Mätningarnas tidstäckning

Kontinuerliga mätningar enligt befintlig förordning före den 11 dec 2007 ska ske med 100 % tidstäckning för alla parametrar utom bensen. För bensen gäller 35 % tidstäckning vilket motsvarar ca 19 veckor jämnt fördelade över året. I tabell 13 redovisas tidstäckningen hos de mätningar som gjorts under 2004 och 2005 (och som redovisats i de nationella sammanställningarna).

Tabell 13 Antal mätstationer som mäter vinterhalvår respektive kalenderår hos de

mätningar som har gjorts och redovisats i de nationella sammanställning- arna av mätdata (Sjöberg m.fl. 2005 och 2006). Siffrorna anger antalet mät- stationer, inom parentes redovisas andelen i %).

2004 NO2 SO2 PM10 Bensen

Vinterhalvår enbart 36 (63 %) 27 (68 %) 31 (79 %) 40 (100 %) Kalenderår 21 (37 %) 13 (32 %) 8 (21 %) 0 Totalt 57 40 39 40 2005 Vinterhalvår enbart 34 (64 %) 20 (57 %) 46 (85 %) 36 (86 %) Kalenderår 19 (36 %) 15 (43 %) 8 (15 %) 6 (14 %) Totalt 53 35 54 42

Ungefär 35 % av de redovisade mätningarna av NO2 har skett under hela året. Resterande mätningar har gjorts under vinterhalvår. Tidstäckningen för NO2 är då inte tillräcklig, även om ett vinterhalvårsmedelvärde erfarenhetsmässigt inte är lägre än ett årsmedelvärde.

För svaveldioxid har mätkrav inte fallit ut på många år genom att haltnivåerna är låga. De bedöms i stort sett genomgående vara under den nedre utvärderingströskeln, vilket innebär att det inte heller finns något krav på tidstäckning.

För partiklar sker endast 15-20 % av mätningarna under hela året. Huvuddelen av mätningarna sker enbart under 6 månader (vinterhalvår). På detta sätt överskattas förekommande halter i viss mån. Studier har visat att årsmedelvärdet för partiklar genomgående är lägre än vinterhalvårsmedelvärdet, åtminstone om mätningarna inkluderar de månader då halterna är som högst, d.v.s. under mars och april. Av de 46 mätningar som gjordes under vinterhalvåret 2004/2005 var ungefär hälften gjorda mellan oktober och mars och hälften mellan november och april (Persson, 2005).

För bensen mäter diffusionsprovtagarna under 20 veckor fördelade över året. De fyller därmed kravet i förordningen på tidstäckning för bensen.

Mätningarna av kolmonoxid redovisas inte i tabellen. De få mätningar som sker, görs kontinuerligt med referensmetod. Inte heller mätningar av bly redovisas, dels eftersom få mätningar har gjorts under de senaste åren och dels eftersom samman- ställningar över mätdata saknas.

8.1.3 Mätmiljöer

I tabell 14 redovisas mätmiljöerna för de olika mätningarna. Informationen har häm- tats direkt ur databasen hos Datavärden. Som framgår av tabellen sker inte mätningar företrädelsevis på de mest exponerade platserna (gaturum), vilket föreskrivs i före- skrifterna. För partiklar sker 20-40 % av mätningarna i gaturum, d.v.s. huvuddelen sker i urban bakgrund. För kvävedioxid sker endast 10-30 % av mätningarna i gatu- rum. Om man studerar mätningarna under de tre åren 2004-2006 kan dock en ökning av andelen stationer i gaturum ses.

För att rätt kunna bedöma överskridandet av miljökvalitetsnormer liksom av övre och nedre utvärderingströskel krävs att mätningar i första hand görs i gaturum.

Tabell 14 Antal mätplatser för mätningar under 2004, 2005 och 2006 enligt databasen

hos Datavärden

Parameter 2004 2005 2006

Bensen, urban bak-

grund 34 26 4 Bensen, gaturum 7 (17 %) 12 (32 %) 3 (50 %) Bensen totalt 41 38 7 NO2 urban bakgrund 50 46 39 NO2 gaturum 8 (14 %) 12 (21 %) 17 (30 %) NO2 totalt 58 58 56 PM10 urban bakgrund 52 51 36 PM10 gaturum 15 (22 %) 20 (38 %) 23 (39 %) PM10 totalt 67 71 59

Tabellen visar att bensen endast mättes på 7 mätstationer år 2006, mot tidigare på ett 40-tal mätstationer årligen (Datavärdens databas). IVL har noterat ett minskat intresse för mätningar av bensen (K. Sjöberg, personlig kontakt).

