Den ursprungliga tanken med denna studie var en kombinerad observations- och intervjustudie med tre lärare. Efter några veckor uppstod dock en omställning i samhället på grund av en global pandemi av nya coronaviruset SARS-CoV-2, i fortsättningen benämnt som nya coronaviruset, som orsakade sjukdomen covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Skolorna befann sig i ett ansträngt läge där de skulle hantera den uppkomna situationen i kombination med hög personalfrånvaro och ökad belastning på skolans övriga personal. Justeringar i studien behövde därför genomföras. Ändringarna gjordes framför allt i metodvalet då det inte längre var möjligt att genomföra observationer. Grundtanken med en kombinerad observations- och intervjustudie behövde sålunda omarbetas och justerades till en intervjustudie med fyra lärare. När en studie ska genomföras är det praktiskt att dela in arbetet i tre delar, enligt Trost (2010). Först samlas data in, sedan analyseras det innan det slutligen tolkas i det tredje steget. I följande avsnitt redogörs hur arbetet i denna studie utformats genom en närmare beskrivning av mitt metodval samt urval av informanter. Vidare beskrivs studiens analysmetod samt etiska principer som tagits i beaktande under genomförandet.
4.1 Semistrukturerade intervjuer
Studien är en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer varav en kompletterades med ett antal skriftliga frågor som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Semistrukturerade intervjuer tillhör den kvalitativa forskningen som är flexibel efter hur situationer utvecklas. Eftersom intervjuerna hade ett antal huvudfrågor som utgångspunkt benämns de som semistrukturerade och inte som ostrukturerade där informanten oftast får tala helt fritt enligt Bryman (2018). Även om semistrukturerade intervjuer inte utgår från en strikt intervjuguide som vid kvantitativ forskning bör de ändå ha utgångspunkt i teman som formulerats och strukturerats i en passande ordningsföljd för att undvika att de blir för ostrukturerade. Denna ordning kan dock behöva justeras under intervjuns gång till följd av flexibiliteten i kvalitativa intervjuer. Endast de skriftliga intervjufrågorna benämns som strukturerade då de var fasta frågor i en specifik ordning (Bryman, 2018). Forskare som genomför kvalitativa undersökningar eftersträvar en förståelse för olika beteenden snarare än att undersökningens resultat ska kunna generaliseras till populationen (Bryman, 2018; Stukát, 2011). Eftersom tanken med denna studie var att ta del av lärares egna uppfattningar var den kvalitativa forskningen en passande metod. Genom att lyfta fram olika lärares uppfattningar under djupgående intervjuer kring det kooperativa lärandet kunde eventuella åsikter och samband givande för studien skönjas. Vid exempelvis observationer intar forskaren ett första ordningens perspektiv där forskaren själv observerar och tolkar det som sker (Stukát, 2011). Vid intervjuer är detta inte möjligt, utan det blir då informantens uppfattning om något som står i fokus. De fyra lärarnas beskrivningar av och uppfattningar om det kooperativa lärandet gav studien följaktligen ett andra ordningens perspektiv.
Kvalitativa undersökningar med öppna intervjuer kritiseras ibland för att ha låg reliabilitet, tillförlitlighet, vilket innebär en låg grad replikerbarhet där en annan forskare skulle kunna göra
24
om studien och komma fram till samma resultat (Bryman, 2018). Annan kritik som framförts mot kvalitativ forskning är bias som betyder att undersökningarna är subjektiva och beroende av forskarens egna tolkningar. Detta har försökt uppvägas i studien genom att skapa en intervjuguide som samtliga intervjuer utgick ifrån. För att undvika att tolka eller påverka det empiriska materialet vid efterföljande bearbetning spelades även intervjuerna in. Kvalitativa studier innebär oftast ett fåtal informanter vilket även begränsar möjligheterna till att kunna generalisera resultatet (Bryman, 2018). Thornberg och Fejes (2015) förtydligar att resultat som är representativa för populationen som helhet benämns som statistisk generalisering. Syftet med denna studie är emellertid inte att inbringa ett resultat representativt för läraryrket som helhet. Studiens ändamål är att försöka ge insikt i ett antal lärares uppfattningar om det kooperativa lärandet i svenskundervisningen.
