Följdfrågor

I en del av våra riktade frågor kan “ja” eller “nej” svar uppstå. Följdfrågor kommer därmed enbart att användas i den mån vi inte fått ut tillräckligt med information på frågan. På så vis kan vi be om exempel för att få en fylligare beskrivning (Persson, 2016). Exempel på följdfrågor i intervjun är:

“Tror du att ett mångfaldsbaserat revisionsteam är bättre eller sämre på att hantera svåra revisionsfrågor?”

→ Om bättre: Varför tror du att ett mångfaldsbaserat revisionsteam är bättre på att hantera revisionsfrågor?

→ Om sämre: Varför tror du att ett mångfaldsbaserat revisionsteam är sämre på att hantera revisionsfrågor?

“Tror du att individer i ett mångfaldsbaserat revisionsteam har svårare eller lättare att samarbeta?”

→ Varför tror du att individer i ett mångfaldsbaserat revisionsteam har svårare att samarbeta?

→ Varför tror du att individer i ett mångfaldsbaserat revisionsteam har lättare att samarbeta?

“Tror du att ett mångfaldsbaserat revisionsteam ökar eller minskar beroendet/

oberoendet?”

→ Om svaret är ökar: Varför tror du att mångfaldsbaserade revisionsteam ökar beroendet/oberoendet?

→ Om svaret är minskar: Varför tror du att mångfaldsbaserade revisionsteam minskar beroendet/oberoendet?

Följdfrågorna anses vara viktiga för att skapa djupare svar i förhållande till den teoretiska referensramen. Genom agentteorin vill vi exempelvis få reda på om ett mångfaldsbaserat revisionsteam ökar eller minskar oberoendet mellan varandra. Om de får utrymme att utveckla sina svar ger det oss en ökad förståelse för hur ett mångfaldsbaserat revisionsteam i enlighet med agentteorin kan bidra till ökat oberoende. Genom resursberoendeteorin vill vi försöka få en insikt över hur individer i mångfaldsbaserade revisionsteam hanterar revisionsfrågor. Slutligen vill vi genom gruppkonfliktteorin skapa en ökad förståelse för hur mångfaldsbaserade revisionsteam hanterar konflikter. Vi har undvikit att ställa en fråga som direkt hänvisar till begreppet konflikt, eftersom att det kan vinklas direkt till något negativt. Därför har vi valt att fråga om ett mångfaldsbaserat revisionsteam har det lättare eller svårare att samarbeta med varandra. På så vis kan vi få ett uppriktigt svar på en fråga som inte vinklas.

4.3.3 Genomförande av intervjuer

Vi tog kontakt med olika Big Four kontor runt om i Sverige via mejl och telefon. Mejlen och telefonsamtalen innefattade relevant information om studien och kommande intervjuer samt en beskrivning av vem vi ville intervjua (se bilaga 1). Vi blev därefter hjälpta vidare till en person som arbetar med sammansättning av revisionsteam med erfarenhet av revisionsarbete.

Intervjuerna genomfördes digitalt av praktiska skäl då respondenterna arbetar på olika platser i Sverige. Vi antog att en intervju skulle ta ungefär 45 minuter att genomföra.

Det existerar både för- och nackdelar med digitala intervjuer. Det är enklare att skapa en personlig kontakt och läsa av kroppsspråk med personliga intervjuer på plats. Emellertid kan vissa personer ha enklare att känna sig bekväma i en digital intervju. Det finns inga bevis som tyder på att det är svårare för intervjuaren att skapa tillit med respondenten i digitala intervjuer (Bryman &

Bell, 2017). Vi anser att digitala intervjuers effektiva förmåner väger upp möjliga nackdelar. För att försäkra oss om utförliga svar kommer vi vara uppmärksamma under intervjuns gång och ställa följdfrågor (se bilaga 2).

Varje intervju kräver förberedelse och övning (Longhurst, 2016). Det har vi säkerställt genom att vara väl inlästa på ämnet samtidigt som vi har utvecklat en teoretisk modell. Den teoretiska modellen ligger till grund för intervjuguiden och guiden testades i en pilotintervju.

