Samarbete och Resurser

Mångfaldsbaserade revisionsteam kan leda till konflikter och samarbetssvårigheter på grund av individers olikheter (Pelled, 1996;

Lückerath-Rovers, 2013; Rodriguez-Dominguez, García-Sánchez &

Gallego-Álvarez, 2012; Boivie et al. 2016). Påståendet stöds av flera respondenter, exempelvis hävdar respondenterna 5, 6 och 9 att mångfaldsbaserade revisionsteam kan behöva lära känna varandra bättre innan samarbetet fungerar fullt ut. De anser att ett homogent revisionsteam kan vara bättre på att samarbeta till en början. Respondent 7 anser att det krävs mer för att samsas och dra åt samma håll i mångfaldsbaserade revisionsteam. Dessutom hävdar respondent 6 att det kan vara mer tålamodsprövande. Resultatet går i linje med gruppkonfliktteorin som anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till negativa konflikter eftersom olika röster kan skapa osämja. Enligt gruppkonfliktteorin kan de konflikter och samarbetssvårigheter som uppstår på grund av mångfald leda till att en högre andel individer lämnar teamen (Pelled, 1996). Vi finner inget stöd för påståendet utifrån genomförda intervjuer då ingen av respondenterna nämner att mångfaldsbaserade revisionsteam kan bidra till att fler lämnar. Det krävs emellertid att revisionsteam kommer överens om ett passande tillvägagångssätt. Enligt gruppkonflikteorin kan mångfald bidra till att individer har svårt att bearbeta ny information och värdera varandras åsikter (Staw, Sandelands & Dutton, 1981). Flera av respondenterna anser att det kan vara mer krävande till en början i ett mångfaldsbaserat revisionsteam.

Respondent 5 anser emellertid att mångfald bidrar till fler sätt att ta sig an uppgifter. Respondenterna 3, 4, 5, 6 och 7 anser att mer diversifierade revisionsteam kan bidrar till nya infallsvinklar. Till exempel anser respondent 6 att det krävs olika åsikter och erfarenheter för att individer ska tänka i olika perspektiv och erhålla ett bättre slutresultat. Vidare anser respondent 4 att ju mer mångfaldsbaserat ett revisionsteam är, desto större utbud finns det på olika expertiser. Det här går hand i hand med resursberoendeteorins antagande om att

olikheter bidrar till mer mänskliga resurser (Hillman & Dalziel, 2003; Pfeffer &

Salancik, 1978).

Den främsta mänskliga resursen från mångfald i revisionsteam är enligt respondenterna tillgång till fler synvinklar. Enligt agentteorin kan könsdiversitet och etnisk mångfald bidra till nya perspektiv på komplexa frågor (Francoeur, Labelle & Sinclair-Desgagné, 2008). Det stöds av respondenterna 3, 4, 5, 6, 7, 9 och 10 som hävdar att mångfaldsbaserade revisionsteam bidrar till fler perspektiv på problem. Respondenternas svar tyder på att mångfald som helhet kan bidra till fler perspektiv, inte enbart kön och etnicitet. Respondenterna ställer sig därför positivt till de totala effekterna från mångfaldsbaserade revisionsteam. Respondent 6 anser att det kan vara enklare till en början med ett homogent revisionsteam eftersom alla troligtvis kommer bättre överens. Det behövs dock olika åsikter och erfarenheter för att de ska tänka i olika perspektiv och få ett bättre slutresultat, vilket mångfald kan bidra med. Även respondent 4 anser att mångfaldsbaserade revisionsteam kan krocka till en början, men att det leder till olika inputs och arbetssätt. Konflikter kan därmed krävas initialt för nå positiva effekter i ett revisionsteam som fler synvinklar och därmed ett bättre resultat.

Enligt resursberoendeteorin är mänskliga resurser humankapital kopplat till mångfald som bidrar med konkurrensfördelar (Laursen, Mahnke &

Vejrup-Hansen, 2005) vilket nya synvinklar kan bidra med. Humankapital gynnar företag eftersom de får tillgång till större expertiser av färdigheter och flexibilitet vid problemlösning. För att revisionsteam ska få ett bredare perspektiv på olika situationer anser respondent 7 att revisionsteam inte enbart kan vara homogena med samma erfarenheter och utbildning. Respondenten anser att kombinationen av två olika kunskapsnivåer ger större total kunskap än om det finns två individer med exakt samma kunskap och bakgrund.

Respondenten ställer sig därför positivt till mångfald i revisionsteam. Det kan kopplas till resursberoendeteorin som hävdar att mer kunskap utnyttjas i

mångfaldbaserade revisionsteam (Gardner, Gino & Staats, 2012; Nazatul, Smith & Ismail, 2012; Holtzman & Anderberg, 2011; Cohen & Bailey, 1997;

Cameran, Ditillo & Pettinicchio, 2018). Respondent 9 menar på att approachen av kunskap blir bättre med mångfaldsbaserade revisionsteam eftersom att fler aspekter kan tas i beaktning.

