Vidare forskning

Denna studie ger en inblick i hur ett antal lärare arbetar med kooperativt lärande i svenskundervisningen samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med det. Under arbetets gång framkom emellertid andra perspektiv och infallsvinklar som vore intressanta för vidare forskning. Ett perspektiv som i högre grad skulle kunna belysas är elevernas upplevelser kring arbetet med det kooperativa lärandet. Vid genomläsning av litteratur och tidigare forskning fanns sällan elevernas åsikter och uppfattningar representerat. Det är därför ett område som bör undersökas och belysas i större utsträckning.

Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att undersöka elevernas läs- och skrivutveckling kopplat till det kooperativa lärandet. Fokus blir då på effekterna av förhållningssättet utifrån ämneskunskaperna och kunskapskraven i Lgr11 (Skolverket, 2019). Vid en sådan studie hade

56

det varit särskilt intressant att undersöka hur utvecklingen hos de elever som lärarna benämner som högpresterande påverkas och utmanas av en undervisning som utgår från kooperativt lärande.

57

Referenser

Bergeron, P. & Rivard, L. (2017). How to engage in pseudoscience with real data: a criticism of John Hattie’s arguments in Visible Learning from the perspective of a statistician. McGill

Journal of Education. 52(1). Hämtad 2020-03-01 från:

https://mje.mcgill.ca/article/view/9475/72299

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Buchs, C., Filippou, D., Pulfrey, C. & Volpé, Y. (2017). Challenges for cooperative learning implementation: reports from elementary school teachers. Journal of Education for Teaching,

43(3), 296–306, doi: 10.1080/02607476.2017.1321673

Datainspektionen. (2020). Hämtad: 2020-06-03 från: https://www.datainspektionen.se/ Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt

lärande: vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Hämtad 2020-06-03 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/covid-19

Gillies, R. M. & Boyle, M. (2010). Teachers’ reflections of cooperative learning: Issues of implementation. Teaching and Teacher Education, 26(4), 933–940, doi:

10.1016/j.tate.2009.10.034

Gillies, R. M. & Boyle, M. (2011) Teachers’ reflections of cooperative learning (CL): a two-year follow-up. Teaching Education, 22(1), 63–78, doi: 10.1080/10476210.2010.538045 Hammar, L. (2013). Lära tillsammans: samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet. Stockholm: Specialpedagogiska myndigheten.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur. Hensvold, I. (2006). Elevaktiva arbetsmodeller och lärande i grundskolan: en

kunskapsöversikt. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Johansson, C. (2010). Framgång i undervisningen: En sammanställning av forskningsresultat

som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolinspektionen.

Johnson, D.W. & Johnson, R.T. (2002). Learning Together and Alone: Overview and Meta-analysis. Asia Pacific Journal of Education, 22(1), 95–105. doi: 10.1080/0218879020220110

58

Johnson, D.W. & Johnson, R.T. (2007). Social Interdependence Theory and Cooperative

Learning: The Teacher's Role. Hämtad 2020-03-23 från:

https://www.researchgate.net/publication/226147180_Social_Interdependence_Theory_and_ Cooperative_Learning_The_Teacher%27s_Role

Johnson, D.W. & Johnson, R.T. (2013). The impact of cooperative, competitive and individualistic learning environments on achievement. I Hattie, J. & Anderman, E. (Red).

International handbook of student achievement. (s. 372 – 374). New York: Routledge.

Kagan, S. & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande: samarbetsstrukturer för elevaktiv

undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Kyndt, E., Raes, E., Lismont, B., Timmers, F., Cascallar, E. & Dochy, F. (2013). A meta-analysis of the effects of face-to-face cooperative learning: Do recent studies falsify or verify earlier findings? Educational Research Review. 10(1), 133–149. doi:

10.1016/j.edurev.2013.02.002

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Puzio, K. & Colby. G.T. (2013). Cooperative Learning and Literacy: A Meta-Analytic Review. Journal of Research on Educational Effectivness, 6(4), 339–360, doi:

10.1080/19345747.2013.775683

Roseth, C., Johnson, D. & Johnson, R. (2008). Promoting Early Adolescents' Achievement and Peer Relationships: The effects of cooperative, competitive, and individualistic goal structures. Psychological Bulletin, 134(2), 223–246, doi: 10.1037/0033-2909.134.2.223 Skollagen. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. (6. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Slavin, R. E. (1983). When does cooperative learning increase achievement? Psychological

