Utmaningar med kooperativt lärande

En av studiens frågeställningar som intervjuerna berör är utmaningar som lärarna upplever med det kooperativa lärandet. Utifrån lärarnas svar kan två olika beskrivningskategorier urskiljas,

43

följande avsnitt är därför uppdelat efter implikationer av ett kooperativt lärande för eleverna samt för lärarna.

5.5.1 Utmaningar för eleverna

Utmaningarna med det kooperativa lärandet för eleverna, vilket kan utläsas ur de fyra lärarnas intervjuutsagor, är framför allt sociala. För vissa elever kan det vara påfrestande att arbeta mycket tillsammans med andra, berättar Lärare B. På en följdfråga vad det är mer specifikt som eleverna upplever som påfrestande beskriver Lärare C att det både kan vara språkliga utmaningar hos eleven som påverkar förmågan att kommunicera och sätta ord på sina tankar. Det kan även vara de sociala aspekterna och samarbetet med andra som blir ansträngande för de elever som ännu inte utvecklat dessa förmågor. Det kan ibland ta lång tid för en del grupper och elever att lära sig samarbeta menar Lärare D. Två av lärarna påpekar samtidigt att det kooperativa lärandet leder till att dessa utmaningar snabbt kan övervinnas jämfört med traditionell eller individuell undervisning. Under samtalen kring sociala utmaningar som eleverna upplever påpekar tre av lärarna att när en elev har samarbetssvårigheter kan det även bli mödosamt för deras lärkompisar. Det innebär att även de eleverna kan uppleva utmaningar i arbetet vilket lärarna behöver ta hänsyn till.

Tre av lärarna stannar vid sociala utmaningar under sina intervjuer. Endast en av lärarna nämner att det kooperativa lärandet innebär utmaningar som kan kopplas till elevernas kunskapsutveckling. Denna uppfattning gäller inte elever generellt, utan läraren menar att vissa elever utvecklas mer av enskilt arbete. Läraren konstaterar att även om alla elever behöver lära sig att arbeta i grupp och utveckla de sociala förmågorna är det inte den mest optimala arbetsformen för alla elever när det kommer till kunskapsutvecklingen. För de elever som upplever svårigheter med samarbete kan en större variation mellan grupparbete och enskilt arbete vara nödvändig menar läraren.

5.5.2 Utmaningar för lärarna

Lärarna i studien upplever olika slags utmaningar kopplade till det kooperativa lärandet och deras lärarroll i allmänhet. Två likheter som kan skönjas ur intervjuerna är att de fyra lärarna framhåller svårigheter med att möta alla elevers individuella behov. Den andra likheten, som är inne på samma spår, är att tre av lärarna nämner att förhållningssättet inte är någon allena lösning utan att anpassningar och variationer alltid behöver göras i undervisningen. Skillnaden mellan de två är att den första gemensamma uppfattningen är kopplad till eleverna och att kunna skapa förutsättningar efter deras individuella behov medan den andra uppfattningen är kopplad till det kooperativa lärandet där tre av lärarna upplever vissa begränsningar. De menar exempelvis att det är nödvändigt med individuellt arbete till viss del vilket förhållningssättet inte tillgodoser. De fyra lärarna har i övrigt skilda svar vilket presenteras nedan uppdelat efter varje individ.

44

Lärare A nämner att det kooperativa lärandet var något mer tidskrävande i början, då krävdes mer planering och eftertanke. Det är dock inte känslan vid intervjuns genomförande då arbetet flöt på och började sitta i ryggraden. Denna lärare anser att den stora utmaningen låg i att få med sig alla elever i undervisningen samt att lyckas skapa välfungerande gruppsammansättningar. Förhållningssättet i sig anses inte vara någon utmaning.

Lärare C beskriver, i motsats till Lärare A, att det kooperativa lärandet är tidskrävande och kräver mycket planeringstid då det inte är något som kommer naturligt än så länge. Läraren tror att det kommer bli lättare med tiden då hen skapat sig en egen ryggsäck med idéer att använda. Lärare C är snarare inne på andra slags tidskrävande utmaningar som uppstår inom läraryrket, där organisatoriska frågor och andra förändringar innebär att planeringarna ständigt justeras ”för att få ihop det”. Det resulterar i att det kooperativa lärandet ofta faller bort även om det är något som Lärare C gärna vill använda. Avslutningsvis upplever läraren svårigheter med att ställa olika elevers behov gentemot varandra, där det alternativ som är passande för den ena eleven inte nödvändigtvis är det bästa för den andre eleven. Det krävs därför mycket arbete att få till anpassningar som är adekvat för alla.

Även Lärare B nämner att en av de största utmaningarna är att kunna anpassa arbetet och materialet efter elevernas individuella behov. I början kunde även strukturerna innebära en utmaning enligt läraren, mer specifikt hur hen skulle förklara dem åt eleverna. Vid intervjuns genomförande däremot upplevs detta inte längre som någon svårighet där läraren beskriver att arbetet numera är lättare för att hen vet hur strukturerna fungerar. Läraren berättar samtidigt att de haft stort stöd av varandra i arbetslaget och kunnat anpassa sin verksamhet för att passa just deras elevgrupp vilket hen tror underlättat.

Lärare D har varierade svar på frågan där det inledningsvis uppstått motsättningar hos kollegor och vårdnadshavare som ifrågasatte lärarnas val av arbetssätt. Kollegorna och vårdnadshavarna har dock ändrat sin uppfattning efter att de skapat sig större förståelse för vad det kooperativa lärandet medför, där eleverna inte sinkar varandras utveckling eller fuskar för att de hjälper varandra. Vid studiens genomförande är det istället andra utmaningar som läraren upplever. Lärare D uttrycker att:

Utmaningen för mig som lärare är att ge alla och allt tid. En sak som fungerar bra med en grupp kanske inte alls fungerar med en annan men då måste man ge dem tid och stöttning. Det tar tid, och måste få ta tid, att utveckla nya förmågor och det måste få ske i elevens takt.

Lärare D anser således i likhet med Lärare B att det innebär vissa utmaningar för hen som lärare att lyckas ge rätt anpassningar och utmaningar till de eleverna.

45