4. Empirisk och Teoretisk Analys
5.2. Förändringar som är möjliga att genomföra i dagsläget
För att kunna förstå hur marknadsföringen av musikfestivaler kan utvecklas så bör man först veta hur festivaler marknadsför sig idag. En hel del marknadsföring sker via traditionell media såsom annonser i tidningar samt affischer. Dessa typer av marknadsföring kan benämnas som envägskommunikation där festivalen är de som kontrollerar budskapet. Som klargörs i användningen av Charlesworths (2009) modell applicerad på festivalers digitala marknadsföring så består i princip alla aktiviteter utav envägskommunikation. De medel som främjar tvåvägskommunikation såsom forum, blogg och twitter är ändå något som kontrolleras utav festivalen. Jag har utifrån min undersökning förstått att kunderna även vill ha en bild utav vad tidigare festivalbesökare anser. Personer som ska åka på en festival vill få så mycket ledtrådar som möjligt om hur deras upplevelse kan tänkas vara och det mest naturliga sättet att få reda på detta är att antingen titta på bilder och filmer från festivalen eller prata med någon som har besökt den. Håkan Durmér illustrerar detta genom att säga att: Ungefär som att jag ska åka på semester till Thailand så letar jag säkerligen reda på någon som redan har varit där och frågar hur det är.
I dagsläget så skriver många människor om sina festivalupplevelser på Internet genom bloggar samt laddar upp bilder och filmer från sin festivalupplevelse. Detta är enligt Charlesworths (2009) den kommunikation som företaget inte har någon kontroll över. Som Sven Sigurdsson påpekar så kan festivalbesökarna själva söka
upp denna typ av information på Internet om det intresserar dem. Men varför ska festivalbesökarna tvingas göra allt jobb när det faktiskt finns tekniska lösningar som kan underlätta processen för dem? Det jag syftar på här är mashups. En mashup gör det möjligt att samla all denna information på samma ställe och integrera den med festivalens egen kommunikation som görs på hemsidan. Detta skulle göra det lättare för potentiella festivalbesökare att lätt få tag på all information de behöver. Som Emma Finnqvist nämner så är en festivals hemsida dess enda kommunikationskanal året runt och att använda sig av en mashup skulle skapa en hemsida som uppdateras ofta och kan verka som en mötesplats. Utifrån min undersökning kan jag identifiera att det handlar om att samla in både den kommunikation som festivalen själva gör samt konsumenters kommunikation för att göra informationssökandet och förståelsen av vad en festivalupplevelse är lättare för konsumenten.
Jag anser att festivaler skulle göra det lättare för både sig själva och konsumenterna om man använde sig av mashups. Det blir lättare för konsumenterna att hitta information från andra personer som har besökt festivaler, information som då är mer trovärdig än den kommunikation som festivalen gör. Det blir även lättare för festivalerna ur den aspekten att när de väl har skapat en mashup så är det kunderna som står för mycket utav uppdateringen. Fördelar som jag kan se med att använda sig av en mashup är således att hemsidan kan verka som en mötesplats för kommunikation om festivalen; den uppdateras ofta; det blir lättare för konsumenterna att hitta den information de kan tänkas vilja ha från både företaget och tidigare besökare samt att denna information kan uppfattas ge en mer realistisk och trovärdig bild av festivalen. Nackdelar med att använda sig av en mashup skulle enligt min mening kunna vara att det inte endast är de positiva saker som människor säger om festivalen som kan ses på hemsidan. Det kommer även att finnas bilder som inte stämmer överens av den bild och de bilder som festivalen själva vill visa upp av festivalen. Dock så framkommer det genom det material jag samlat in att besökare vill ha både de positiva och de negativa aspekterna för att få en realistisk bild av festivalen. Negativa bilder främjar således hur besökarna uppfattar en festival och eftersom alla upplever saker utifrån individuella aspekter så finns det en förförståelse för att en persons upplevelse inte kommer att vara densamma som en annan persons.