4.3.4 Pilotstudie

Enligt Bryman och Bell (2017) är det alltid önskvärt att utföra en pilotstudie. En pilotstudie innebär att forskaren testar sin intervjuguide innan den huvudsakliga intervjuundersökningen (Bryman & Bell, 2017). Resultatet av pilotstudien kan visa genomförbarheten och urskilja modifieringar för framtida huvudstudier (Leon, Davis & Kraemer, 2011). Pilotstudie som genomförs utifrån ett frågeschema kan ge intervjuarna säkerhet och vana (Bryman & Bell, 2017).

Forskaren kan lära sig vilka frågor som är förvirrande och inte bidrar till användbar data (Merriam, 2009). Pilotstudien ska inte genomföras med personer som kan vara en del av urvalet eftersom de måste utseslutas i huvudsstudien (Bryman & Bell, 2017). Det är lämpligt att välja en liten grupp respondenter som är jämförbar med vald population för huvudstudien (Bryman

& Bell, 2017).

En pilotintervju genomfördes med en personalvetare på ett större IT- och ekonomiföretag i Växjö. Personalvetaren ägnar stor del av sin arbetstid åt att rekrytera individer till olika team på företaget och är väl insatt i företagets

mångfaldsarbete. Teamen är hierarkiskt uppbyggda och liknar strukturen i ett revisionsteam.

Vid intervjun prövades intervjuguiden och pilotstudien tog 42 minuter att genomföra. Efter intervjun utvärderas vilka frågor som gav begränsade svar. På så sätt kunde vi effektivisera frågorna inför kommande huvudstudie. Svaren från pilotstudien är inte innefattade i studien utan används endast för att skapa bästa möjliga intervjuguide.

4.4 Analysmetod

Med hjälp av det transkriberade materialet har vi analyserat intervjuerna genom en innehållsanalys. Innehållsanalys är en metod som kan tillämpas för att analysera kvalitativ data på ett deduktivt sätt. Tillvägagångssättet bygger på en modell eller teori (Elo & Kyngäs, 2007). Vår innehållsanalys grundar sig i den teoretiska modellen i avsnitt 3.4 samtidigt som vi är öppna för andra tolkningar utanför teorin. Tillvägagångssättet användes av Ely och Thomas (2001) när de undersökte kulturell mångfald i arbetsgrupper. Med hjälp av transkriberade intervjuer identifierade forskarna olika teman. Utvalda teman låg sedan till grund för dataanalysen. Deras studie visar att metoden är lämplig för att analysera kvalitativ data från intervjuer som studerar mångfald.

Metoden hjälper forskaren att beskriva fenomen, vilket passar bra in i vår studie. Innehållsanalys möjliggör att pröva teoretiska frågor för att skapa en bättre förståelse för datan (Elo & Kyngäs, 2007). I den kvalitativa innehållsanalysen söker forskaren efter bakomliggande teman i det analyserade materialet (Bryman & Bell, 2017). Vid en innehållsanalys är det viktigt att forskaren har valt en analysenhet (Graneheim & Lundman, 2003). I vårt fall är analysenheten intervjuer. Uttalande som går att koppla till liknande betydelse väljs ut, så kallade meningsbärande enheter. Det kan vara stycken, meningar eller ord. Tolkningen av datan sker sedan med meningsbärande enheterna,

analysen är att ord och fraser från texten klassificeras in i mindre kategorier (Elo & Kyngäs, 2007). Markeringar och understrukna avsnitt av det transkriberade materialet kopplade till forskningsfrågan markeras (Forman &

Damschroder, 2007). Genom användning av deduktiva koder och omorganisering av data är det sedan möjligt att dra slutsatser (Forman &

Damschroder, 2007).

Vid analysen har vi även valt att ta med latent innehåll som tystnad och skratt.

Vi anser att det är relevant vid diskussion av olika faktorer då det kan tyda på osäkerhet kring dem.

