För det fortsatta arbetet

För det fortsatta arbetet är det viktigt att man inom länen rapporterar de mätningar, modellberäkningar och övriga värderingar som görs av luftkvaliteten i de olika kommunerna. Detta kommer att ge information dels till kommunerna, dels till andra avnämare, Naturvårdsverket, allmänheten, etc.

Det är viktigt att de data som tas fram inom kommunerna för att användas till kontroll av miljökvalitetsnormerna redovisas på ett lättillgängligt sätt för allmänhet och för övriga användare. Haltdata är värdefulla genom att de kan användas för eget och andra kommuners objektiva skattningar av förekommande haltnivåer. Några kommuner rapporterar av något skäl inte alla sina data till Datavärden. Ett antal stationers data rapporteras inte vidare från Datavärden på grund av funna osäkerhe- ter. Avsevärt fler mätningar görs än vad som har återfunnits. Några görs dock endast kampanjvis. Utredningen kan därigenom ha underskattat antalet mätningar, och där- med satsade resurser, något. Men mätdata som inte lätt kan återfinnas och därmed inte kan återanvändas i utvärderingar av luftkvaliteten betingar inget egentligt värde.

Osäkerheterna kan dessutom vara betydande i uppskattningarna av det förekom- mande mätbehovet. I åtskilliga kommuner och län är underlaget knappt för att be- döma var haltnivåerna ligger i relation till utvärderingströsklarna. Mätbehovet be- döms på så sätt underskattas i vissa områden. De främsta osäkerheterna föreligger för partiklar, där typiska haltnivåer ligger närmare den övre utvärderingströskel än för andra parametrar. Lokala bidrag även i mindre kommuner, t.ex. från vedeldning, kan ge överskridande av övre utvärderingströskeln. Ett bättre underlag – som tas fram inom ramen för länen – kommer att ge en bättre bild av det verkliga mätbeho- vet. Detta blir en viktig arbetsuppgift för länsstyrelserna.

En del av osäkerheterna (intervallen) i kostnadsuppskattningarna härrör från osä- kerheter i vilken mätmetod som kan användas och anses vara likvärdig med refe- rensmetoden. Flera av de mätningar som görs med andra metoder än referensmeto- der bedöms erfarenhetsmässigt ge lika goda resultat som referensmetoden och är ofta billigare. Det är därför viktigt att sådana mätningar får relevant status som likvärdiga med referensmetoden i den mån de kan klassas som sådana. Detaljerade rekommen- dationer kommer att bli nödvändiga för att visa på vilka metoder som kan anses vara ”likvärdiga” främst för partiklar och bensen. Detta är viktigt med tanke på att de mätresurser som satsas inte ska vara bortkastade genom att felaktig metod används. Referenslaboratoriet har redan nu anvisningar på hemsidan men dessa behöver kom- pletteras.

Det är vidare viktigt att mätningar görs i de typmiljöer som ger den största be- lastningen, ofta gaturum, för att man inte ska underskatta riskerna för överskridande och mätbehovet generellt.

Mätningar behövs även för att validera beräkningar. Med betydande mätrabatter blir det ofta ett litet antal mätpunkter i ett län. Det krävs dock att man kan validera modellen i alla de tätorter där beräkningar utgör det enda underlaget för att bedöma haltnivåerna.

14 Referenser

Backström, H. (2005). Preliminär utvärdering av luftkvaliteten i förhållande till mil- jökvalitetsnormer i Östergötland – baserad på mätningar. SMHI Rapport 2005-8. Backström, H. (2006). Spridningsberäkningar med SIMAIR för 17 tätorter i Krono- bergs län. SMHI Rapport, nr 2006-35.

Brandberg, J. (2007). Luftkvalitet i Göteborgsområdet augusti 2007. Miljöförvalt- ningen Göteborg och Göteborgsregionens luftvårdsprogram.

Brännvall, M-L. (2005). Luftmätningar i Gävleborgs län – sammanställning fram till 2005. Miljöanalysenheten, Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 2005:22.

Fahlgren, K. (2007). Kontroll och mätningar av luftföroreningar i Luleå. Miljökonto- ret, Luleå kommun.

Göteborgs stad, Miljö (2006). Luftföroreningsmätningar på Göteborgsvägen och Brogatan i centrala Mölndal (2006-01-23 - 2006-06-05). Uppdragsrapport nr 2006:04.