Vad jag förstår utifrån min undersökning så är det viktigt att konsumenten ska kunna interagera med festivalen. I dagsläget så kan detta skapas bland annat genom bloggar. Jag skulle gärna vilja se att fler festivaler skaffar en blogg där man kan se mer utav de personer som jobbar med festivalen och hur arbetet går till. Bloggen kan även fungera som ett sätt att förklara de saker som hemsidan inte ger utrymme för. Vidare så är forum ett sätt festivalbesökarna kan interagera med festivalen. Det framkommer att detta är något som de flesta festivaler redan tar fasta på och jag anser att forum är något man definitivt bör fortsätta att använda sig av eftersom det kan fungera som en plattform där festivalbesökare kan prata med varandra. Det
framgår att vad som i många fall saknas när det kommer till interaktivitet är besökarnas möjlighet att interagera med festvialens budskap på hemsidan. Detta kan dock ordnas genom att använda sig av kommentarsfunktioner på det material och de nyheter man lägger upp på hemsidan. Det framgår även att det bör vara möjligt att betygsätta kommentarerna som andra människor gör. Daniel Johansson illustrerar på ett bra sätt varför det är viktigt att skapa interaktivitet, och om man inte gör det så kan det se ut så här:
Det är lite grann som att komma in i en affär, där det enda man får göra är att stå still och titta på allting. Du får inte gå fram och röra på någonting, inte kommentera, inte prata med varandra om det, utan man får bara stå och titta.
Jag anser att det definitivt är viktigt att använda sig av mer interaktiva funktioner eftersom det dels gör det lättare för besökarna att lämna feedback och festivalen kan sedan använda sig utav denna feedback när det kommer till att fatta framtida beslut. Att kunna interagera med informationen anser jag även kan bidra till att skapa vad Hultén et al (2008) benämner som en sinnesupplevelse. Jag är dock medveten om att en ultimat sinnesupplevelse inte skapas genom denna interaktion, men det är ett steg på vägen. Vidare så kan sinnena stimuleras genom att man som besökare av hemsidan har möjlighet att lyssna på artisters musik eller se en musikvideo med dem. Som framgår så är musik enligt Dubber (2007) unikt på det sätt att människor oftast vill höra den innan de bestämmer sig för att konsumera. Att göra det enkelt för konsumenten genom att de kan lyssna på musiken på hemsidan skulle enligt min åsikt kunna bidra till att fler människor lättare kan förstå om de tycker om musiken eller inte vilket kan göra deras konsumtionsbeslut lättare. Detta ser jag som ett steg i en förklaringsprocess av vad en viss typ av musik kan innebära. Först så hör man musiken och förstår således vad det är för musik och man bildar sig en uppfattning om den. Nästa steg i förklaringen bör vara att passa in artisten i en genre där man ger förslag på likartade andra artister som konsumenten kan tänkas tycka om. Slutligen så bör man även ge konsumenten information om vilka artister som gör liknande musik som kommer att spela på samma festival. Detta kan således bidra till att konsumenten upptäcker fler band som han eller hon kan vilja se under festivalen. Det framkommer ytterligare en integrerande funktion som bör finnas som ett sätt för konsumenterna att lätt sprida de budskap som festivalen sänder ut vidare och således delta i processen. Det kan röra sig om att det finns en knapp vid en nyhet rörande ett bandsläpp som lätt gör det möjligt att twittra eller Facebooka detta budskap. Genom min undersökning har jag identifierat att man oftast kan nå ut till
fler människor genom Internet. Martin Thörnqvist framhäver att man når ut till fler människor om man twittrar något som når 200 personer snarare än att säga det till de personer man för tillfället befinner sig med. Som Emma Finnqvist påpekar tenderar människor att förlora sina sociala spärrar på Internet. Jag vill framhålla att man oftast har fler vänner på sin Facebook än vad man faktiskt har daglig kontakt med i det verkliga livet, vilket då också innebär att om man skriver ett budskap på Internet så når det ut till människor som aldrig annars skulle ha tagit del av det. Det framkommer även att Internet kan vara en källa till att människor pratar om budskapet i den fysiska världen och vice versa. Detta kan således innebära att de personer som exempelvis ser budskapet på Internet börjar prata med sina vänner om det och så sprids budskapet ytterligare. Att man bör jobba på att möjliggöra så att budskap lätt kan spridas vidare samt att göra dem intressanta nog så att folk vill sprida dem är något som även framkommer. Detta kan även handla om att producera widgets i exempelvis formen av ett Youtubeklipp som människor sedan lätt kan sprida vidare. Jag anser att man definitivt bör använda sig utav sådana enkla saker som hjälper människor att föra budskapet vidare. Dels så gynnar det festivalen i sig om människor pratar om den och det blir enklare för människor att göra det. Som Sven Sigurdsson framhåller så är så kallad word of mouth kommunikation mer trovärdigt än den kommunikationen som organisationen själva gör. I min mening så behöver det alla gånger inte handla om en festivalupplevelse man haft, utan att man tycker om en artist som släppts, vilket således även kan fungera som en informationskälla för andra människor.
