7 Underlag och tillvägagångssätt
7.11 Uppskattning av kostnader
Arbete med mätningar består av olika delar och sker på olika sätt i kommunerna. En del av kommunernas direkta arbete med luftkvalitetskontroll utförs av konsulter och en del sköts av egen personal. De större kommunerna sköter oftast sina egna kontroller. I kommunernas kostnader för luftkvalitetsövervakningen ingår därför olika typer av kostnader:
• Kostnader för egen arbetstid för egna mätningar och beräkningar. • Direkta utlägg för bistånd med mätning, t.ex. resekostnader.
• Driftskostnader för egna instrument samt diverse kringkostnader för lo- kaler, mätvagnar, el, etc.
• Avskrivningar av investeringar. Dessa räknas oftast inte in i de årliga kostnaderna.
• Kostnader för mer övergripande arbete: planering och samordning, samt utvärdering och objektiv skattning av den lokala luftkvaliteten.
Åtskilliga kommuner sköter delar av sin luftkvalitetsövervakning inom ramen för luftvårdsförbund. Kommunerna betalar då oftast kontrollen eller delar av den genom medlemsavgiften till luftvårdsförbund. I detta fall ingår mät- och beräk- ningskostnaderna i den avgift som kommunerna betalar till luftvårdsförbundet. 7.11.1 Kostnader för mätning
Från ett antal kommuner har vi fått uppgifter om årliga kostnader för mätningar i form av eget arbete, konsultarvoden, instrumentinköp, driftskostnader, medlems- avgifter i luftvårdsförbund, m.m. I denna sammanställning har kostnaderna för mätningar uppskattats på två sätt. Uppgifter har tagits från kommunernas egna uppgifter (tabellerna i bilaga 2). En extrapolering har även gjorts av uppgifter från de svarande kommunerna till de som inte svarat, för att kunna uppskatta en total kostnad. Denna kostnad får dock bedömas som osäker eftersom svar endast erhölls i begränsad omfattning.
En annan uppskattning av mätkostnaderna har därför gjorts ifrån antal rapporte- rade mätstationer tillsammans med schablondata för mätning under ett år vid en mätstation. Detta sätt att räkna har använts för att jämföra mätkostnad i de olika scenarierna (Nuläge, Befintlig förordning och Reviderad förordning) nedan. Den schablonkostnad som använts har hämtats från en IVL-rapport (Persson m.fl. 2007) och redovisas i tabell 10. Kompletterande kostnader har erhållits genom kontakter med K. Sjöberg, IVL, P. Frieberg, OPSIS och N. Oleinikoff, Oleico, d.v.s. från några företag som säljer och hyr ut instrument samt tillhandahåller mättjänster.
Tabell 10 Uppskattning av kostnader för ett års mätning av olika luftförorenings- halter med olika metoder. I tabellen har de data som gäller referensmeto- der angivits med fet stil. Tidsupplösningen är angiven som den som me- toden oftast ger, inte vad som krävs enligt direktiven. (Huvudsakligen från Persson m.fl. 2007) Kostnad för ett års mätning Luftförorening Kostnad (kr) för tidsupplösning per timme Kostnad (kr) för tidsupplösning per dygn Kostnad (kr) för mät- ningar med diffu- sionsprovtagare Svaveldioxid 4 150 000 95 000 4 000 Kvävedioxid 4 150 000 95 000 4 000 Ozon4 150 000 - 5 000 Partiklar PM10 250 000 80 000-90 0005 8 000 Partiklar PM2,5 250 000 80 000-90 0005 8 000 Bensen 4 280 000 - 20 0001 Kolmonoxid 150 000 - -
Bly, arsenik, kadmium, nickel - 70 0002 - Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bens(a)pyren - 45 0003 -
1 Avser 20 veckors mätning jämnt fördelade över året.
2 Analys av samlade partikelfilter från dygnsprovtagning, 50 % tidstäckning, kostnader från K.
Sjöberg, IVL.
3 Månadsvis analys av partikelfilter från dygnsprovtagning, 100 % tidstäckning,. kostnader fr. K
Sjöberg, IVL
4 För nuläget har, med uppgifter från OPSIS, antagits att DOAS-mätningar kostar ca 50 000 kr
per parameter och år för SO2, NO2, O3 och bensen. I realiteten ska kanske endast de paramet- rar som är prioriterade av kommunen belastas med kostnaden.
5 Bland de metoder som används i Sverige för att mäta PM10 och PM2,5 finns idag ingen som
kallas referensmetod eller ”likvärdig” med referensmetod. Det pågår dock arbete med att få fram ”godkända” metoder.
Kostnaden som anges i tabell 10 är den som en kund får betala för att få en mätning utförd av en mätkonsult. Den innehåller alla de kostnader som konsulten har för drift, provtagning, analys och utvärdering, samt kostnader som konsulten har för instrument (investeringskostnader). De inkluderar dock inte startkostnader, som kostnader för att få instrument och provtagare på plats och igångsatt samt för att få nödvändiga instruktioner för drift av instrumentet. Dessa betalas oftast sepa- rat av kunden och varierar i betydande utsträckning, bl.a. beroende på behov av resor.
