”Nu är det lättare att snacka, ja till och med att provocera – för man har egen
erfarenhet.”
Under intervjuerna har föräldrarna berättat om olika möten och upplevelser kring föräldrarollen. Det har kommit fram en del olikheter i föräldrarnas tankar kring de olika rollerna de har. En förälder tog upp att det finns olika känslor beroende på var mötet skulle hållas. Det var skillnad mellan habiliteringen och skolan. Så här uttrycker en av föräldrarna det: ”När du åker till habiliteringen så åker du mer med en känsla av att bli omhändertagen, att man blir sedd på ett annat sätt som föräldrar. Åker du till skolan har jag känt mer att nu får jag vara lite mer rustad, jag har fått förberedda mig på ett annat sätt i skolan.” Vidare i samtalet återkommer vi till begreppet rustad och att det finns olika sätt att rusta sig inför möten. Föräldern berättar om att just rustad betyder att man bygger upp ett skydd mentalt för att känna sig förberedd för vad som kan komma fram i mötet.”Rent generellt är jag nog mjukare på habiliteringen”, var en kommentar från en annan förälder som också visar på skillnad i vilken roll som föräldern kan ha. Att föräldrar är klara med vilken roll de har i möten är ibland väldigt tydligt. De upplever att deras roll har känts viktig. ”Jag är pappa, klart jag tänker på det – absolut, jag är ingen pedagog - specialist på något sätt, utan jag sitter med och svarar på frågorna som de andra vill ha reda på helt enkelt, i den mån jag kan.”
I alla intervjuer framkom det att föräldrarna upplever att deras föräldraroll och känslan av att vara förälder i möten med specialpedagog har förändrats genom åren. ”Man var mycket mer i underläge förr och då var du mer sårbar, det var nytt, du hade fått reda på att ditt barn har ett handikapp precis. Det är du inte nu, nu har du bearbetat det och kan göra dig oväns med folk för ditt barns skull” säger en av föräldrarna. Föräldern fortsätter att berätta hur de nu kan stå på sig mer och tydligare få fram i möten hur de vill ha det. Andra berättelser som vi fick i intervjuerna handlade om att: ”Man blir ju tuffare också, man märker ju mer och mer vad man
36
har för rättigheter som förälder, det visste man ju inte i början.” Eller som en förälder uttryckte det: ”Nu är det lättare att snacka, ja till och med att provocera – för man har egen erfarenhet.”
4.2.1 Analys av föräldrars roller.
Föräldrarna har gett oss olika berättelser kring hur de ser på sin föräldraroll kopplat till möten med specialpedagoger. De är medvetna om att deras roller är olika beroende på var mötet ska hållas. Eftersom alla föräldrarna träffar specialpedagoger både på skolan och habiliteringen kommer det ständigt upp i deras berättelser om skillnader i dessa möten. En förälder berättar om hur det känns att åka till habiliteringen och bli omhändertagen medan inför ett möte i skolan krävs det andra förberedelser. Föräldern kopplar det till att i skolan fordras det att vara rustad. Här syns tydligt hur föräldern känner skillnader på sin roll. Enligt McCloskey (2010) positionerar sig föräldrar olika beroende på var mötet är och vem de ska möta. Vilken position de väljer att ta har betydelse för vilken roll de känner att de får samt hur mötet blir. Utifrån en roll eller position skapas förväntningar på vad som ska göras eller får göras. Många roller är situationsbundna och kommer i ett samspel av eget och andras agerande (Andersson, 2004). I en av våra berättelser visade en förälder på en väldigt tydlig positionering i möten när han sa att han är pappa och absolut inget annat.
Ytterligare en tolkning av föräldrarnas berättelser angående att de känner av olika roller beroende på var mötet är kopplar vi till Bourdieu och Passerons (2008) teori kring det kulturella kapitalet. Det kulturella kapitalet kan se olika ut med anledning av personens uppväxt och att det är nära förknippat med den språkliga förmågan. Med stöd av teorin om att den språkliga förmågan inte bara är ett verktyg för kommunikation utan att den även hjälper till att tydliggöra ett komplext kategorisystem som behövs för att kunna hantera olika logiska eller etiska komplexa strukturer kan ett samband ses mellan föräldrarnas olika roller och positioner (a.a.). Vilket kan kopplas till att föräldrarna har varierande familjebakgrunder som har påverkat hur de har mottagit de kulturella fenomenen och just det är avgörande för hur föräldrarna ser på sina roller. Enligt Ottosson (2009) är vårt sätt att bemöta människor i hög grad beroende av den människosyn som vi bär med oss. Föräldrarna har alla olika livshistorier, erfarenheter och normer, det påverkar deras värdegrund. I intervjuerna blev det tydligt att föräldrarnas förväntningar och uttryckta känslor inför de roller de fick i möten med specialpedagoger påverkas av alla dessa kriterier. En intressant del av specialpedagogers möten med föräldrar är att föräldrarollen i möten är olika, inte bara beroende på vilka föräldrar de möter utan även att föräldrarnas tidigare erfarenheter kan påverka utgången av mötena.
37
Föräldrarna berättade alla om hur deras upplevelser av föräldrarollen har förändrats med tiden. I början hade de mer en känsla av underlägsenhet och sårbarhet. Att då ta en tydlig roll i möten var inte naturligt. Gemensamt för de berättelser som vi fick var att föräldrarna har vuxit in i just rollen att ha en roll på möten med specialpedagoger. Människor påverkas av sina tidigare erfarenheter från möten och skapar förutsättningarna för kommande möten (Andersson, 2004). Föräldrarna tog upp att i dagsläget kan de till och med provocera och vara tuffare eftersom de känner sig trygga i sin roll. Med stöd av Crafoord (2005) att det förflutna ständigt finns i nuet och den berättelse som människan är i ständigt skrivs om behövs det en medvetenhet om att det ständigt krävs nya synsätt. Det är precis vad föräldrarna säger att de har fått, alla minns hur deras roller har sett ut samtidigt är alla medvetna om sin situation idag.