I min mening finns det således fyra punkter som är centrala i vad som bör finnas med i marknadsföringen av festivaler på Internet utifrån det som diskuteras ovan. Dessa kan vi se i modellen här nedan.
Fig. 3. Egenproducerad modell av centrala aspekter i digital marknadsföring
5.3. Framtida Utveckling
Alla de festivaler jag har pratat med anser att de definitivt kan göra mer saker för att marknadsföra sig på Internet. Det jag upplever som problematiskt är att man inte riktigt verkar veta hur man ska göra. Det framkommer att för det första så bör man bli betydligt bättre på målgruppsanalys. Bara för att man kan vara verksam överallt så betyder det inte att man behöver vara det. Man behöver alltså bli bättre på att ta fram strategiska planer för var man syns på Internet på samma sätt som i traditionell media. Jag anser inte att rätt väg att gå är att sluta med traditionell marknadsföring såsom annonser, affischer och banners på Internet. Som framkommer kan man i dagsläget nå ut till de yngre målgrupperna på ett bra sätt, men inte till de äldre genom Internet. Det kan i min mening mycket väl vara möjligt att i framtiden marknadsföra sig i större utsträckning till en äldre målgrupp, men i dagsläget känns det inte möjligt att endast använda sig utav denna kanal. Vidare anser jag i enlighet med Emma Finnqvist att den marknadsföring som görs i den fysiska världen är nödvändig för att vi även ska få ta del av budskapen i vårt vardagliga liv när vi exempelvis är på väg till jobbet. Som framkommer genom Daniel Johanssons resonemang så är vi på väg mot att den fysiska och virtuella världen integreras allt mer. Man kommer att kunna interagera med fysiska objekt såsom affischer och koppla samman dessa med det liv man har i den virtuella världen. Det framkommer även att affischer genom det elektroniska pappret och högtalarpappret kommer att bli mindre statiska och mer levande. Jag anser således att den fysiska världen och den virtuella världen i framtiden kommer attkomplettera varandra och att man därför inte bör utesluta någon av dem från sin marknadsföring.
Realistiskt sett så är det inte möjligt att peka på exakt alla nya tjänster som kommer att dyka upp i framtiden och som kan fungera som medel för marknadskommunikation. Det man kan göra är att se till att hålla sig uppdaterad i vilka nya tjänster som släpps och var ens målgrupp finns. En sak som framkommer är att framtiden kan bära med sig att spelningar kommer att streamas live via Internet. Jag håller dock med Daniel Johansson i denna fråga och menar att streaming redan har använts på detta sätt utan större framgång. Livemusik är som sagt alltid bäst live. Vad man kan göra inom den närmaste framtiden är enligt min mening att använda inspelade låtar från spelningar som ett marknadsföringsverktyg för en festival. Detta för att man kan förmedla festivalkänslan och visa hur en konsert på festivalen kan se ut. Då inte bara när det kommer till artisten utan publikmängd och uppförande vilket således kan bidra till en förståelse av festivalkänslan.
Ur ett kommunikationsperspektiv så anser jag att det kommer att bli betydande att man vågar släppa kontrollen över vilka budskap som kommuniceras ut till människor om ens företag. Människor säger både bra och dåliga saker om ens företag, men skillnaden mellan Internet och den fysiska världen är att man kan se vad de säger där. När man ser vad människor säger så har man även möjlighet att förmedla information för att till exempel rätta till missförstånd. Internet och sociala medier gör det allt svårare att kontrollera vad människor säger om ens varumärke, och denna utveckling lär inte bromsas. Enligt min mening och utifrån de kunskaper jag har fått i min undersökning så tror jag att framtiden kommer att föra med sig att företag bör försöka släppa kontrollen om de budskap som förmedlas. Det är i mina ögon omöjligt att fortsätta att endast använda sig utav envägskommunikation. Man kan vinna mycket på att släppa in kunden och låta denne vara med och skapa varumärket. Om kunden kan få tag på all information denne vill ha för att förstå vad varumärket handlar om och känner sig delaktig i den kommunikation som görs så ökar chansen att personen utvecklar någon form av varumärkeslojalitet.
