Fördelar med kooperativt lärande

Alla fyra lärare nämner ett flertal fördelar med en svenskundervisning som utgår från kooperativt lärande. De positiva effekterna kan kopplas både till läraren och till eleverna, där lärarna upplever såväl kunskapsmässiga som sociala vinster. Dessa beskrivs mer specifikt i

40

följande avsnitt som är uppdelat efter sociala och kunskapsmässiga fördelar för eleverna samt fördelar för lärarna.

5.4.1 Sociala fördelar för eleverna

De fyra lärarnas elevgrupper har relativt nyligt introducerats för det kooperativa lärandet, trots det är lärarna ense om att de redan kan skönja effekter av det. Sammantaget anser lärarna att en undervisning med kooperativa inslag leder till bättre relationer och fördjupat lärande hos eleverna. Alla lärare ger exempel på positiva effekter som förbättrat elevernas sociala förmågor. Flera av dem lyfter även hur förhållningssättet bidrar till ökat välmående och motivation hos eleverna.

Sociala fördelar för eleverna som kan utläsas från intervjuerna gäller både för dem som individer men även för klassen som helhet. De sociala förmågorna inkluderar således både effekter på elevernas samarbetsförmågor men även individuella välmående och studiemotivation vilket i slutänden påverkar klassen som helhet. Lärare A och Lärare D nämner exempelvis specifikt att det kooperativa lärandet ger en väldigt trevlig klassammansättning där eleverna utvecklar goda relationer sinsemellan. Trots att de två lärarna har elever med en viss åldersskillnad beskriver de båda att deras elever blivit mer inkluderande och toleranta mot varandras olikheter. Detta yttrar sig genom att hårda tongångar och olämpliga ordval minskat. Eleverna uttalar sig heller inte negativt om varandra när någon ber om hjälp längre då det blivit en naturlig del i den dagliga undervisningen. Lärare C upplever även att positiva effekter på elevernas sociala förmågor uppstår relativt snabbt eftersom de blir tydliga och konkreta för eleverna när man i den kooperativa undervisningen arbetar med dem så explicit.

Individuella effekter hos eleverna som majoriteten av lärarna nämner är att arbeta i par och grupper ger glädje och trygghet som innebär att även de elever som inte brukar delta av olika anledningar blir aktiva. Under intervjun nämner Lärare A att det kooperativa lärandet skapar motivation hos eleverna som är svåruppnåelig vid traditionell undervisning. När eleverna fått en inre motivation till lärande behöver själva ämnet i sig inte alltid vara intressant. Ökad elevaktivitet och motivation är fördelar som även Lärare D framhåller i kombination med att eleverna blir mer engagerade, inkluderande och får ett ökat välmående.

5.4.2 Kunskapsmässiga fördelar för eleverna

En gemensam uppfattning som kan urskiljas hos de fyra lärarna är att fördelarna som berör elevernas kunskapsutveckling framför allt gäller deras språkförmåga samt förmåga att motivera, resonera och förklara. Alla lärare nämner förmågorna men Lärare B drar konkreta paralleller till läroplanen där det finns en mängd formuleringar inom alla ämnen om att eleverna ska utveckla förmågorna att samtala, motivera, resonera och förklara. ”Det är när man kan förklara något som man verkligen kan det”, konstaterar Lärare B. När det kommer till elevernas språkliga förmåga beskriver alla fyra lärare att eleverna använder språket i större utsträckning

41

under en lektion med kooperativa inslag än vid traditionell eller individuell undervisning. Eleverna fastnar heller inte i olika uppgifter på samma sätt som vid individuellt arbete. Exempelvis berättar Lärare B att en stor fördel för eleverna är att ”dom är så många som kan tänka tillsammans”. Även Lärare D beskriver att det kooperativa lärandet medför att eleverna inte behöver sitta och vänta på läraren i samma utsträckning för att få hjälp. Eleverna får på så vis mer tid till att arbeta med uppgifterna vilket ger en ökad språklig medvetenhet, större kunskapsinhämtning samt att de inlärda kunskaperna bibehålls och befästs i större utsträckning. Sammanfattningsvis framhåller lärarna att det finns vinningar för elevernas sociala förmågor och ämneskunskaper, enligt Lärare A verkar dock eleverna själva främst uppskatta den sociala delen. Att få hjälpa och samtala med varandra under lektionen upplever läraren är särskilt omtyckt av eleverna, där de kanske inte alltid reflekterar över om de lärt sig mer eller mindre jämfört med tidigare