4.4.1 Transkribering

För att få en fullständig redogörelse för vad som sagts på intervjuerna har de inspelade materialet transkriberats. Transkribering går ut på att muntlig information skrivs ner för att förenkla den empiriska analysen (Alvehus, 2019).

Arbetet startade direkt efter att varje intervju var genomförd och godkänd av respondenten. När transkriberingen var klar hade vi enkel tillgång till innehållet i intervjuerna då både respondentens och intervjuledarnas ord var nedskrivna i detalj. Att skriva ut intervjuer är en tidskrävande process (Bryman & Bell, 2017). Materialet hjälper oss emellertid att särskilja vilka segment av materialet som är relevant för den empiriska analysen. Transkriberingen underlättade hanteringen och analysen av det empiriska materialet.

4.4.2 Sammanställning

Efter att vi har transkriberat allt intervjumaterial har vi försökt att sammanställa det skriftliga i någon form av struktur. De intervjuade har full anonymitet vilket innebär att de presenteras som respondenter från en av Big Four företagen. Först kommer det en kort sammanställning över respondenternas roller. Sedan övergår sammanställningen till att beskriva hur Big Four företagen arbetar med mångfald i revisionsteamen. I sammanställningarna har varje respondents åsikter och svar under intervjun

lyfts fram för att få en tydlig överblick på materialet. Det kan förhoppningsvis ge oss en större inblick och vägledning för att kategorisera och koda vårt material. På så vis kommer vi kunna få en tydlig sammanställning som bidrar till en god analys.

4.4.3 Validering och korrigering

Vi har informerat respektive respondent om att materialet som spelas in kommer att transkriberas. Det transkriberade materialet har vi därefter mejlat ut till respektive respondent för att få deras godkännande innan vi publicerar materialet. På så vis kan missförstånd minskas och respondenten får en trygghet i att det som sagts inte vinklas. Genom att respondenten godkänner materialet ger det studien en ökad trovärdighet i analysarbetet.

4.4.4 Analysmatrisens kategorisering och kodning

Utifrån valda teorier i avsnitt 3.3 som ligger till grund för den teoretiska modellen skapades koder, kategorier och teman. Teorierna användes som tolkningsmönster samtidigt som vi var öppna för andra resultat utanför teorierna. Vi sökte efter teman, koder och kategorier som kunde besvara frågeställningarna och syftet. Vi har med hjälp av ett excelark valt ut meningsbärande enheter från de transkriberade intervjuerna. De meningsbärande enheterna kodades utifrån relevanta perspektiv kopplat till frågeställning och den teoretiska modellen. Därefter delades koderna in i olika kategorier. Utifrån koderna och kategorierna kunde vi sedan analysera materialet. Kodning och kategorisering har dessutom hjälp oss att urskilja aspekter som inte motiverades från teorin.

Slutligen skapade vi teman utifrån kategorierna, de betecknades som;

Teamsammansättning, Faktorer av mångfald, Samarbete och Resurser Oberoende samt Faktorer av Mångfald. Utvalda teman presenterades sedan i den empiriska analysen. Mångfald integrerades in i andra teman och presenteras inte som en enskild rubrik. Samarbete och Resurser presenterades under samma

rubrik eftersom de integrerade med varandra utifrån genomförda intervjuer.

Dessutom presenterades Kundbemötande som en rubrik eftersom många av respondenterna ansåg det som en viktig effekt.

Tillvägagångssättet hjälpte oss att skapa en helhetsbild av det transkriberade materialet då det är specifikt uppdelat i mindre delar. Analysmatrisen var nödvändigt för att kunna analysera den stora mängden data vi hade att tillgå från intervjuerna. Utifrån det kunde vi sedan dra analyser och slutsatser.

Analysmatrisen presenteras i bilaga 3 vilket vi anser förstärker studiens trovärdighet och replikerbarhet då vi visar hur analysen har genomförts.

Analysmatrisen visar exempel på utvalda meningsbärande enheter.