Kostnaden innehåller inte heller det egenarbete som kommunen oftast själv står för med regelbunden tillsyn, provbyten och annat löpande arbete, samt el och lo- kalkostnader. Egenarbetet för provbyten, instrumenttillsyn etc. kan i normalfallet uppgå från någon till några timmar per vecka, ca 5-10 procent av en full tjänst. Stora variationer förekommer dock beroende på situationen lokalt. Tillsynsarbetet varierar med hur många parametrar som mäts samtidigt. Mäts flera parametrar samtidigt kan dock samordningsvinster göras. I kostnaderna har inte inkluderats vare sig kommunens tillsynskostnad (den ingår i de kostnader som kommunen
anger för det totala luftvårdsarbete) eller några tänkbara samordningsvinster. Av praktiska skäl har enbart kostnaden beräknats enligt tabell 10 ovan.
Om kommunen inte har anlitat konsult utan sköter mätningarna själva blir det egna arbetet mer omfattande. Men å andra sidan är den direkta mätkostnaden då lägre. Spännvidden i kostnaderna kan vara relativt stor. Mätningar med partikelin- strument kan komma närmare 150 000 kr per år än 250 000 kr.
Ytterligare tillkommande kostnader för el, lokaler och liknande har inte heller inkluderats. De kommuner som redovisat denna typ av kostnader visar på betydan- de skillnader. För en större stad kan kostnaderna uppskattas ge från ca 5 upp till 10 procent påslag på den totala mätkostnaden. Inte heller dessa kostnader har inklude- rats i kostnadsberäkningarna.
Mätningar och beräkningar av luftkvalitet görs av många olika skäl såsom t.ex. miljömålsuppföljning, andra luftkonventioner och internationella överenskommel- ser. Kontroll av miljökvalitetsnormer är endast ett skäl, men ett av de viktigaste skälen till övervakning. I vår uppskattning har vi antagit att mätningar och beräk- ningar huvudsakligen görs med syfte att kontrollera luftkvaliteten i relation till miljökvalitetsnormer, och att alla kostnader kan knytas till kontrollen.
7.11.2 Uppskattning av kostnader för kommunernas samordning och planering i nuläget
Underlag för att uppskatta arbetsinsatsen för samordning och planering framgår av tabellerna i bilaga 2, se tabellerna IA och IB. Uppgifterna sammanlagt är uppskat- tade utifrån kommunernas rapportering, se tabell IC i bilaga 2. Genomgående har en heltidstjänst antagits kosta 695 000 kr per år (Naturvårdsverket, 2004) .
7.11.3 Uppskattning av kostnader för kommunernas samordning och planering samt deltagande i mätarbetet med reviderad förord- ning
Även om samordningen i fortsättningen ska ske länsvis, kommer kommunerna att fortsatt behöva lägga ner tid på det gemensamma arbetet med övervakningen och att hålla sig informerade om luftkvaliteten i kommunen. De kommer också att be- höva bistå med kontroll av mätstationer m.m. De tre storstadskommunerna antas arbeta vidare i stort sett på samma sätt som idag. De små kommunerna med färre än 10 000 invånare antas i och med en reviderad förordning behöva delta i samar- betet och lägga något mer arbete än i nuläget. Som en minsta årlig insats antas de behöva lägga en halv vecka. Vidare har antagits att kommunerna med mellan 10 000 och 50 000 invånare behöver lägga ca 1 vecka som minsta arbetsinsats, och de med fler än 50 000 invånare antas behöva lägga ca 4 veckor. Sannolikt kommer kommuner med fler än 50 000 invånare att lägga mer resurser än detta, men 4 veckor antas vara en minimiinsats.
Underlaget för att uppskatta kostnader för planering och samordning i kommu- nerna i nuläget och med reviderad förordning framgår av tabell 11.
Den arbetsinsats som anges i tabellen får ses som en minimiinsats med begrän- sade resurser i kommunen. Många kommuner kommer sannolikt att fortsätta enga- gera sig i luftkontrollen i kommunen i samarbetet med länsstyrelsen och flera
kommuner med väl utvecklad kompetens kommer sannolikt att kunna bidra till det regionala samarbetet.
Tabell 11 Underlag för uppskattning av arbetsinsats hos kommunerna för samord-
ning av mätningar i kommunen
Med nuvarande förordning och utan samordnad kon- troll
Med reviderad förordning och länsvis samordning antas följande minimiinsat- ser
Stockholm Göteborg, Malmö Se tabell IA i bilaga 2 Samma som i nuläget 72 kommuner med < 10 000
inv.
Ca 0 0,5 vecka/kommun
174 kommuner med 10 000 till 50 000 invånare
Se tabell IB och IC i bilaga 2 Ca 1 vecka/kommun
41 kommuner med > 50 000 invånare
Se tabell IB och IC i bilaga 2 Ca 4 veckor/kommun
7.11.4 Uppskattning av kostnader för länsstyrelsernas samordning och planering i nuläget
Rapporterade kostnader för länens samordning framgår av tabell II i bilaga 2. Ut- ifrån rapporterade kostnader från ett antal av länen har uppskattningar gjorts för övriga län. Genomgående har en heltidstjänst har antagits kosta 695 000 kr per år (Naturvårdsverket, 2004) .
7.11.5 Uppskattning av kostnader för länsstyrelsernas samordning och planering enligt förslaget till reviderad förordning
Även de framtida kostnaderna för länen har uppskattats. Kostnader för länsstyrel- sernas samordning av luftkvalitet i framtiden har uppskattats genom att anta att de kommer att behöva mellan en halv och en hel tjänst för samordningen av luftkvali- teten.