4. Empirisk och Teoretisk Analys
4.3. Marknadsföring Virtuellt vs i den Fysiska Världen
De Pelsmacker et al (2007) menar att bra marknadskommunikation är integrerad där varje företag skapar en unik mix av olika kommunikationsmedel. Chaffey et al (2006) påpekar även att marknadsföring på Internet ger bäst avkastning när det kombineras med traditionella marknadskanaler. Internet ger då kunden en extra kanal där han eller hon kan få access till den information denne söker med målet är att öka kundens känsla av tillfredsställelse i sitt informationssökande. Fredrik Bergstöm håller med om just detta och menar vidare att det är viktigt att kunden exponeras för budskapet ett flertal gånger från olika kanaler, både online och i den fysiska världen. Emma Finnqvist menar vidare att det är viktigt att inte bara finnas
tillgängliga på Internet, utan även i människors vardagsliv. Hon menar att man har lärt sig att sålla bland de reklambudskap man matas med på Internet otroligt mycket, vilket innebär att man inte ser det på samma sätt i den verkliga världen. Det kan enligt henne vara så att man i något utav fallen endast omedvetet tar till sig budskapet, vilket sedan skulle innebära att budskapet får en starkare effekt när man sedan ser det på riktigt. Håkan Durmér instämmer i resonemanget att det är viktigt att få en återupprepning i den fysiska världen av det budskap man får online. Vidare påpekar han att det är svårt att veta om intresset föds i den virtuella eller fysiska världen först, men att möjligheterna är betydligt större i den virtuella världen. Detta menar han beror på att i den virtuella världen kan man komma målgruppen mycket närmare och behandla dem som individer snarare än en homogen massa. Detta resonemang stöds av Cartellieri et al (1997) som menar att det unika med reklam på Internet är att man kan skapa en interaktivitet som man inte kan göra i den fysiska världen.
Koekemoer & Bird (2004) påpekar att reklam är den mest framträdande av alla kommunikationsmedel i den mån att den syns mest och är svårast att inte se. Både Sven Sigurdsson och Erika Möller framhäver att de sett mest exponering av festivaler i år i form av affischer och annonsering i print media snarare än på Internet. Henrik Sundin menar att de inte använder sig speciellt mycket av TV‐ och radioreklam på grund av att det är väldigt dyrt. Han får medhåll av Emma Finnqvist som framhåller att man istället får försöka gå runt den aspekten och komma på nya saker att göra. Hon menar att exempelvis affischering och att anordna klubbkvällar är relativt billigt och effektivt i jämförelse mot att köpa en helsidesannons i Aftonbladet. Henrik Sundin menar dock att annonsering i tidningar och magasin är något de använder sig mycket av eftersom det fungerar bra för dem för att nå sin målgrupp. Enligt Fill (2006) så bör var kommunikationen placeras och hur den ser ut baserat på målgruppens behov och önskningar. Emma Finnqvist instämmer i det och påpekar att de försöker anpassa sin kommunikation efter de ställen där deras målgrupp befinner sig. Vidare påpekar hon att Internet överlag är det mest effektiva sätt att nå den yngre målgruppen. Håkan Durmér inflikar att Internet är den kommunikationskanal som passar bäst för att nå ut till för deras relativt unga målgrupp.
