Förelägganden

Om det anses nödvändigt får tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 9 § MB i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att MB:s regler ska följas. Ett föreläggande får dock inte kräva mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet. Det sistnämnda utgör en slags proportion-alitetsprincip. Ett föreläggande kan avse överträdelse av ett visst beslut men kan även grundas direkt på MB:s bestämmelser. Föreläggandet ska riktas till verksam-hetsutövaren.156 Ett beslut om föreläggande får förenas med vite enligt 26 kap. 14 § MB. Enligt 2 § andra stycket lag (1985:206) om viten får ett vite inte läggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa före-läggandet. Det får exempelvis inte finnas författningsbestämmelser som frånkän-ner adressaten möjlighet att efterkomma föreläggandet.157 Notera att det är samma resonemang som vid diskussionen om vem som ska betraktas som verk-samhetsutövare.

Av ett föreläggande bör det tydligt framgå vilka lagbestämmelser i MB som ligger till grund för beslutet samt vad adressaten specifikt ska göra.158 I MÖD:s dom den 25 november 2015 i mål nr 3812-15 angav domstolen att ett föreläg-gande måste uppfylla ett krav på tydlighet, detta gäller inte minst när det är före-nat med vite. Är föreläggandet inte tillräckligt tydligt kan det komma att upphävas av domstolen.159 Ett föreläggande kan innefatta olika typer av skyddsåtgärder eller begränsningar.160 Det utgör därmed ett åtgärdsföreläggande. Detta kan jämföras med förarbetsuttalanden till BRL där det anges att det enligt BRL inte finns en motsvarighet till hyreslagens åtgärdsföreläggande.161 Det är i sig korrekt men åter-ger inte hela bilden i och med att det är möjligt att utfärda ett åtgärdsföreläggande enligt MB om det behövs för att balken ska följas.

156 Se Bengtsson m.fl., Miljöbalken 26 kap. 9 §, Norstedts Juridiks lagkommentar, ”www.nj.se/juno”.

157 Se prop. 1984/85:96 s. 48.

158 Se Bengtsson m.fl., Miljöbalken 26 kap. 9 §, Norstedts Juridiks lagkommentar, ”www.nj.se/juno”.

159 Se avsnitt 4.3.4 för en redogörelse av domen.

160 Se Bengtsson m.fl., Miljöbalken 26 kap. 9 §, Norstedts Juridiks lagkommentar, ”www.nj.se/juno”.

4.4 Närmare om ansvarsfördelningen beroende på orsak

till fukt och mögel i en bostadsrätt

4.4.1 Vattenskador

En diskussion om hur ansvaret avseende fukt och mögel i en bostadsrätt ska fördelas om orsaken till problemen är en vattenskada får föras utifrån vem som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärder och därmed är att betrakta som verksamhetsutövare.162 I och med att ansvarsfördelningen avseende vatten-skador är reglerad i BRL och sedan förtydligats i praxis är detta direkt avgörande för vad som får bedömas som rättsligt möjligt. Om föreningen tilldelas ett ansvar för de åtgärder som är nödvändiga ges föreningen sedermera via 7 kap. 13 § BRL en faktisk och rättslig möjlighet att kunna tillträda lägenheten för att vidta dessa åtgärder. Det sagda innebär att ansvarsfördelningen enligt BRL och MB vid en första anblick synes få samma utfall.

När fukt och mögelskador orsakats av vattenskador beror ansvarsfördel-ningen enligt MB, precis som vid en bedömning enligt BRL, därmed på vilken sorts ledning som orsakat skadan, om någon varit vållande till skadan samt till vilka delar av huset skadorna har spridit sig.163 Försiktighetsprincipen i MB kan emellertid uppställa krav på vidtagande av åtgärder i större omfattning än vad en bedömning enligt BRL kräver. MB:s bestämmelser om särskilda krav på bostäder och egenkontroll skärper föreningens ansvar ytterligare. Likaså utgör den om-vända bevisbördan i MB en faktor som är en klar fördel för bostadsrättshavaren. För det fall föreningen tilldelas ett ansvar ska föreningen bevisa att MB:s regler har efterlevts.164

