Företagandet

Ett uttryck för en ökande flexibilitet på arbetsmarknaden, sett över en längre tid, är det växande antalet egenföretagare. Till skillnad från vad som ofta hävdas har emellertid andelen som driver egna företag av den sysselsatta befolkningen varit relativt oförändrad det senaste decenniet. Cirka 15 procent av alla sysselsatta driver eget företag an-tingen som enda syssla eller parallellt med en anställning.¹⁸ En egen-företagare har inte något anställningsavtal och det arbete som utförs omfattas inte av något kollektivavtal. En företagares inkomster och arbetsvillkor bestäms därför främst av verksamhetens ekonomiska resultat.

Det kan finnas flera skäl till varför man startar ett eget företag.¹⁹ Ett skäl kan vara att den förväntade avkastningen av en verksamhet är god jämfört med det ekonomiska utbytet av de alternativ till eget företag som finns, t.ex. att vara anställd, arbetslös eller stå utanför arbetsmarknaden. Detta så kallade möjlighetsmotivet kan stärkas om avkastningen av den egna verksamheten är god, eller att den är låg och otillräcklig för de olika alternativen till det egna företaget. Det andra motivet till företagande, det så kallade nödvändighetsmotivet, kan vara starkt eftersom alternativen till eget företag är att vara arbetslös och få en lägre arbetsinkomst jämfört med att vara anställd.

Man kan också beskriva det så att det dels finns positiva faktorer som ökar värdet av att vara egenföretagare eller minskar kostnaden för att starta ett företag, dels det som gör det mer attraktivt att driva ett eget företag genom att minska alternativkostnaden.

Den sistnämnda kostnaden kan vara den lön som utgår till en anställd eller den ersättning som man får vid arbetslöshet. Forskning på området visar att det finns olika övergripande förklaringar till att starta ett företag och dessa finns på olika nivåer; strukturell, insti-tutionell och individuell. Personer som driver företag är en hetero-gen grupp av människor med varierande ålder, utbildning, inkomst

18 A.a. s. 14.

19 Svaleryd, H. (2013), Den lokala konjunkturen och egenföretagandet, Rapport 2013:15, Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Eriksson, B., och Larsson, P. (2001), Starta eget-bidrag – en studie av framgångar och misslyckanden, Forsknings-rapport 2001:18, IFAU. Andersson, P., Hur är det att vara egenföretagare i Sverige?, Ekono-misk Debatt årgång 325, nr 6 år 2007.

och social bakgrund. En egenföretagare är i detta sammanhang en fysisk person som driver en aktiv näringsverksamhet i form av en-skild näringsverksamhet, handels- eller kommanditbolag eller som ägare av ett fåmansaktiebolag som har sin huvudsakliga sysselsätt-ning i bolaget.²⁰

Det ligger i sakens natur att egenföretagande är en betydligt mer riskfylld verksamhet jämfört med en anställning.

Företagandet i siffror²¹

Det svenska näringslivet bestod av drygt en miljon företag år 2017²² och den absoluta merparten av dessa, närmare 97 procent, är s.k. mikro-företag med färre än 10 anställda. Små och medelstora mikro-företag utgör tillsammans 99,9 procent av företagsstocken. De stora företagen med 250 eller fler anställda utgör således endast en promille av hela näringslivet. De små och medelstora företagen är betydelsefulla för det svenska näringslivet, både i termer av antal företag och antal an-ställda. De svarar även för en stor del av nettoomsättningen respek-tive förädlingsvärdet. Trots att de minsta företagen är många till antalet, och har en betydande roll i ekonomin, så svarar storföreta-gen, med sin ringa andel av företagsstocken, för en dryg tredjedel av antalet anställda och omkring 40 procent av nettoomsättningen re-spektive förädlingsvärdet i näringslivet. Över tid har antalet företag i näringslivet ökat men förändringar sker långsamt sett till andelen

20 Definitionen är den som används i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken från SCB (RAMS) som innebär att en företagare är en person som driver en aktiv näringsverksamhet och som aktiv räknas att företagaren har arbetat i företaget i minst en tredjedel av vad som motsvarar en heltidsanställning. Dessa uppgifter utgår från de som redovisas i deklarationen.

I AKU redovisas också antalet egenföretagare som utgår från de svar om sysselsättningsstatus som lämnas i denna undersökning (förtagare och medhjälpare). Några väsentliga sysselsätt-ningsbegrepp i den officiella statistiken. Bakgrundsfakta, arbetsmarknads-och utbildnings-statistiken, 2007:1. Kvalitetsdeklaration. Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB, 2016. Kvalitetsdeklaration. Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB, 2018.

21 De statistiska uppgifterna i avsnittet är hämtade från SBC:s Företagsdatabas.

22 Totalt fanns det 1 211 717 företag registrerade hos SCB under 2017. För att bättre repre-sentera antalet företag i det svenska näringslivet bör vissa företag rensas bort. Privat ägda företag samt utländskt ägda företag inkluderas medan offentligt ägda företag rensas bort.

