3.4. Internet och Telekommunikation
3.4.3. Reklam Online
Gay et al (2007) menar att reklam online har två olika funktioner. Den ena är att exponera konsumenter för varumärket och den andra syftar till att skapa en direkt reaktion från konsumenterna genom att klicka på annonsen. Enligt Dahlén (2002) bygger den traditionella marknadskommunikationen online på en modell han refererar till som transportmodellen. Fokus ligger här på transport där det första steget är att attrahera användaren när denne surfar genom banners, pop‐ups etc. I nästa steg så klickar användaren på annonsen och transporteras då till företagets hemsida. Cartellieri et al (1997) utvecklar detta ytterligare genom att påpeka att det unika med reklam på Internet är att man kan skapa en interaktivitet som man inte kan göra i den fysiska världen. Först och främst menar de att annonser används precis som i den fysiska världen för att utveckla varumärkeskännedom. De påpekar att en annons på Internet även bör kunna leverera innehåll, det vill säga information om företagets tjänster och produkter som kunden kan ta till sig och berätta vidare. Kunden bör vidare kunna svara på annonsen genom att klicka på den för att tas till exempelvis en hemsida. De menar således att annonsen ska möjliggöra transaktioner där kunden genom att klicka på den tas direkt till platsen hon eller han kan köpa produkten eller tjänsten. Vidare ska annonsen även fungera som en påminnelse till kunderna om att företaget finns och uppmuntra dem till fortsatt interaktion med företaget. Dahlén (2002) påpekar dock att reklam online präglas av att människor aktiverar sig och klickar på länken. Problemet han ser ligger i att varje fall så kanske människor inte vill aktivera sig.
Det finns enligt Gay et al (2007) en rad platser och medel som man kan använda sig av för att placera och nå ut med sina annonser. Några exempel på detta är portaler (MSN), communities (Facebook), sökmotorer (Google), sökmotorer för shopping (Pricerunner), tidningar (Aftonbladet), Podcasts (radio på Internet), hemsidor, bloggar, nyhetsbrev, E‐mail samt mobiltelefoner. De påpekar att det även finns en rad olika typer av annonseringsformat man kan använda sig utav på dessa ställen. Vidare ska formatet på annonsen bestämmas som i den fysiska världen utifrån det ställe där den används och vilken målgrupp man vill nå med annonsen. Gustavsson (2006), Gay et al (2007) samt Fill (2006b) pratar alla om formaten banners, pop‐ups och rich media ads. Fill (2006b) och Gay et al (2007) menar att Banners är det dominerande annonsformatet på Internet. Dess mål är enligt Fill (2006b) att dra till sig uppmärksamhet och stimulera konsumenters intressen. Han påpekar att banners är klickbara och oftast länkade till företagets hemsida. Gay et al (2007) påpekar att tidiga banners var statiska, vilket fortfarande används, men de har nu utvecklats till att innehålla bilder som flyttar på sig eller rör sig. Rich media ads är enligt Gustavsson (2006) och Gay et al (2007) baserade på mer interaktiva tekniker vilket gör att kunden får ett mer levande intryck av dem. I dessa annonsformat används ofta musik och streamad video. En pop‐up är enligt Gay et al (2007) en typ av banner som dyker upp i ett separat fönster framför eller bakom en webbsida, vanligtvis medan sen laddas. Vidare påpekar de att en utveckling av pop‐ups är floating ads. Denna typ av annons definierar de som mer sofistikerad än en pop‐ups
och är en bild som flyter över en hemsidas innehåll snarare än att öppnas i ett nytt fönster. Dock så menar de att floating ads kan både vara statiska och rörliga bilder och för att dessa ska försvinna måste besökaren trycka på stängknappen. 3.4.4. Email och Mobile Marketing Gay et al (2007) anser att marknadsföring via E‐mail är Internets version av direkt marknadsföring. Bonde‐Tier & Westerståhl (2007) påpekar att marknadsföring via E‐mail är väldigt kostnadseffektivt, och genomslagskraften är mätbar i och med att mottagarens öppnings‐ och klickfrekvenser rapporteras i realtid. Denna typ av kommunikation gör det enligt Gay et al (2007) möjligt att skicka ut personliga meddelanden till målgruppen. Dessa meddelanden påvisar de exempelvis kan handla om att en ny produkt finns på marknaden, bekräfta en order, orderstatus, tackmeddelanden, påminnelse om ett event samt nyhetsbrev. Gustavsson (2006) visar att dessa aktiviteter kan samlas under rubriken nyhetsbrev. Nyhetsbrevet har enligt henne flera olika funktioner däribland att vara informationsspridare om ett företag eller en bransch vilket syftar till att bygga upp ett förtroende. Vidare menar hon att marknadsföring och försäljning är ytterligare funktioner där företaget kan marknadsföra sig själva, sitt erbjudande och således skapa mer försäljning. Gustavsson (2006) påpekar att det är vanligt förekommande att nyhetsbrevet är bärare av företagets annonser. Sist, men inte minst menar hon att nyhetsbrevet kan användas för att skapa kundrelationer, lojalitet och höja servicenivån. En viktig aspekt hon vidare belyser är att det är lätt för potentiella prenumeranter att registrera sig till ett företags nyhetsbrev och sedan även avregistrera sig om kunden nu vill det. Gay et al (2007) betraktar även e‐mail som en kanal för sales promotion. De menar att man på Internet kan med hjälp av e‐mail skicka ut smakprov på digitaliserade produkter såsom film och musik, men även skicka ut e‐kuponger där kunden kan få rabatterbjudande och gratis gåvor. Till skillnad från sales promotion i den fysiska världen framhäver de att så behöver kunden endast trycka på en länk i det e‐mail han eller hon fått för att ta del av erbjudandet.
Ytterligare en kanal för direkt marknadsföring och sales promotion sker enligt Barnes (2002) genom så kallad Mobile Marketing. Detta syftar enligt honom till marknadsföring genom mobiltelefoner, främst då genom SMS och MMS. Åtskiljandet av mobiltelefoner och Internet menar han således är inte längre ett faktum, utan utvecklingen rörande en sammanlänkning utav dessa går i rasande fart. Detta framhåller han som att det bidrar till att mobiltelefonen blir ytterligare en plattform där människor kan motta reklam. Marknadsföring via mobiltelefonen, främst då SMS och MMS, anser Kavassalis et al (2003) bygger på att konsumenterna ger företag tillåtelse att sända dem information via dessa kanaler. Det finns enligt Haig (2002) en rad olika typer av budskap som kan förmedlas genom mobil marknadsföring såsom tävlingar, nyheter och specialerbjudanden.