4.4.2 Bristfällig ventilation

När ansvaret för åtgärder avseende fukt- och mögelskador som uppstått till följd av bristfällig ventilation ska fördelas enligt MB är det återigen bedömningen av vem som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärder som är avgörande.165

Avseende rättsliga möjligheter har såväl BRL som reglerna om OVK direkt be-tydelse för ansvarsfördelningen. Om föreningen tilldelas ett ansvar ges före-ningen därefter via 7 kap. 13 § BRL en faktisk och rättslig möjlighet att kunna tillträda lägenheten för att vidta nödvändiga åtgärder. Även i detta fall synes an-svarsfördelningen enligt BRL och MB få samma utfall.

När fukt och mögelskador orsakats av bristfällig ventilation beror ansvarsför-delningen enligt MB, precis som vid en bedömning enligt BRL, därmed på om föreningen försett lägenheten med ventilationskanalerna och om de tjänar en el-ler fel-lera lägenheter, om föreningen i det här fallet varit vållande samt till vilka

162 Se avsnitt 4.3.1.

163 Se avsnitt 3.2.1 och 3.3.1. 164 Se avsnitt 4.2.2 och 4.3.2–4.3.5. 165 Se avsnitt 4.3.1.

delar av huset skadorna har spridit sig.166 Även i detta fall påverkar emellertid MB:s regler ansvarsfördelningen. Försiktighetsprincipen innebär att omfatt-ningen av de åtgärder som krävs sannolikt utökas, bestämmelserna om särskilda krav på bostäder och egenkontroll skärper föreningens ansvar och den omvända bevisbördan utgör en fördel för bostadsrättshavaren för det fall föreningen till-delas ett ansvar.167

4.4.3 Eftersatt underhåll

Ansvaret enligt MB avseende fukt- och mögelskador som beror på eftersatt un-derhåll bestäms även i detta fall av vem som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärder.168 De rättsliga möjligheterna ges via regleringarna i BRL som åter-ger att föreningen har ett fullständigt ansvar att åtgärda de skador som har upp-stått inne i lägenheten om det kan konstateras att föreningen antingen åsidosatt sin reparationsskyldighet eller på något annat sätt är vållande till att hinder eller men uppstått i nyttjanderätten. Om föreningen tilldelas ett ansvar som innebär att ingrepp måste göras inne i lägenheten innebär regleringen i 7 kap. 13 § BRL att föreningen ges en faktisk och rättslig möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder. Om en bostadsrättshavare påstår att föreningen har varit vållande genom att fukt och mögel har uppstått på grund av eftersatt underhåll är det enligt processrätts-liga principer i tvistemål fastslaget att bostadsrättshavaren bär bevisbördan för detta påstående.169 Den omvända bevisbördan i MB innebär att om föreningen betraktas som verksamhetsutövare ska föreningen visa att MB:s regler att följts. En tillämpning av den omvända bevisbördan i MB utgör därmed en direkt skill-nad som innebär en långt mer fördelaktig position för bostadsrättshavaren.

Som nämndes i de två föregående avsnitten utgör bestämmelsen om egenkon-troll vidare en skärpning av föreningens ansvar. Just i detta fall får det en särskild betydelse då egenkontrollen framför allt skärper underhållsansvaret. Även försik-tighetsprincipen kan i detta avseende få en särskild betydelse eftersom försiktig-hetsprincipen uppställer krav i ett förebyggande skede vilket innebär att samma åtgärder eventuellt inte anses nödvändiga enligt BRL. Likväl innebär bestämmel-sen om särskilda krav på bostäder att föreningens ansvar skärps.170

4.4.4 Konstruktionsfel

När ansvaret för åtgärder avseende fukt- och mögelskador som beror på kon-struktionsfel ska fördelas enligt MB ska det, likt resonemangen i de föregående avsnitten, bedömas utifrån vem som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärder.171 Vid en bedömning av de rättsliga möjligheterna är dilemmat i detta

166 Se avsnitt 2.2.2, 3.2.1 och 3.3.2. 167 Se avsnitt 4.2.2 och 4.3.2–4.3.5. 168 Se avsnitt 4.3.1. 169 Se avsnitt 3.2.1, 3.2.5 och 3.3.3. 170 Se avsnitt 4.2.2 och 4.3.2–4.3.5. 171 Se avsnitt 4.3.1.

fall att ansvarsfördelningen avseende konstruktionsfel inte är reglerad i BRL. En bedömning får därmed göras enligt de allmänna reglerna i BRL.

