7 Underlag och tillvägagångssätt
7.12 Kostnader för modellberäkningar
7.12.1 Olika alternativa modeller i nuläget
Flera av de större tätorterna har sedan gammalt egna beräkningsmodeller som re- gelbundet används för kontroll av luftkvaliteten. Dessa kommuner och ytterligare några har redovisat sina kostnader för modellberäkningar, se bilaga 2, tabell IA och IB. Data har också erhållits från luftvårdsförbund med egna modeller. Kostnaderna består av modellicenser då en kommersiell modell används och i fallet med egen modell består kostnaderna av eventuell uppbyggnad och uppdatering av modell,
emissionsdata, samt för eget arbete med beräkningar. I några fall köps hela tjänsten in av en konsult och tillkommande egna kostnader är i sådana fall små.
De större kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö, liksom Norrköping m.fl., har egna modeller, ofta ENVIMAN, AIRVIRO och liknande. Luftvårdsför- bunden arbetar med modellering för sina kommuner antingen med egenutvecklade (t.ex. ALARM) eller med inköpta modeller (t.ex. ENVIMAN och AIRVIRO).
Några kommuner/länsstyrelser har börjat använda det modellsystem som ut- vecklats för att användas för kontroll av miljökvalitetsnormer i mindre till medel- stora kommuner (SIMAIR).
Det finns även andra möjligheter att göra modellberäkningar. IVL Svenska Miljöinstitutet redogör för modellberäkningar på lite större skala än gaturum och anger även kostnadsuppskattningar för detta. Utöver själva modellen tillkommer då ofta en kostnad för att bygga upp nödvändig emissionsdatabas. I dagens läge an- vänds denna typ av modeller så vitt vi vet i liten utsträckning – om alls – för kon- troll av miljökvalitetsnormerna.
7.12.2 Modellberäkningar i nuläget
För de kommuner och länsstyrelser/luftvårdsförbund som har egna modeller och som redovisat nedlagt arbete med modellberäkningar, har redovisade uppgifter summerats till drygt 3,5 miljoner kr per år (se bilaga 2 tabell IA och IB). Utöver de egna modellerna utnyttjas i nuläget SIMAIR-beräkningar. SMHI (Hans Backman, personlig kontakt) anger att ett 50-tal kommuner använder modellen och att den totala budgeten i nuläget (för år 2007) är ca 700 000, vilket motsvarar ca 14 000 kr per kommun och år i genomsnitt.
SIMAIR-beräkningar uppges i nuläget kosta ca 10 000 kr per år för en medel- kommun, något mindre för en liten kommun och något mer för en större kommun. Detta gäller nuläget med de parametrar som ingår: kvävedioxid, partiklar (PM10) och bensen.
Kommunernas och luftvårdsförbundens kostnader för eget arbete med modelle- ring har uppskattats som hela eller delar av tjänster. Uppskattningen är baserad på informationen från de kommuner och länsstyrelser/luftvårdsförbund som redovisat data (tabell IA i bilaga 2).
En heltidstjänst har även här antagits kosta 695 000 kr per år (Naturvårdsverket 2004).
7.12.3 Modellberäkningar med en reviderad förordning
Med en reviderad förordning och samordning inom länen kommer antalet mätsta- tioner inom ett län att minska. Kontrollen av miljökvalitetsnormerna kommer dock att kräva att beräkningar görs som ett komplement till mätningarna. Det kommer även att finnas en ytterligare möjlighet för ”mätrabatt” på 50 % om man gör beräk- ningar i förslaget till den nya förordningen. I våra uppskattningar av kostnader för modellberäkningar i framtiden har antagits att de kommuner och länsstyrelser som har en egen modell kommer att fortsätta att använda denna och att omfattningen på beräkningar och kostnaderna för dessa kommer att vara ungefär desamma som i nuläget. Anledningen till detta är att vi har antagit att modellerna används optimalt
i nuläget och kommer att användas i ungefär lika stor utsträckning även fortsätt- ningsvis. För tillkommande parametrar krävs dels ett utvecklingsarbete, inte minst för att ta fram emissionsdata. Genom att fler parametrar kommer att beräknas kommer omfattningen av utförda beräkningar att öka något, men eftersom model- len finns, bedöms - när nödvändiga indata är tillgängliga- själva beräkningsarbetet utgöra en mindre del.