I fråga om juridisk form inkluderas aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enkelt bolag samt fysiska personer medan bostadsrättsföreningar, kommuner och dödsbon exkluderas.

Traditionellt offentliga branscher, som exempelvis försvaret och offentlig förvaltning tas också bort. Kvar blir drygt 1 000 000 företag.

företag i olika storleksklasser och deras respektive bidrag till eko-nomin.²³

Företagsstocken i Sverige har emellertid över åren haft en uppåt-gående trend. Mellan 2003 och 2010 växte antalet företag i närings-livet med ungefär 120 000 företag, en ökning på cirka 15 procent.

Mellan åren 2012 och 2013 minskade däremot antalet företag med ungefär en procent för att sedan öka igen under 2014–2017.²⁴

Källa: SBC, Företagsdatabasen, efter storleksklass och år samt utredningens egna beräkningar.²⁵

Utvecklingen har varierat något beroende på företagens storlek. Av tabell 3.2 framgår utvecklingen av antal företag uppdelat på företags-storlek (antal anställda) under perioden 2005–2017. Företag utan an-ställda ökade under aktuell tidsperiod med 31 procent.

Sveriges vanligaste företag – egenföretaget

Egenföretag används i betänkandet som en benämning på företag som bedrivs utan någon utomstående anställd, oberoende av företagsform.

Som framgår av tabell 3.2 är detta det vanligaste och det, i antal, mest

23 Tillväxtverket, Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag, Företagens villkor och verklighet 2014 s. 12.

24 Uppgifter från webbplatsen www.ekonomifakta.se/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Antal-foretag-i-Sverige/ (hämtat den 2018-05-22).

25 I tabellen redovisas utvecklingen för mikro-eller soloföretag (0 anställda), mindre företag (1–49 anställda), medelstora företag (50–499 anställda) och storföretag (500 och fler anställda).

Definitionen av stora företag kan skilja sig åt mellan olika statistikkällor och ibland går därför gränsen för storföretag vid 250 och fler anställda. I databasen registreras företag (juridisk eller enskild person) om verksamheten är aktiv. Dessutom måste företaget uppfylla ett eller flera av följande villkor: ha fått ett organisationsnummer, ha en inregistrerad firma, vara arbets-givarregistrerad, vara registrerad för mervärdesskatt eller för F-skatt. Detta betyder att vissa organisationer ingår i databasen som i egentligen inte driver konventionell och typiskt närings-verksamhet som bostadsrättsföreningar, kommuner och vissa dödsbon.

växande företagandet i Sverige. Egenföretagande har en lång historia.

Många generationer har klarat sin försörjning som bönder, jägare, fiskare, hantverkare och genom att utföra många skiftande sysslor.

Industrialismens genombrott förändrade företagandet och stora före-tag med många anställda växte fram. Under flera decennier minskade antalet egenföretagare men som framgår av tabellen ovan kan man under de senaste tolv åren i stället se en uppåtgående trend.

År 2017 fanns det, som tidigare nämnts, totalt drygt en miljon företag i Sverige. Av dessa företag hade 884 654²⁶ inga anställda. Av tabell 3.3 nedan framgår utvecklingen fördelat på respektive närings-gren. Antalet företagare inom i princip samtliga näringsgrenar har ökat. Antalet företagare har vuxit mest inom näringsgrenarna fastig-hetsförvaltning och fastighetsföretag samt utbildningsväsendet där antalet företagare mer än fördubblats. En stor ökning har också skett inom näringsgrenen enheter för kultur, nöje och fritid som har ökat med 44,5 procent.

26 Siffror från den 5 december 2017 där samtliga juridiska och fysiska personer som är regi-strerade för mervärdesskatt, F-skatt eller som arbetsgivare ingår.

27

Källa: SCB, Företagsdatabasen, företag efter näringsgren SNI 2007, storleksklass samt utredningens egna beräkningar.

Under år 2017 etablerades nästan 69 000 nya företag, vilket i förhåll-ande till år 2016 är en minskning med drygt 2 900 företag, vilket mot-svarar omkring fyra procent. Det är flera branscher som kännetecknas av ett lägre nyföretagande under år 2017: vård- och omsorg, finans-, för-säkrings och fastighetsverksamhet, handel och service samt bygg och anläggning. Den största minskningen skedde i näringsgrenen vård och omsorg, i vilken antalet nystartade företag minskade med 18 pro-cent.

27 I övriga ingår Tillverkningsindustrin; El, gas- och värmeverk; gruvor och mineralutvinningsindu-stri; vattenverk; reningsverk o.d., avfallsanläggningar; Kreditinstitut och försäkringbolag m.m.; civila myndigheter och försvaret; förvärvsarbete i hushåll; hushållsproducenter av diverse varor och tjäns-ter för eget bruk; intjäns-ternationella organisationer; utländska ambassader o.d.; avdelning okänd.