Statistiska uppgifter

Med hänsyn till avsaknaden av en enhetlig syn på vad som avses med egenanställning eller liknande är det svårt att få fram tillförlitlig sta-tistik om företeelserna. I den internationella litteraturen är begrep-pen och definitionerna många vilket gör att det också är vanskligt att göra fullständiga jämförelser mellan olika länder. Som exempel kan nämnas att ett av begreppen som ibland används är self-employed (självanställd), vilket oftast används i betydelsen att man är obero-ende från huvudman men man kan vara antingen uppdragstagare eller egenföretagare. Inom Sverige används självanställd oftast som synonym för egenanställd men ibland också som beskrivning av en egenföretagare.³²

8.4.1 Offentlig statistik

När det gäller uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) är det svårt att få fram underlag om just egenanställningsföretag. SNI³³ 2007 är den standard som gäller från 2008, för att hänföra ett företags verksamhet till en eller flera näringsgrenar. SCB ansvarar för klassi-fikationen SNI, men det är Skatteverket som ansvarar för inhämt-andet av uppgifterna. Detta sker i samband med att företagen registrerar sina verksamheter hos Skatteverket. Enligt uppgift har egenanställningsföretagen tidigare fått SNI-kod utifrån den verk-samhet de sagt sig bedriva. Skatteverket har dock, efter dialog med SCB, fastställt att egenanställningsföretagen ska klassificeras i kod 69.201 (löneadministration och redovisning). Ovanstående inne-bär att det inte går att urskilja egenanställningsföretagen från andra företag inom samma SNI-kod ur den offentliga statistiken.³⁴ Egen-anställda och egenanställningsföretag har inte heller i andra avseen-den några särskilda yrkes- respektive branschkoder i de enkät- och

32 Se bl.a. Arvas, F., Egenanställning – en väg till arbete för långtidsarbetslösa, Tillväxtverkets rapport 0121, 2012 s. 6 samt OECDs definition av Self-employment som är “defined as the employment of employers, workers who work for themselves, members of producers' co-operatives, and unpaid family workers”.

33 Standard för svensk näringsgrensindelning.

34 Se Calmfors, L., m.fl. (2018), Arbetsmarknadsekonomisk rapport – Olika vägar till jobb, Arbets-marknadsekonomiska rådet s. 87, i vilken uppges att om egenanställningar fortsätter att öka i omfattning, är det önskvärt att SNI i framtiden inkorporerar särskilda koder för egenanställ-ningsföretag för att ge bättre statistikunderlag om dessa företag och deras anställda.

registerdata som regelbundet samlas in i Sverige. Det går därför inte heller att använda sådant material för att studera branschen.

8.4.2 Enkätundersökningar

I syfte att samla in branschstatistik och för att få en helhetsbild över branschen och dess utveckling startade Egenanställningsföretagens branschorganisation år 2015 en branschindikator. Samtliga företag som arbetar med egenanställning och som branschorganisationen kände till bjöds in att medverka till att lämna in uppgifter om antal egenanställda, faktureringsvolym, antal arbetade timmar. År 2015 bjöds 35 företag in, varav 7 valde att lämna in sin statistik, år 2016 bjöds 41 företag in, varav 11 företag deltog. År 2017 bjöds 41 företag in, varav 9 valde att lämna in uppgifter. Detta gör att de redovisade siffrorna för respektive år är underskattade. Det är också stor varia-tion på företagens storlek och omsättning, vilket har stor påverkan på statistiken om dessa företag väljer att vara med eller inte. Utred-ningen redovisar nedan delar av det underlag som utredUtred-ningen fått del av.³⁵

I undersökningen uppges att 44 724 personer var egenanställda under år 2017. Den totala faktureringsvolymen uppgick till 1 272 554 343 kronor.³⁶ När det gäller den geografiska fördelningen framgår att en stor del egenanställda fanns i Stockholms län (19 095), följt av Skåne län (5 563) och Västra Götalands län (4 203).

I december 2017 genomfördes webbintervjuer med 833 anställda i ett av egenanställningsföretagen. Undersökningen visar att av de tillfrågade hade 20 procent egenanställning som huvudsaklig inkomst-källa och cirka 80 procent hade egenanställningen som en sidoverk-samhet. Av de som hade egenanställningen som sin huvudsakliga inkomstkälla hade dock cirka 50 procent en annan inkomstkälla vilka var lön från annan anställning (22 %), sjukersättning (10 %), eget företag (6 %), pension (6 %), studiemedel/lån (6 %), arbets-löshetsförsäkring (4 %) och annan inkomst (11 %). Resterande cirka 80 procent som uppgav att egenanställningen var en sidoverk-samhet kombinerade inkomsterna från egenanställningen med lön från annan anställning (69 %), pension (17 %), studiemedel/lån (7 %),

35 Novus Group International AB, Branschindikator för egenanställning 2017 och Undersök-ning av egenställda (Frilans Finans), daterad den 25 januari 2017.