För de kommuner och länsstyrelser som inte har någon modell kommer det sannolikt enklaste och billigaste att vara att ansluta sig till SIMAIR-systemet. Detta modellsystem, som utvecklats av SMHI, har finansierats av Naturvårdsverket i samarbete med Vägverket. SIMAIR fokuserar på trafiken i tätorterna och dess bidrag till luftföroreningssituationen. Halterna beräknas i gaturum. Ett liknande modellsystem håller på att utvecklas för att användas för bedömning av energisi- tuationen och det har finansierats av Naturvårdsverket i samarbete med Energi- myndigheten.
Syftet med modellerna är att de ska användas för kontroll av luftförorenings- halter med koppling till miljökvalitetsnormerna. I en framtid med fler parametrar (PM2,5, metaller och PAH) kommer enligt uppgift kostnaderna för att använda SIMAIR att öka med 30-50 % från nuvarande årliga kostnader, d.v.s. uppskatt- ningsvis ca 15 000 kr för en mindre kommun och ca 20 000 kr för en kommun med fler än 50 000 invånare.
I SIMAIR-systemet finns de emissionsdata som behövs. SMHI har tagit fram en databas över emissioner med en upplösning på 1 x 1 km. Utsläppsdata har ska- lats ner från SMEDs nationella uppskattningar. Någon kostnad för kommunerna att bygga upp en emissionsdatabas tillkommer därför inte, men emissionsdata kan behöva förfinas med lokalkännedom. Databasen skulle även kunna användas av övriga luftvårdsförbund och andra med egna modeller särskilt för de nya paramet- rar för vilka utsläppsdata i nuläget saknas eller är av sämre kvalitet.
SIMAIR-modellen hanteras av kommunerna själva. Modellen är webbaserad och enligt uppgift behövs endast en mindre introduktion innan man kan köra mo- dellen själv. Kostnaden för introduktion har antagits vara försumbar sett på något till några års sikt.
Några direkta riktlinjer för vilka modeller och modellberäkningar som ska an- vändas eller hur de ska vara utformade finns inte i nuläget. Kvalitetskrav på att beräkningarna ska valideras mot mätdata anges i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2007:7).
7.12.4 Validering av modellberäkningar med mätningar
Modellberäkningar behöver fortlöpande valideras gentemot mätningar. Detta gäller inom varje län, främst för att kontrollera att de utsläppsdata som används i model- len är rimliga. Det naturliga är att så långt som möjligt utnyttja de mätningar som görs inom ramen för kontrollen av miljökvalitetsnormer. Men sannolikt kommer inte dessa mätningar att vara tillräckliga. Om man antar att ett län med tio tätorter och ett totalt mätbehov av två mätstationer, kommer övervakningen i åtta av tätor- terna enbart att ske med beräkningar. Detta är en situation som inte är orimlig med mätrabatt i länet. Beräknade haltdata behöver kontrolleras mot mätdata för att mo-
dellen ska kunna visas ge resultat som är rimliga i förhållande till verkligheten. Bland de faktorer som ger de största osäkerheterna är de lokala utsläppsdata som utgör indata till modellen.
Kostnader för att validera modellen med relevanta mätdata bedöms därför att tillkomma, och bör reserveras i samband med budgetering. Detta har inte inklude- rats i kostnaderna för modellberäkningar. Kostnaden för att validera en modell med mätdata beror givetvis av i vilken omfattning mätningar redan sker. Uppskatt- ningsvis kan behovet av ytterligare mätningar fyllas med kampanjvisa, enklare mätningar t.ex. med diffusionsprovtagare. För ett län kan mätbehovet uppskattas uppgå till mellan 20 000 och 100 000 kr årligen per parameter, om det även finns andra mätningar i området.