För att öka en studies trovärdighet och eftersträva hög validitet och reliabilitet bör eftertanke läggas vid metodval, utformning och förberedelser i en studie. Vid intervjuer kan detta exempelvis innebära noggranna förberedelser och att forskaren är väl påläst om ämnet för att relevanta och givande intervjufrågor ska kunna formuleras, vilket har tagits i beaktning under arbetet. Intervjufrågorna är väsentliga då en studies validitet är avhängt huruvida forskaren lyckas undersöka det som faktiskt är menat att undersökas (Bryman, 2018). Vid kvantitativ forskning är intervjufrågorna välstrukturerade och ett strikt schema efterföljs enligt Bryman (2018). Kvalitativa intervjuer å andra sidan är flexibla och följsamma eftersom kunskap om vad informanten anser viktigt eftersträvas. Intervjuerna i denna studie var således kvalitativa där fokus låg på informanternas uppfattningar av ämnet och inte forskarens. Validiteten i en kvalitativ studie består följaktligen av att studien är väl genomtänkt och genomförs som planerat, enligt Bryman (2018). Även Thornberg och Fejes (2015) beskriver tveksamheter till begreppet validitet när det kommer till kvalitativ forskning. De rekommenderar istället användningen av begreppet kvalitet för att beskriva en väl genomförd kvalitativ studie som genomförts noggrant och systematiskt vilket resulterar i ett trovärdigt och tillförlitligt resultat. För att visa upplägget i denna studie redogörs för studiens olika metodval med närmare beskrivningar av hur de genomfördes i avsnitten nedan.
4.1.1 Genomförande
För att kunna besvara studiens syfte genomfördes intervjuer med fyra informanter. Till följd av nya coronaviruset och situationen i samhället var dock flexibla lösningar nödvändiga. Detta innebar att två av intervjuerna utfördes via telefon, där en av dem även kompletterades med skriftliga intervjufrågor. Den beräknade tidsåtgången av de muntliga intervjuerna var maximalt 60 minuter där varje intervju genomfördes med en person i taget på en ostörd och trygg plats utvald av informanten. De två informanter som var hemma på grund av sjukdom och därför genomförde intervjuerna via telefon befann sig följaktligen i sina hem, medan de andra två intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplatser. Alla fyra informanter fick själva utse en passande dag och tid. Stukát (2011) påpekar att det är väsentligt att genomföra intervjuer på en plats där den intervjuade känner sig trygg för att skapa ett gott samtalsklimat.
25
Intervjuerna i denna studie utgick delvis från förutbestämda huvudfrågor där informanterna bland annat fick möjlighet att motivera varför de valt att använda kooperativt lärande i sin svenskundervisning samt vilka fördelar och utmaningar de upplevde med förhållningssättet i praktiken. I den ursprungliga planeringen skulle observationer besvara frågeställningen hur lärare använder det kooperativa lärandet i sin svenskundervisning. Efter metodjusteringen behövde den delen därför omarbetas och formuleras om till intervjufrågor. För en närmare beskrivning av huvudfrågor som intervjuerna utgick från se bilaga 1. Under samtalen med informanterna ställdes sedan en mängd följdfrågor där mer specifika beskrivningar efterfrågades gällande exempelvis gruppsammansättningar och vilka elever som gynnas mest av en undervisning med kooperativa inslag.