Cartellieri et al (1997) menar att annonser online möjliggör transaktioner där kunden genom att klicka på den tas direkt till platsen där hon eller han kan konsumer tjänsten eller få ytterligare information. Fredrik Bergstöm anser i enlighet med detta att mätbarheten i att marknadsföra sig online är en stor fördel. Dock påpekar han att man inte kan jämföra den mätbarheten med print media, för det är inte alls samma sak. Håkan Durmér menar exempelvis att det är väldigt effektivt att köpa sökord på Google där man betalar per klick. Överlag anser han att bannerannonsering är väldigt billig i jämförelse med annonsering i print media. Dahlén (2002) påpekar dock en problematik i att alla människor kanske inte vill
aktivera sig och klicka på länken. Håkan Durmér instämmer i detta och menar även att det är väldigt svårt att mäta effektiviteten, eftersom man inte vet hur många gånger en person sett annonsen innan denna väljer att klicka. Fredrik Bergstöm påpekar även att det kräver väldigt mycket av ens mätutrustning och analys för att kunna se vad de personer som klickat sig vidare till hemsidan har gjort där, hur länge de stannat, om de har köpt en biljett osv. Han framhåller dock att mätbarheten är ett bra verktyg för utvärdering av vilka annonser man bör behålla och inte. Både Emma Finnqvist och Fredrik Bergstöm hävdar att den mest kostnadseffektiva marknadsföringskanalen är via Facebook. Emma Finnqvist fortsätter vidare med att tillägga att det är den marknadsföring som sker från person till person (C2C) är det som är den bästa. Internet öppnar enligt henne upp nya metoder att göra detta, metoder som är otroligt mycket snabbare. Detta styrks av Gay et al (2007) som påpekar att Internet är ett väldigt snabbt och interaktivt medium. Martin Thörnqvist hävdar i sin tur att kommunikationen mellan människor får en större kraftfullhet på Internet i jämförelse med den fysiska världen eftersom budskapet som sprids på Internet får större räckvidd således kan spridas till fler människor på samma gång. Fredrik Bergstöm ser också fördelarna i att ett budskap kan spridas otroligt mycket snabbare och till fler människor på Internet, men hävdar att trovärdigheten i ett samtal i den verkliga världen fortfarande är större. Han påpekar vidare att det inte spelar så stor roll var människor pratar någon stans, så länge de gör det. En fördel han ser i konversationerna på Internet är att de är mätbara och att man lätt kan se exakt vad människor säger. Berners‐Lee et al (2001) påpekar att nästa steg för den semantiska webben blir att bryta sig fri från den virtuella världen och expandera in i vår fysiska värld exempelvis genom apparater såsom mobiltelefoner och TV‐apparater. Daniel Johansson anser i enlighet med detta resonemang att om 10‐20 år så kommer vi att se stora förändringar i kommunikationen i det publika rummet, då främst i större städer. Det kommer då enligt honom vara möjligt för oss att ha en interaktiv med fysiska objekt, vilket således innebär att den fysiska verkligheten binds samman med onlineverkligheten. En utav dessa tekniker menar han är mobiltaggande där man tar en bild med mobilen och sedan har man en programvara installerad i mobiltelefonen som då automatiskt kopplar upp mobiltelefonen till en hemsida, ett videoklipp eller en musikfil. Man kan då enligt honom ur ett festivalperspektiv genom en affisch väva samman den med en kommunikation med hemsidan. Han illustrerar det som:
Tänk dig själv att du går till festivalaffischen och sedan tänker att det här skulle jag vilja se, och så står det lägg till festivalen på Facebook genom att ta en bild med
mobilen, och så lägger man till sig själv på Facebook. Den automatiken kommer man att se väldigt, väldigt mycket, en sammanvävning av den fysiska världen och onlinevärlden
Detta bygger på tekniker som RFID (Radio Frequense Identification) som är en teknik för att identifiera fysiska objekt. Alla fysiska objekt får då enligt honom någon form av IP‐trafik som gör att de kan kommunicera med varandra. Ytterligare teknik rörande NFC (Near Field Communication) möjliggör detta genom att om man är två eller tre meter ifrån varandra så kommer våra apparater att kunna kommunicera med varandra. Han forstätter att berätta att det elektroniska pappret, som är en dataskärm på papper, tillsammans med högtalarpapper kommer om 10‐15 års tid att revolutionera affischering. Vi kommer då enligt honom att se högteknologiska affischer som innehåller rörliga bilder och ljud, lite som i Harry Potter.