På frågan om det finns elever som gynnas i större utsträckning än andra svarar de flesta lärare snabbt att alla elever gynnas av undervisning med kooperativa inslag. Två av lärarna tillägger senare att förhållningssättet i synnerhet är givande för elever i behov av särskilt stöd. De två lärarna menar att det kooperativa lärandet bland annat är välstrukturerat och därför användbart även för utmanande elevgrupper. En av lärarna menar att förhållningssättet är välstrukturerat som ett resultat av grundprinciperna och de kooperativa målen. Det finns även en tydlig struktur i kooperativa uppgifter där alla eleverna har en uttalad roll vilket innebär att det blir tydligt för dem vad de förväntas göra. Lärare A uttrycker liknande tankegångar där hen säger att en lektion med många kooperativa inslag kan nå fler elever och få med även de ”barnen som annars hamnar utanför ramen”. När lärarna ombeds ge exempel på hur en högpresterande och en lågpresterande elev gynnas av förhållningssättet ger de liknande beskrivningar. En högpresterande elev använder mer avancerade ord och skriver längre meningar. Eleven får även möjlighet att sätta ord på sina tankar och ge förklaringar till sina kamrater vilket ger ett metakognitivt lärande. En av lärarna menar att de högpresterande oftast hinner ge fler förslag jämfört med andra när de exempelvis ska skapa listor eller texter. Även lågpresterande elever gynnas på flera sätt av att arbeta med andra enligt lärarna. En lågpresterande elev tillägnar sig ett utökat ordförråd och förbättrad begreppsförståelse genom en undervisning som utgår från kommunikation. Majoriteten av lärarna är även överens om att de flesta elever endast hade gett korta eller obefintliga svar om det inte vore för att de fått höra andras resonemang och perspektiv. För dessa elever blir det kooperativa lärandet oerhört givande jämfört med individuellt arbete anser lärarna.

För språksvaga elever och elever som inte har svenska som modersmål blir det kooperativa lärandet en slags ”sporre till socialt utbyte” där de får möjlighet att faktiskt använda och utveckla språket berättar Lärare A. Dessa elever riskerar att ofta hamna på sidan av eller bli inaktiva som vid individuellt arbete. Lärare A och Lärare B skildrar även de tysta eleverna under sina intervjuer. Det vill säga de elever som väljer att inte räcka upp handen eller ta för sig av talutrymmet. För dem är arbete i par och mindre grupper ett lättsamt sätt att få komma till tals. Gruppsammansättningen för dessa elever är av stor vikt då de behöver få vara i en trygg grupp som inte kör över dem påpekar Lärare B. Lärarnas redogörelser leder till följdfrågan om

42

de anser att det är lättare för eleverna att uttrycka sig när de arbetar i par och grupper jämfört med arbete i helklass, vilket majoriteten av lärarna är överens om. Lärare A påpekar under intervjun att även de elever som annars inte uttrycker sig särskilt ofta framträder på ett helt annat sätt vid kooperativt lärande.

5.4.3 Fördelar för lärarna

Utifrån intervjuerna kan olika fördelar även för lärarna skönjas. Det är framför allt två olika tidsaspekter som majoriteten av lärarna uttrycker på skilda sätt. Den första är att eleverna stöttar varandra i större utsträckning efter att kooperativt lärande implementerats i undervisningen. Detta innebär i praktiken att eleverna blivit mer självgående vilket ger lärarna mer tid till enskilda elever som behöver extra stöd. Tidigare har det inneburit en stor stress att hinna med alla elever berättar Lärare A under intervjun. Undervisning som utgår från kooperativt lärande minskar dock den stressen i stor utsträckning. De små grupperna innebär att alla individer i gruppen kan ta del av lärarens hjälp samtidigt. Fördelningen av tiden blir följaktligen annorlunda vilket innebär att läraren har mer tid att ge utförliga förklaringar till varje grupp och bli tillgänglig för fler elever. ”Har man fem grupper, blir det då som att man bara har fem elever, vilket innebär en stor skillnad”, menar Lärare A.

Den andra fördelen som alla fyra lärarna på olika sätt beskriver är att de i sin undervisning använder färdiga kooperativa strukturer som finns tillgängliga i böcker, på bloggar och olika sociala medier. Lärarna upplever att strukturerna underlättar deras planering och arbete då de kan kombinera ett undervisningsmoment med en kooperativ struktur. Lärarna behöver således inte göra några stora förändringar i lektionsinnehållet utan endast anpassa upplägget så det får ett kooperativt tankesätt. Lärare A och Lärare B upplever även att grundprinciperna inkluderas automatiskt när de använder strukturerna utan att det kräver någon extra planering.

Tre individuella uppfattningar som framkommer är för det första att Lärare B upplever att eleverna inte reflekterar över lärarens närvaro på samma sätt vid arbete i par som när undervisningen utgår från individuellt arbete. När eleverna arbetar enskilt blir det lätt stort fokus på att läraren kommer och sitter bredvid en elev, arbetet kan då i vissa fall avbrytas. När eleverna arbetar tillsammans blir det därför lättare för läraren att lyssna och observera. Den andra uppfattningen gäller elevernas positiva gensvar och glädje som uppstår av kooperativa arbetssätt vilket upplevs som inspirerade för Lärare A och Lärare D. Slutligen anser en av lärarna att en fördel med det kooperativa lärandet jämfört med andra arbetssätt är att det inte krävs något nytt material eller långa förberedande kurser. Genom att läsa på lite själv kan läraren väva in komponenter i sin befintliga undervisning.