Genom att använda semistrukturerade intervjuer begränsades inte de fyra lärarnas svar utan de fick tala fritt utifrån huvudfrågorna. Trost (2010) rekommenderar att inte ha bråttom vid intervjuer utan ställa en fråga i taget och låta informanten ge ett fullständigt svar innan nästa fråga ställs. Under intervjuer bör forskaren heller inte påverka informanten på något sätt med egna åsikter eller tolkningar, utan fokus ska ligga på informanten. För att kunna fokusera på informanterna spelades de fyra intervjuerna in med informanternas samtycke. Stukát (2011) menar att en fördel med att spela in intervjuer, förutom att det underlättar efterföljande sammanställning och analys, är att fokus skiftar från att hinna göra anteckningar till vad den intervjuade säger och visar med sitt kroppsspråk. Genom att lyssna uppmärksamt på informanten kan därför mer relevanta följdfrågor ställas. Vid studiens två telefonintervjuer var det ännu viktigare att kunna fokusera på vad informanterna sa då det inte var möjligt att observera kroppsspråk, mimik eller eventuella gester. Trost (2010) påpekar dock att en viss försiktighet bör vidtas vid inspelning då detta kan göra informanten obekväm. En neutral inspelningsapparat som inte stjäl uppmärksamhet är därför att föredra. En nackdel med intervjuer generellt som insamlingsmetod är avslutningsvis att studien delvis blir beroende av informanternas förmåga att kunna beskriva och delge information (Stukát, 2011). Detta kan emellertid uppvägas av en skicklig och förberedd intervjuare som ställer välformulerade frågor och följdfrågor. För att ge studiens informanter en chans att reflektera och förbereda sig skickades huvudfrågorna dessutom ut några dagar innan intervjutillfället.
4.2 Urvalsmetod
För att kunna besvara studiens frågeställningar och försöka öka studiens validitet lades stor vikt vid urvalsmetoden. Studien hade därför ett målstyrt urval. Enligt ett sådant urval väljs informanterna ut efter specifika kriterier (Bryman, 2018). Informanterna skulle således uppfylla särskilda krav för deltagande i undersökningen vilket innebar att de var legitimerade lärare, yrkesverksamma i årskurserna F–3 inom svenskämnet samt hade utbildning, alternativt erfarenhet, av undervisning med ett kooperativt förhållningssätt. Det fanns däremot inga krav på hur lång erfarenhet som erfordrades eller att de deltagande lärarna skulle basera all sin undervisning utifrån det kooperativa lärandet. Även de lärare som valt att endast använda förhållningssättet delvis var intressanta för att ge studien ett mångfacetterat resultat där olika uppfattningar fanns representerat. De specifika urvalskriterierna innebar att ett stort
26
slumpmässigt urval bland verksamma lärare inte var möjligt. Studiens resultat kom därför inte att vara statistiskt generaliserbar för läraryrket som helhet (Thornberg & Fejes, 2015). För att lyckas finna lärare som uppfyllde dessa specifika kriterier var ett snöbollsurval mest lämpligt av de målstyrda urvalsmetoderna. Ett snöbollsurval är passande att använda när forskaren letar efter personer med särskilda egenskaper som är intressanta att studera. Forskaren är följaktligen intresserad av specifika informanter som anses vara mest givande för att besvara studiens syfte (Bryman, 2018). Denna grupp kan dock vara svårtillgänglig, forskaren behöver därför nyttja informella kanaler och sitt eget nätverk för att finna informanter som i sin tur kan peka ut fler relevanta informanter (Bryman, 2018; Stukát, 2011), vilket skapar en snöbollseffekt, därav namnet.
För att finna de tre ursprungliga informanterna påbörjades urvalet vid ett antal skolor som använde det kooperativa lärandet i sin undervisning. De kunde i sin tur tipsa om fler skolor och lärare. Genom mailkontakt skickades informationsbrevet med förfrågan om deltagande ut till ett flertal rektorer då lärarnas kontaktuppgifter inte var tillgängliga. Dock uppstod svårigheter med att få informationen vidare till skolornas lärare vilket gjorde att skolornas administratörer istället kontaktades. Administratörerna vidarebefordrade i sin tur mitt meddelande till berörda lärare. Samtidigt utvidgades det geografiska området och kontakt togs med fler närliggande kommuner. I de fall där lärarnas kontaktuppgifter fanns tillgängliga skickades informationen direkt till lärarna för att undvika en mellanhand. På så vis kunde risken med att informationen fastnade och inte kom fram till lärarna undvikas. Där lärarnas kontaktuppgifter inte fanns tillgängliga kontaktades skolornas rektorer i likhet med tidigare där de ombads vidarebefordra informationen till berörda lärare. En nackdel med att skicka information genom mail är ovissheten om mottagaren erhållit det. Vid exempelvis personlig kontakt eller telefonkontakt kan eventuella frågor besvaras och besked om deltagande ges direkt. Utskick via mail däremot kan fastna bland skräppost eller falla bort i en stor mängd oöppnade mail. En förfrågan via mail är dessutom lättare att ignorera än en direkt fråga enligt Bryman, (2018).