För kolmonoxid, som inte redovisas i tabellen, skedde mätningar under de senas- te två åren skedde enligt Datavärdens sammanställning till ca 40 procent i gatumiljö och 60 procent i urban bakgrund.

För metaller antas inga större skillnader förekomma mellan urban bakgrund och gaturum. Mätningar har i stor utsträckning gjorts i industrinära miljöer och i regional bakgrund.

8.1.4 Beräknade kostnader för mätningar i nuläget – kommuner

Kostnader för pågående mätningar har beräknats genom att antalet årliga mätningar med olika metoder enligt tabell 12 multipliceras med de schablonkostnader för mät- ning som anges i tabell 10. Resultaten för nuläget framgår av tabell 15 samt av tabel- lerna i kapitel 7, 8, 9 och 10, där de sammanställts med mätbehov och kostnader i övriga beräkningsalternativ.

Svaveldioxid kostnad 0,9 - 1,0 miljoner kr per år

Svaveldioxid mäts och rapporteras från ett fyrtiotal mätstationer i Sverige, huvudsak- ligen med diffusionsprovtagare och med DOAS-instrument. Dessa är inte referens- metoder, men halterna är låga och därmed ställs inga mätkrav. De mätningar som görs i nuläget (35-40 stationer samt ett antal med diffusionsprovtagare) beräknas årligen kosta mellan ca 0,9 och 1,0 miljoner kr. Genom att de använda instrumenten finns på plats och i många fall samtidigt mäter flera parametrar, så kostar mätningar- na relativt lite att driva. Sannolikt ligger den verkliga kostnaden för SO2-mätningar något lägre än de uppskattade kostnaderna.

Den mätinsats som sker beror sannolikt både på att mätningarna kostar relativt lite och att det finns ett önskemål i många kommuner att följa de långsiktiga positiva tidstrenderna.

Kvävedioxid kostnad 2,4 - 3,0 miljoner kr per år

Kvävedioxidhalter mäts på mellan 50 och 60 stationer per år. De mätningar av kvä- vedioxid som redovisas i de två senaste nationella årssammanställningarna över luftkvaliteten i tätorter för 2004 och 2005 (tabell 12) uppskattas kosta mellan 2,4 och 3,0 miljoner kr årligen.

Partiklar PM10 kostnad 3,6 - 4,5 miljoner kr per år

Mätningar av partiklar som PM10 görs på ett 50-tal stationer i de svenska tätorterna, varav huvuddelen endast under ett halvår. Eftersom övre utvärderingströskeln ligger lågt i relation till miljökvalitetsnormen och till uppmätta halter, klassas många av kommunerna som >Ö. Kostnaderna i nuläget för dessa mätningar uppskattas till mellan 3,6 och 4,5 miljoner kr årligen.

Partiklar PM2,5 kostnad 1,9 - 2,9 miljoner kr per år

PM2,5-mätningar sker idag på 10-15 stationer trots att inga krav ställs på detta i befintlig förordning. Ca 70 % sker med TEOM-instrument och resten med dygns- provtagning (IVL). Kostnaden för dessa uppskattas till mellan 1,9 och 2,9 miljoner kr årligen.

Bensen kostnad 0,9 - 1,0 miljoner kr per år

Mätningar av bensen sker i både större och mindre tätorter. Haltnivåerna är i de fles- ta fall låga, under nedre utvärderingströskeln i många kommuner och mellan nedre och övre i andra. De flesta mätningarna sker med diffusionsprovtagare och ett mind- re antal sker kontinuerligt med DOAS-instrument. Miljökvalitetsnormen gäller för årsmedelvärden, varför det finns mindre behov av hög tidsupplösning. Diffusions- provtagning kan därför rent praktiskt sett vara en lämplig metod. Referensmetoden är pumpad provtagning, men denna metodik används inte i nuläget. Nuvarande kost- nader för att kontrollera bensenhalterna i kommunerna uppskattas till mellan 0,9 och 1,0 miljoner kr årligen.