Som nämndes i kapitlet om ansvarsfördelningen enligt BRL bör föreningen kunna tilldelas ett ansvar om de problem med fukt och mögel som uppstått inne i en lägenhet enligt utredningar förutsätts bero på konstruktionsfel i de delar av huset som föreningen ansvarar för. Svårigheterna i denna situation är för det första att problemen i lägenheten ska kunna kopplas till konstruktionsfelen. I och med att bostadsrättshavaren har ett huvudansvar för lägenheten faller ansvaret tillbaka på bostadsrättshavaren om detta samband inte kan säkerställas. Även om ett sådant samband kan säkerställas faller bevisbördan för det andra på bostads-rättshavaren om bostadsbostads-rättshavaren påstår att föreningen inte har fullföljt sin reparationsskyldighet eller på något annat sätt är vållande till att hinder eller men uppstår i nyttjanderätten.172

Likt resonemanget om eftersatt underhåll i det föregående avsnittet utgör en tillämpning av den omvända bevisbördan i MB därmed en faktor som innebär en mer fördelaktig position för bostadsrättshavaren. Vidare får bestämmelsen om särskilda krav på bostäder i MB en särskild betydelse när fukt och mögel beror på felkonstruktion. Bestämmelsen både preciserar föreningens ansvar att hålla lägenheten, huset och marken i gott skick utifrån ett hälsoperspektiv samt skärper detta ansvar. Den bedömning som eventuellt anses lämplig men en utmaning att landa i utifrån ett beaktande enbart av BRL kan därmed realiseras utifrån ett be-aktande av reglerna i MB. Både försiktighetsprincipen och bestämmelsen om egenkontroll kan även i detta fall påverka ansvarsfördelningen på så vis att utfallet enligt BRL och MB skiljer sig åt.173 Återigen medför 7 kap. 13 § BRL att för det fall föreningen bedöms som ansvarig för nödvändiga åtgärder inne i lägenheten har föreningen faktisk och rättslig möjlighet att utföra detta arbete.

4.5 Sammanfattning och slutsatser

I det här kapitlet har frågan om vad som är gällande rätt avseende ansvarsfördel-ningen mellan bostadsrättshavare och bostadsrättsförening enligt MB behand-lats. Verksamhetsutövaren har en skyldighet att säkerställa att det inte uppstår olägenhet för för människors hälsa. I brist på en legaldefinition har praxis fast-ställt att den som har faktisk och rättslig möjlighet att vidta åtgärder mot påstådda olägenheter ska betraktas som verksamhetsutövare. Rollen kan intas både av för-eningen och bostadsrättshavaren. När det kommer till vattenskador, bristfällig ventilation och eftersatt underhåll finns specifika bestämmelser i BRL som direkt påverkar ansvarsfördelningen enligt MB. När det kommer till konstruktionsfel får de allmänna reglerna i BRL utgöra bedömningsunderlag för vem som har faktisk och rättslig möjlighet. Även om ansvarsfördelningen enligt MB i samtliga fall mer eller mindre kan likna ansvarsfördelningen enligt BRL påverkar MB:s

172 Se avsnitt 3.2.1, 3.2.5, 3.3.3–3.3.4. 173 Se avsnitt 4.2.2 och 4.3.2–4.3.5.

regler utfallet i flera avseenden. MB:s regler bedöms både preciserar och skärpa föreningens ansvar i egenskap av fastighetsägare.