Göteborgs stad, Miljö (2007). Beräkning av kväveoxidhalten i centrala Lerum. Upp- dragsrapport 2007:01.

Göteborgs stad, Miljö (2007). Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgs- området 2006. R 2007:8.

Henningsson, E. & Persson, K. (2006). Mätningar och luftföroreningar i Kalmar län 2004/05 och 2005/06. IVL Rapport U-1963.

IVL Svenska Miljöinstitutet AB. (2005). Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2004 och vintern 2004/05. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet. IVL Rapport B1636.

Johansson, C. & Burman, L. (2006). Halter och deposition av tungmetaller i Stock- holm 2003/2004. ITM-Rapport 147. ITM, Institutionen för tillämpad miljöveten- skap, Stockholms universitet och SLB-analys, Miljöförvaltningen Stockholm. P-E Karlsson m.fl.(2007) IVL och Göteborgs Universitet Rapport U 2064 åt Läns- styrelsen i Västra Götalands län.

Länsstyrelsen Dalarnas län (2007). Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006. Miljövårdsenheten. Rapport 2007:06.

Länsstyrelsen Västernorrlands län (2006). Strategi för luftövervakning i Västernorr- land, 2006-05-17

Modig, L. & Forsberg, B. (2004). Halter av bensen och PM10 i vedeldningsbelastade bostadsområden i Västerbotten och Norrbotten vintern 2003/04. Slutrapport 2 för STEM-projekt 21623-1. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Uni- versitet.

Naturvårdsverket (2004) Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormerna för utom- husluft. Rapport 5407.

Naturvårdsverket (2008) Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bans(a)pyren. Rapport 5882.

Nilsson, H. (2007). Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007. Miljö- förvaltningen i Lund och Miljöförvaltningen i Malmö.

Persson, K. (2004). Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2003 och vintern 2003/04. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet. IVL Rapport B 1593, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Persson, K. (2005a). Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2004 och vintern 2004/05. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet. IVL Rapport B 1636, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Persson, K. (2005b). Mätningar av luftföroreningar i Värmlands län 2003/04 och 2004/05. IVL Rapport U-1814. IVL Svenska Miljöinstitutet AB för Länsstyrelsen Värmlands län.

Persson, K., Haeger-Eugensson, M. & Sjöberg, K. (2005). Mätningar av luftförore- ningar i Västra Götaland 2003/04. IVL Rapport U-1090. IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Luft i Väst, Luftvårdsförbundet för Västra Sverige.

Persson, K. & Sjöberg, K. (2007a). Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2005/06. För Luft i Väst. IVL Rapport U2010. IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Luft i Väst, Luftvårdsförbundet för Västra Sverige.

Persson, K. & Sjöberg, K. (2007b). Mätningar av partiklar i Skåne län 2006. För Skåne Luftvårdsförbund. IVL Rapport U2079.

Persson, K, Sjöberg, K., och Jöborn I. (2007) Samordnat program för uppföljning av mål för luftkvalitet. Utredning för Länsstyrelsen i Kronobergs län,

http://www.g.lst.se/NR/rdonlyres/276D3F0B-2BC1-4738-B758-

Samhällsbyggnadskontoret, Umeå kommun (2006). Luften i Umeå. Sammanställ- ning av mätningar vid Västra Esplanaden 2006-01-01 - 2006-12-31. Samhällsbygg- nadskontoret, rapport 2006-01.

Sandberg, P-E. (2007). Luftkvalitet i Dalarnas större tätorter perioden 2001-2006. Länsstyrelsen Dalarnas län, Miljövårdsenheten Rapport 2007:06.

Sjöberg, K., Persson, K., Pihl-Karlsson, G. & Brodin, Y. (2005). Luftkvalitet i tätor- ter 2004. IVL Rapport B1607.

Sjöberg, K., Persson, K., Pihl-Karlsson, G. & Brodin, Y. (2006). Luftkvalitet i tätor- ter 2005. IVL Rapport B1667.

SLB-analys (2007). Luftkvalitet i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun. Kontroll och jämförelser med miljökvalitetsnormer år 2006. Stockholm och Uppsala Läns luftvårdsförbund, 2007:16.

SLB-analys (2007). Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sand- viken kommun. Jämförelser med miljökvalitetsnormer. Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund, 2007:25.

SLB-analys (2006). Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun. Jämförelser med miljökvalitetsnormer. Stockholm och Uppsala läns luft- vårdsförbund, 2006:39.