Kolmonoxid kostnad 0,8 - 1,4 miljoner kr per år

Kolmonoxid mäts på 5 till 9 platser i de tre största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Enligt resultatsammanställningen hos Datavärden ligger halterna genomgående lägre än den nedre utvärderingströskeln. Några mätkrav föreligger därför inte i kommunerna. Man kan anta att de kommuner som har instrument fort- sätter med mätningarna åtminstone så länge instrumenten håller. Kostnaderna för mätstationerna i nuläget beräknas till mellan 0,8 och 1,4 miljon kr per år.

Bly kostnad 0 kr per år

Någon sammanställning över mätningar av bly i landet har inte påträffats. Ett fåtal mätningar har gjorts under 2000-talet. Den kunskap som dessa mätningar har gett om haltnivåerna är att de ligger under nedre utvärderingströskeln, varför inga krav på mätningar bedöms föreligga. Kostnaderna för mätning av bly i nuläget uppskattas därför vara 0 kr.

PAH och metaller kostnad 0 kr per år

Trots att det i den befintliga förordningen inte ställts några krav på mätningar förrän efter den 11 december 2007 har ändå en del mätningar gjorts av polycykliska aroma- tiska kolväten (PAH) samt tungmetallerna arsenik, kadmium och nickel. Dessa mät- ningar bekostades av Naturvårdsverket som en förberedelse inför införandet av fjär- de dotterdirektivet. I nuläget finns därför mätdata för 14 kommuner för PAH under vinterhalvåret 2005/06. Inga mätningar har påträffats för vintern 2006/07 varför inga kostnader för övervakningen av PAH har antagits i nuläget.

Inte heller för arsenik, kadmium och nickel har några kontinuerliga mätningar påträffats. Även för metaller antas därför kostnaden för mätningar vara 0 kr.

Ozon kostnad ca 1,1 miljoner kr per år

Förutom ovan nämnda parametrar mäts även ozon på ett antal mätstationer årligen med referensmetoden (3) samt med DOAS-instrument (12) och diffusionsprovtagare (6). Kostnaden för detta uppskattas till ca 1,1 miljoner kr årligen och bekostas av kommunerna. Eftersom det är Naturvårdsverkets ansvar att sköta övervakningen enligt ozondirektivet, behandlas ozonmätningar under nationell övervakning, avsnitt 7.3.

Sammanlagda kostnader för mätningar i nuläget

11,6 – 14,9 miljoner kr per år

Kostnaderna enligt ovan har sammanställts i tabell 15. De sammanlagda kostnaderna för kommunernas kontroll av luftkvaliteten i form av direkta mätkostnader (exkl. installation, provbyte, el lokaler etc.) beräknas uppgå till mellan 11,6 och 14,9 miljo- ner kr per år.

Tabell 15 Sammanlagda mätkostnader baserat på redovisade mätningar i tabell 12 samt kostnaderna i tabell 10

Antal mätstationer Kostnad per Kostnad

2004 2005 station (fr. tab 10) miljoner kr per år

NO2 Urban ( ½ år) 29 20 47 500 0,90-1,3 Diffusion (½ år) 8 15 2 000 0,02-0,03 DOAS 15 13 50 000 0,65-0,75 Referensmetod 5 5 150 000 0,75 NO2 SUMMA 57 53 2,4-3,0 SO2 Urban (½ år) 2 1 47 500 0,05-0,09 Diffusion (½ år) 24 22 2 000 0,04-0,05 DOAS 12 10 50 000 0,5-0,6 Referensmetod 2 2 150 000 0,3 SO2 SUMMA 40 35 0,9-1,0 PM10 IVLs filtermetod (½ år) 29 45 45 000 1,3-2,0 TEOM-instrument 10 9 250 000 2,3-2,5 PM10 SUMMA 39 54 3,6-4,5 PM2,5 IVLs filtermetod (½ år) (3) (4) 45 000 0,27 (från 2006-07) TEOM-instrument (7) (11) 250 000 1,75 PM2,5 SUMMA (10) (15) 1,9-2,9

Bensen Diffusion (20 veckor) 37 37 20 000 0,74

DOAS 3 5 50 000 0,15-0,25 Referensmetod 0 0 280 000 0 Bensen SUMMA 40 42 0,9-1,0 Ozon Diffusion (½ år) 6** 2 500 0,015 DOAS 12** 50 000 0,60 Referensmetod 3** 150 000 0,45 Ozon SUMMA 21** 1,1 CO Referensmetod* 5 9 150 000 0,8-1,4

Metaller (nuläge) Referensmetod * (0)*** 70 000 0 PAH (nuläge) Referensmetod* (0)*** 45 000 0