Den omvända bevisbördan i MB utgör en skillnad mot hur bevisbördan be-stäms när reglerna i BRL ska tillämpas. Detta får en särskild betydelse när bo-stadsrättshavaren påstår att föreningen varit vållande till de problem som har uppstått på grund av eftersatt underhåll samt då fukt och mögel beror på kon-struktionsfel och bostadsrättshavaren påstår att föreningen åsidosatt sin reparat-ionsskyldighet. Om föreningen tilldelas rollen som verksamhetsutövare faller visbördan på föreningen avseende efterlevnaden av MB:s regler medan en be-dömning av föreningens vållande enligt BRL i samma situation faller på bostads-rättshavaren. Då placeringen av bevisbördan påverkar utfallet av ett mål utgör detta en skillnad som har betydelse.

Försiktighetsprincipen påverkar utgången i samtliga fall. För det första avse-ende vid vilken tidpunkt i processen som åtgärder anses nödvändiga. Detta får en särskild betydelse när bostadsrättshavaren påstår att föreningen har eftersatt underhållet. Eftersom försiktighetsprincipen innebär att det ställs krav redan i ett förebyggande skede kan åtgärder som anses nödvändiga enligt MB bedömas som överflödiga enligt BRL. För det andra påverkar försiktighetsprincipen omfatt-ningen av de åtgärder som anses nödvändiga, vilket kan få betydelse i samtliga fall.

Bestämmelsen om särskilda krav på bostäder påverkar också utfallet av an-svarsfördelningen. Bestämmelsen både preciserar och skärper föreningens ansvar i egenskap av fastighetsägare och uppställer en miniminivå avseende hälsoskyd-det. Detta får en särskild betydelse när fukt och mögel beror på konstruktionsfel. MB kan i detta hänseende användas för att ställa krav på en byggnad i sig med stöd av exempelvis nya forskningsrön. Riskkonstruktioner är ett exempel på när detta kan aktualiseras eftersom tidigare byggnormer har förkastats till följd av ny kunskap.

Bestämmelsen om egenkontroll skärper föreningens ansvar i samtliga fall men får en särskild betydelse när en bostadsrättshavare påstår att föreningen vållat uppkomna problem på grund av eftersatt underhåll. Till egenkontrollen hör bland annat att beakta försiktighetsprincipen.

Om det kan fastställas att föreningen har ett ansvar för att vidta åtgärder inne i en lägenhet finns en rättighet enligt 7 kap. 13 § BRL att få tillträde till lägenheten. Detta bekräftar att föreningen kan ha faktisk och rättslig möjlighet att vidta åt-gärder inte bara i huset som sådant utan även inne i lägenheterna.

5 Ansvarsfördelningen enligt

underrättsavgöranden

5.1 Inledning

I detta kapitel klargörs hur ansvarsfördelningen manifesteras i underrättsavgö-randen. Även om underrättsavgöranden inte är vägledande ger de i brist på av-göranden från högsta instans en indikation på om det föreligger en diskrepans i rättstillämpningen. I det första avsnittet beskrivs närmare hur domstolsprocessen regleras beroende på om ärendet behandlas av tingsrätt eller av mark- och miljö-domstol. Syftet med detta avsnitt är att ge läsaren en grundläggande förståelse för att processen skiljer sig åt beroende på vilken domstol som är aktuell, vilket är av värde för ett helhetsperspektiv avseende möjligheterna att få ett ärende rättsligt prövat. I det andra avsnittet skildras hur ansvarsfördelningen framträder i avgö-randen från tingsrätt medan det tredje avsnittet skildrar hur ansvarsfördelningen tydliggörs i avgöranden från mark- och miljödomstol. Både vad gäller avgöran-den från tingsrätt som mark- och miljödomstol specificeras hur ansvaret ska för-delas beroende på om fukt och mögel har orsakats av vattenskador, dålig venti-lation, eftersatt underhåll eller konstruktionsfel. Kapitlet avslutas med en sam-manfattning där slutsatser presenteras och den andra frågeställningen avseende hur ansvarsfördelningen manifesteras i underrättsavgöranden besvaras.