I samband med att de första informanterna svarat ja till att delta i studien utbröt den globala pandemin och ett flertal informanter valde att avstå deltagande. Detta påverkade studien och efter att justeringar i metoden gjorts påbörjades arbetet med att finna nya informanter. Tidigare kontakter med passande informanter nyttjades och informationsbrevet med förfrågan om deltagande kunde denna gång mailas till dem direkt utan mellanhänder (se bilaga 2). Endast ett fåtal utskick gjordes till skolornas rektorer och administratörer. Med hjälp av personliga kontakter erhölls ytterligare tips på skolor och lärare som använde kooperativt lärande i sin svenskundervisning. Dessa kontaktades via mail på samma sätt som tidigare förutom två lärare som kontaktades direkt genom personlig kontakt. Slutligen fanns fyra lärare som var villiga att delta i denna intervjustudie.
27
4.2.1 Studiens informanter
Samtliga informanter i studien uppfyller urvalskriterierna då de är legitimerade lärare och arbetar med kooperativt lärande i svenskämnet. Alla fyra har dessutom deltagit i en eller flera utbildningar inom förhållningssättet med en extern aktör. Lärarna, som arbetar på olika skolor, har elevgrupper inom årskurserna F–3 där samtliga årskurser finns representerat i studien med undantag för årskurs 2. På frågan hur länge lärarna arbetat med det kooperativa lärandet beskriver en av lärarna att undervisning utifrån ett kooperativt tankesätt inleddes 2013 medan de övriga tre lärarna påbörjat deras implementering för cirka två år sedan. Samtliga lärare har dock hunnit arbeta med flera elevgrupper sedan dess. Vid intervjuernas genomförande har de fyra lärarna arbetat i sina nuvarande klasser i genomsnitt ett år. En undervisning baserat på ett kooperativt förhållningssätt har följaktligen påbörjats relativt nyligt i klasserna. De intervjuade lärarna benämns fortsättningsvis som Lärare A, Lärare B, Lärare C och Lärare D.
4.3 Analysmetod
Efter insamlingen av empiriskt material bearbetades och analyserades det utifrån en fenomenografisk ansats. Patel och Davidson (2019) menar att fenomenografin är en vedertagen analysmetod vid kvalitativa intervjuer. Inom fenomenografin är det av intresse att synliggöra variationerna av människors sätt att erfara fenomen genom att låta dem beskriva sina uppfattningar med egna ord (Marton & Booth, 2000). Detta innebär att det exempelvis inte är intressant att se hur mycket en elev lärt sig utan snarare hur och vad eleven lärt sig enligt Stukát (2011). Avsikten med intervjuerna i denna studie var följaktligen att synliggöra de fyra lärarnas beskrivningar av kooperativt lärande och dess effekter vilket gjorde fenomenografin till en lämplig analysmetod.
Arbetsgången vid analyseringen var att inledningsvis transkribera inspelningarna från intervjuerna och sammanställa dem med minnesanteckningarna. Detta krävde noggrannhet då allt som sades skrevs ner på datorn med informanternas personliga uttryck, pauser och eventuella gester. Eftersom de muntliga intervjuerna och telefonintervjuerna spelats in kunde transkriberingen ske med precision utan påverkan av mitt minne eller personliga intryck. Under transkriberingarna kompletterades även den sista intervjun med de skriftliga svaren från en av informanterna. Efter att transkriberingarna slutförts genomfördes den fenomenografiska analysen i enlighet med Patel och Davidsons fyra steg (2019, s. 38) där forskaren:
1) bekantar sig med data och etablerar ett helhetsintryck.
2) uppmärksammar likheter och skillnader i utsagorna i intervjuerna. 3) kategoriserar uppfattningarna i beskrivningskategorier.
4) studerar den underliggande strukturen i kategorisystemet.