Respondenternas åsikter går i linje med management filosofin Diversity management där olikheter ses som en resurs snarare än en barriär i arbetet (Widell och & Mlekov, 2013). Repondenterna ser inte mångfald som ett hinder i revisionsteam, utan snarare som en resultatförbättrande resurs. Det kan underlätta informationsbias i problemlösning och strategiformulering (Francoeur, Labelle & Sinclair-Desgagné, 2008). Utifrån genomförda intervjuer har vi dock konstaterat att respondenterna tidigare inte har lagt stor vikt kring ämnet. Tankesättet väcktes snarare till liv under intervjuernas gång vilket tyder på att medarbetare inom Big Four inte reflekterat över de resurser som mångfald har att erbjuda.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi finner en viss koppling mellan samarbete och resurser med den teoretiska modellen och genomförda intervjuer.

Enligt resursberoendeteorin kan mångfald bidra till fler mänskliga resurser. Den resurs som respondenterna främst kopplar till mångfaldsbaserade revisionsteam är att de erbjuder fler synvinklar och åsikter i olika situationer. Det stödjer även agentteorin som anser att mångfald kan bidra till fler lösningar på komplexa problem. Gruppkonflikteorin stöds till viss del då flera respondenter anser att mångfald kan bidra till samarbetssvårigheter. Enligt gruppkonfliktteorin kan medlemmarna har svårt att värdera varandras åsikter och svårigheter att genomföra uppgifter, vilket kan leda till en sämre teamprestanda. Det krävs emellertid för att revisionsteam ska erhålla nya synvinklar på olika situationer och behövs därmed för att revisionsteam ska erhålla ett bättre resultat. Vi finner därför inget stöd att mångfald skulle bidra till sämre teamprestanda. Dessutom

nämner ingen av respondenterna att konflikter kan bidra till att fler medlemmar lämnar revisionsteamen.

6.3 Oberoende

Enligt agentteorin kan mångfald bidra till att oberoendet mellan medlemmar i ett revisionsteam stärks. Stärkt oberoende innebär att teammedlemmar vågar ta självständiga val och ifrågasätta varandra vid misstänka fel. Mångfald är därmed en aspekt som kan stärka befintliga kontrollmekanismer (Gallego-Álvarez, García-Sánchez & Rodríguez-Dominguez, 2010).

Respondenterna 4, 5, 6, 7 och 9 anser att ett mångfaldsbaserat revisionsteam kan stärka oberoendet mellan teammedlemmar. Till exempel anser respondent 6 att olika synvinklar kan bidra till att fler fel upptäcks och uppmärksammas.

Respondent 7 anser i sin tur att en mångfaldsstruktur i revisionsteam kan bidra till att fler personligheter stärker oberoendet. Respondenten hävdar att revisionsbranschen historiskt sett har varit män som klappat varandra på ryggen.

Därmed kan det vara mer troligt att ett heterogent revisionsteam vågar ifrågasätta varandra mer vid misstänka fel. Respondent 1, 2 , 3 och 10 tror emellertid inte att det har någon direkt påverkan. Till exempel anser respondent 3 att alla har samma internutbildning och vet vad som gäller när det kommer till oberoende och därför har mångfald ingen påverkan. Kilic och Kuzeys (2016) föreställning att mångfaldsbaserade revisionsteam har större tillgång till olika åsikter verkar emellertid stödjas av flera respondenter. På så sätt stöds återigen agentteorins hypotes om att mångfald kan leda till fler perspektiv på komplexa problem (Francoeur, Labelle & Sinclair-Desgagné, 2008). Fler åsikter skulle även i längden kunna bidra till ett stärkt oberoende i revisionsteam. Det är dock endast ett fåtal av respondenterna som gör en koppling mellan fler åsikter och ett stärkt oberoende.

Respondenterna hävdar att det redan existerar en hög grad av oberoende i revisionsteamen där medlemmar vågar ifrågasätta varandra. En utveckling av den teoretiska modellen är därmed den kultur som råder i ett revisionsteam.

Respondenterna anser att det finns en kultur i revisionsteamen där alla individer vågar ifrågasätta varandra vid misstänka fel oavsett vilken rank de besitter.

Kulturen som råder i teamen är det viktigaste incitamentet för ett stärkt oberoende och en ökad kontrollmekanism. Visserligen bedömer vissa respondenter att mångfald skulle kunna leda till ett stärkt oberoende. Sambandet är dock inte tillräckligt stark för att vi ska kunna bekräfta anförandet att mångfald bidrar till ökad oberoende, stärka kontrollmekanismer och bättre övervakning. Det verkar inte som att mångfald och oberoende varit en fråga som respondenterna reflekterat över tidigare, då oberoende i revisionsteamen redan ses som en självklarhet.