Jag anser även att det faktum att man skulle släppa kontrollen över kommunikationen och gör det möjligt för kunden att integrera med det marknadsbudskap som man sänder ut kan bidra till att skapa en starkare relation mellan företaget och kunden. För en festival så är det enligt min mening viktigt att möjliggöra detta eftersom den intensiva fasen för kommunikation och interaktion mellan företag och kund är väldigt kort. De tekniker jag har presenterat rörande mashups och kommentarsfunktioner kan bidra till att skapa en närmare relation året runt. Naturligtvis så bör man enligt mig inte nöja sig med dessa utan ständigt se
sig runt efter nya sätt att bygga relationer och skapa kommunikation året runt mellan festivalen och dess besökare samt mellan besökarna själva. Internet möjliggör även att interaktionen mellan kunden och företaget inte behöver ske i den fysiska världen. Ju mer vi har tillgång till Internet genom bärbara datorer som har internetuppkoppling överallt och mobiltelefoner där vi lätt kan koppla upp oss innebär även att möjligheterna att ta del av och interagera med budskapen på Internet är möjligt i princip överallt.
I min mening så kommer målgruppsanalys och ett strategiskt tänkande i valet av marknadskanaler på Internet bli betydande för hur framgångsrik man kommer att vara i sin marknadsföring. Utifrån den kunskap jag har fått i mitt arbete med denna uppsats så är det viktigt att företaget gör detta för att på så sätt våra sitt varumärke. Det är viktigt att synas på rätt ställen och bli associerad med rätt organisationer och hemsidor för att målgruppen ska få en trovärdig uppfattning av företaget. Jag anser vidare att man bör integrera strategin som man har för marknadsföringen på Internet och i den fysiska världen. Dessa bör inte vara skiljda åt utan komplettera varandra på ett sätt som är anpassat efter den kommunikation som är bäst för den målgrupp man försöker nå. Om man till exempel försöker nå yngre människor så kanske man väljer att fokusera mycket på Internet som markandskanal, men komplettera detta med affischer på de pubar, klubbar eller konserter som dessa ungdomar vistas på i sitt vardagliga liv för att de ska få budskapet från mer än en kanal. Detta i kombination med att låta kunden vara med och producera de budskap som varumärket förmedlar anser jag kommer att vara det sätt som man vårdar sitt varumärke på i framtiden. I och med att den fysiska och virtuella världen i allt större bemärkelse kommer att interageras i framtiden så bör detta i min mening medföra en förändring hur vi pratar om marknadsföring. Jag anser att man inte kommer att kunna skilja den fysiska och virtuella världen åt på det sätt som man gör idag. Betoningen ligger på att dessa integreras och att Internet faktiskt kan ses som en traditionell marknadskanal den med. Det är i min mening ingen större skillnad på bannerannonsering och annonsering i tidningar, det är båda envägskommunikation som kontrolleras av företaget. Jag anser att uppdelningen i vad som är traditionella marknadskanaler och ”nya marknadskanaler” snarare skulle kunna ligga i graden av interaktion som görs möjlig mellan kunden och företaget. I detta fall spelar det ingen roll om marknadskanalerna återfinns i den fysiska världen eller den virtuella, eftersom dessa kommer att vara integrerade. Skillnaden skulle således kunna ligga i de typer av marknadsföring som är interaktiva och de som är statiska oavsett vilket medium som används. Vidare anser jag att mashuptekniken skulle kunna användas utav andra branscher. Kanske inte i samma utsträckning som för festivaler, men i någon extent. Jag kan speciellt tänka mig att mashuptekniken skulle kunna vara applicerbar i andra tjänsteföretag såsom reseföretag som besitter många likheter
med festivalsektorn i att man exempelvis säkerligen vill prata med någon som besökt det resmål man funderar på innan man bestämmer sig för att köpa resan.