Bullentin, 94(3), 429–445, doi: 10.1037/0033-2909.94.3.429

Slavin, R. E. (2015). Cooperative learning in elementary schools. Education 3-13, 43(1), 5– 14, doi: 10.1080/03004279.2015.963370

Slavin, R. E. (2018, 21 juni). John Hattie is wrong. [Blogginlägg]. Hämtad 2020-03-04 från:

59

Slavin, R. E., Hurley, E. A. & Chamberlain, A. (2003). Cooperative Learning and

Achievement: Theory and Research. I Handbook of Psychology (s. 179–198) doi:

10.1002/0471264385.wei0709. Hämtad 2020-02-25 från:

https://www.researchgate.net/publication/227988895_Cooperative_Learning_and_Achieveme nt_Theory_and_Research

Stevens, R. J. & Slavin, R. E. (1995). Effects of a Cooperative Learning Approach in Reading and Writing on Academically Handicapped and Nonhandicapped Students. The Elementary

School Journal, 95(3), 241–262. Hämtad 2020-03-09 från: www.jstor.org/stable/1001933 Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl.). (s. 256–275) Stockholm: Liber AB.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Uppsala universitet (u.å.). Inkludering genom lärande i grupp - en studie med mixed metod design. Hämtad 2020-06-03 från

https://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/kooperativt_larande/

Vedder, P. & Veendrick, A-M. (2003). The Role of the Task and Reward Structure in Cooperative Learning. Scandinavian Journal of Educational Research. 47(5), 529–542. doi: 10.1080/0031383032000122444

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.

Bilaga 1

Intervjuguide

Kan du beskriva dina tankar kring elevers lärande i allmänhet? Hur länge har du använt det kooperativa lärandet i din undervisning? Varför har du valt att använda kooperativt lärande?

Kan du beskriva hur du använder det kooperativa lärandet i svenskundervisningen? Vilka fördelar upplever du med kooperativt lärande i svenskundervisningen? Vilka utmaningar upplever du med kooperativt lärande i svenskundervisningen? Har du någon utbildning i det kooperativa lärandet?

Bilaga 2

Luleå 2020-03-15

Information och förfrågan om deltagande i studie

Under våren 2020 genomför jag en studie med syfte att bidra med kunskap om hur lärare F–3 som arbetar med det kooperativa lärandet använder det i sin svenskundervisning samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med förhållningssättet.

Studien är en kvalitativ undersökning som genomförs med intervjuer. Under intervjun, som spelas in, får du möjlighet att beskriva hur du använder det kooperativa lärandet i

svenskundervisningen. Intervjun kommer även att beröra dina uppfattningar om vilka fördelar samt utmaningar du anser finns. Tid och plats för intervjun, som bör genomföras i en ostörd miljö, utses av dig och beräknas ta maximalt 60 minuter. Skulle ytterligare information behövas kan jag komma att kontakta dig med kompletteringsfrågor.

Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan utan motivering. Alla deltagare kommer att avidentifieras och allt insamlat material kommer att behandlas på ett säkert sätt. Resultatet presenteras i form av ett examensarbete och kommer finnas tillgängligt att läsa på internet efter det godkänts. Då raderas även samtliga

anteckningar och ljudinspelningar.

Jag som genomför studien heter Anna Sandström och läser min åttonde termin på grundlärarprogrammet F–3 vid Luleå Tekniska Universitet. Studien är en del av mitt examensarbete på avancerad nivå och riktar sig till dig som är legitimerad lärare,

yrkesverksam i årskurserna F–3 inom svenskämnet samt har utbildning, alternativt erfarenhet, av undervisning med kooperativa metoder.

Om du önskar delta i studien kan du kontakta mig på telefon eller vid mail. Du är även välkommen att kontakta någon av oss om du har frågor om studien.

Anna Sandström Ingemar Friberg Maria Johansson

Student Handledare Programansvarig

073-xxx xx 0920-xx xx 0920-xx xx

Bilaga 3

Skriftligt, informerat samtycke till medverkan i intervjustudie

Jag har informerats om studiens syfte samt hur informationen samlas in och

hanteras. Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt och att jag

kan avbryta min medverkan i studien när jag vill utan att ange någon orsak.

Genom att signera denna blankett samtycker jag härmed till att medverka i

denna intervjustudie som handlar om hur lärare F

3 som arbetar med det

kooperativa lärandet använder det i sin svenskundervisning samt vilka fördelar

och utmaningar de upplever med förhållningssättet.

Ort/Datum

Namnunderskrift