Materialet lästes därför igenom grundligt ett flertal gånger innan likheter och skillnader i de fyra lärarnas beskrivningar urskildes och markerades. Därefter kategoriserades informanternas uppfattningar in i olika beskrivningskategorier, det vill säga informanternas skilda sätt att erfara fenomenet (Marton & Booth, 2000). För att identifiera beskrivningskategorierna bör upprepad
28
genomläsning av transkriberingarna ske där forskarna även söker efter underliggande uppfattningar hos informanterna som uttryckts implicit beskriver Marton och Booth (2000). Även Stúkat (2011) menar att det är när forskaren läser och sorterar materialet som mönster så småningom framträder. Vid en fenomenografisk analys är det den underliggande strukturen i beskrivningskategorierna som studeras tills mönster blir tydliga (Patel & Davidson, 2019). Eftersom intervjuerna utgått från studiens tre frågeställningar bearbetades en frågeställning i taget. Studiens första frågeställning är varför lärare använder det kooperativa lärandet i sin svenskundervisning vilket resulterade i en beskrivningskategori. Studiens andra frågeställning kring hur lärare använder förhållningssättet i sin undervisning resulterade i tio beskrivningskategorier. För att tydliggöra studiens tredje frågeställning om vilka fördelar och utmaningar lärarna upplever delades frågeställningen i två delar där fördelarna utgjorde en del och utmaningarna en del. Bland fördelarna kunde tre olika beskrivningskategorier identifieras och bland utmaningarna återfanns två beskrivningskategorier. Under processen kunde ytterligare en beskrivningskategori urskiljas gällande lärarnas syn på lärande. Samtliga beskrivningskategorier presenteras inledningsvis i resultatavsnittet. Som ett resultat av den fenomenografiska analysen genomfördes sedan en tematisering av beskrivningskategorierna där rubriker skapades och kopplades till studiens frågeställningar samt lärarnas syn på lärande. Studiens resultat är således disponerat under fem tematiska huvudrubriker med tillhörande underrubriker, där likheter och skillnader i de fyra lärarnas uppfattningar kring det kooperativa lärandet presenteras.
4.4 Forskningsetiska principer och GDPR
Vetenskapsrådet (2017) konstaterar att etiska överväganden och riktlinjer är viktiga för forskningen. Alla som deltar i en forskningsprocess bör se över de etiska aspekterna och vara medvetna om ansvaret forskaren har för deltagarna i studien samt de som påverkas av den eller dess resultat. Forskare förväntas även göra sitt bästa för att genomföra forskning av hög kvalité, inte falla för yttre påverkan samt öppet redovisa metoder, resultat och utgångspunkter för sin studie (Vetenskapsrådet, 2017, s. 8). Andra riktlinjer att ta hänsyn till är Dataskyddsförordningen, GDPR, som upprättats inom EU för att säkerställa enskilda personers rätt till skydd av sina personuppgifter (Datainspektionen, 2020). För att skydda människors personliga integritet mot kränkningar finns det numera inskrivet regleringar i grundlagen gällande hur personuppgifter får databehandlas. Förordningen kräver en medvetenhet om vilka personuppgifter som är nödvändiga för en studie samt hur de hanterades.
Under arbetet med studien har jag även haft de etiska riktlinjerna och GDPR i åtanke. Hänsyn har även tagits till de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002) genom att informera deltagaren på förhand om studiens syfte, villkoren för deltagande, vad deras uppgift i studien kommer vara samt att de har rätt att neka deltagande eller avbryta sin medverkan även efter att de accepterat att delta. Detta har uppfyllts genom att alla deltagare i studien delgivits ett informationsbrev (se bilaga 2) i samband med förfrågan om deltagande. Informationen gavs även muntligt när intervjuerna inleddes. I samband med att intervjuerna påbörjades fick
29
deltagarna i studien skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 3) där de gick med på att delta i studien samt intygade att de tagit del av informationen om villkor för deltagande. Vid telefonintervjuerna utfördes detta muntligt i samband med att inspelningen startades. Alla personuppgifter om informanterna avidentifierades under insamlingen, förvaringen och sammanställningen av resultatet för att säkerställa att obehöriga inte kunde identifiera informanterna. Inga personuppgifter om informanterna som inte var absolut nödvändiga för studien har heller noterats. Efter att examensarbetet godkänts raderades all insamlad data.
30