Foley Shane & Curtin, Alicia. (2016). Primary to post-primary Transitions for Students with special education needs from an Irish context. International Journal of Special

Education, 31(2). Hämtad 200112. Tillgänglig:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1111113.pdf

Göranzon, Agneta. (2009). Delaktighet – en begreppsanalys. Göteborgs Universitet. Hämtad

200116. Tillgänglig: https://www.kultur.gu.se/digitalAssets/1293/1293932_Delaktighet_-

_begreppsanalys_Agneta_G__ranzon.pdf

Halldén, Gunilla. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp.

Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2),12-23.

Hägglund, Solveig., Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina. (2013). Barns och Ungas

rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups Utbildning.

Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne. (2013). Samverkan kring barn och unga. Stockholm: Natur och kultur.

Jindal-Snape, Divya & Cantali, Dianne. (2019). A four-stage longitudinal study exploring pupils’ experiences, preparation and support systems during primary–secondary school transitions. British Educational Research Journal, 45(6), 1255–1278. Hämtad 200129.

Tillgänglig: https://onlinelibrary-wiley-com.db.ub.oru.se/doi/epdf/10.1002/berj.3561

Marinosson, Gretar., Ohna, Stein Erik & Tetler, Susan. (2007). Delagtighedens pedagogik.

Psykologisk Pedagogisk Tidsskrift, 44(3), 236-261. Hämtad 200220. Tillgänglig:

52

oq=Temanummer%3A+Inkluderende+p%C3%A6dagogik+i+Norden&aqs=chrome..69i57j69i58.2428j0 j8&sourceid=chrome&ie=UTF-8

Möllås, Gunvie. (2009). Detta ideliga mötande. En studie av hur kommunikation och samspel

konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för Lärande och

kommunikation.

Quennerstedt, Ann. (2010). Children, but not really humans? Critical reflections on the hampering effect on the “3 p:s”. International Journal of Children´ Rights, 18, 619-635. Pietarinen, Janne., Pyhältö, Kirst & Soini, Tina. (2010). A Horizontal Approach to School Transitions: A Lesson Learned from Finnish 15-Year-Olds. Cambridge Journal Of Education,

40(3), 229-245. Hämtad 200112. Tillgänglig: https://web-a-ebscohost-

com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=1bc3f3e9-5cb6-4d3a-8def- 5e39c6b80d4c%40sdc-v-sessmgr03

Pramling Samuelsson, Ingrid., Sommer, Dion & Hundeide, Karsten. (2013). Barnperspektiv

och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.

SFS 2010:800. Skollag. Hämtad:200221. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolinspektionen. (2014). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen ADHD.

Hämtad 200202. Tillgänglig:https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Skolsituationen-for-elever- med-funktionsnedsattningen-ADHD/

Skolinspektionen (2018). Övergångar. Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7. Linköping: Skolinspektionen. Hämtad 200223.

Tillgänglig:https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapport

er/kvalitetsgranskningar/2018/skolors-arbete-vid-elevers-overgang-till-arskurs-7/overgangar-- -skolors-arbete%20%20%20-vid-elevers-overgan-till-arskurs-7.pdf

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. Hämtad 200419. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2014/allmanna-rad-for-arbete- med-extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram?id=3299

Skolverket (2014b). Övergångar inom och mellan skolformer. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (u.å). https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-

arbetet/stod-i-arbetet/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod

53 Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Hämtad 200506.

Tillgänglig:

http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-

deklarationen1.pdf

Szklarski, Andrej. (2017). Fenomenologi. I Andreas Fejes (Red.) & Robert Thornberg (Red.),

Handbok I kvalitativ analys. Malmö: Liber.

Tangen, Reidun & Theie, Steinar (2014). Elevsamtalen i videregående skole - hvordan husker

elever dem i ettertid? Psykologi i kommunen. 49(2), s 25- 37.Hämtad 191011.

Tillgänglig:https://fpkf.no/wp-content/uploads/2017/06/Reidun-Tangen-2-2014.pdf

Tangen, Reidun. (2019). Elevsamtalens muligheter og begrensninger i lys av eleverfaringer.

Norsk Pedagogisk Tidsskrift, 4-2019, Årgang 103, s. 227–238. Hämtad 200112. Tillgänglig:

https://www-idunn-

no.db.ub.oru.se/file/pdf/67184538/elevsamtalens_muligheter_ogbegrensninger_i_lys_av_elev erfa.pdf

Thomassen, Magdalene. (2017). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion i

vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups.

Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 200205. Tillgänglig:http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

von Ahlefeld Nisser, Désirée. (2011). Kunskapande samtal i (special)pedagogisk verksamhet.

Hämtad 200119. Tillgänglig: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:521198/FULLTEXT01.pdf

Wiklander, Daniel. (2020, januari). Övergångar är skiften i livet. Specialpedagogik, s. 20-25. Ödman, Per-Johan. (2017). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

54

Bilagor