36 Uppgifter baserade på de tio företag som redovisade sina faktureringsvolymer.

inkomst från eget företag (2 %), arbetslöshetsförsäkring (2 %), sjuk-ersättning (1 %) och annan inkomst (2 %).³⁷ Även andra undersök-ningar visar att de egenanställda oftast också har någon annan form av sysselsättning.³⁸

När det gäller inom vilka branscher som de egenanställda är verksamma framgår av tidigare utredningar och andra uppgifter att många egenanställda arbetar inom traditionella frilansbranscher så-som kultur, media och it. Det är också inom dessa branscher så-som det vuxit fram konstruktioner liknande egenanställning som t.ex.

Svenska Musikerförbundets AMA och Teaterförbundets TF Service (se avsnitt 8.2.2). Samtidigt finns indikationer på att de egenanställda ökar i antal inom andra branscher såsom vård, omsorg, hantverk och byggnation.³⁹

Ovanstående beskrivning av i vilka branscher egenanställda är van-ligast framgår också av undersökningen från Novus där deltagarna i webbintervjuerna fanns främst inom traditionella frilansbranscher. Del-tagarna i undersökningen fanns inom branscher enligt nedanstående tabell.

37 Promemorian Fakta om egenanställningar – underlag till F-skatteutredningen den 1 februari 2018, upprättad och inlämnad av Egenanställningsföretagens Branschorganisation. Jfr SOU 2017:24 s. 168–169.

38 Se bl.a. Wingborg, M., Egenanställningar – den svenska partsmodellens ingenmansland, Futurions rapport 2017:1. Wingborg gör mer djuplodande intervjuer med representanter för Egenanställ-ningsföretagens branschorganisation samt sju egenanställda.

39 SOU 2017:24 s. 168 och Wingborg, M., Den tredelade arbetsmarknaden – Om olika anlit-andeformer och möjligheten till socialt skydd, Underlagsrapport till analysgruppen Arbetet i framtiden.

Källa: Novus undersökning egenanställda daterad den 25 januari 2017.

I undersökningen ställdes också andra frågor till intervjuade per-soner. På frågan om den eller de främsta anledningarna till varför den egenanställde valt att fakturera genom ett egenanställningsföretag uppgavs följande; göra rätt med skatter och avgifter (31 %), hade för få uppdrag för att starta eget (28 %), hade tillfälligt uppdrag som krävde möjlighet att fakturera (27 %), spara tid (23 %), slippa kost-naden att starta eget (17 %), ville kunna ta betalt för min hobby (13 %), tryggare än att starta eget (13 %), i branschen är möjligheten till an-ställning hos uppdragsgivaren liten (10 %), ville testa min affärsidé (4 %), fick inte starta eget (3 %) och annan orsak (3 %). Av under-sökningen framgår också att 86 procent av de tillfrågade instämmer i påståendet att egenställningen har hjälpt dem med att göra rätt med skatter och avgifter.

Det har även gjorts andra undersökningar där skälen till varför personer väljer att vara egenanställd framgår. I en rapport En funge-rande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt,⁴⁰ presenteras resultat från en enkät som visar att den admi-nistrativa bördan var den i särklass största bidragande orsaken till

40 Palmberg, J. och Bjerke, L. (2014), ”Behovet av en flexibel arbetsmarknad – egenanställning som en möjlig lösning” s. 128 i Braunerhjelm, P. och Eklund, J. (red), En fungerande arbets-marknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt, Entreprenörskapsforum, Stockholm.

valet att vara egenanställd (65 % angav detta alternativ). Därefter kom ovilja/svårigheter att införskaffa godkännande för F-skatt (36,4 %) och på tredje plats, brist på kapital (15,4 %).

I den enkätundersökning som Företagarna genomfört för att utröna vilka uppfattningar som finns om begreppet ”falsk egen-företagare”, vilken redovisas i avsnitt 7.5.2, ställdes också frågor kring egenanställningsföretag eller liknande. Antalet svarande var 1 127 före-tagare, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 34 procent. Av de som svarade hade 79 procent ingen erfarenhet av s.k. egenanställnings-företag eller faktureringsplattformar där anslutna uppdragstagare kan utföra uppdrag mot faktura utan att ha egen näringsverksamhet och egenanställningsföretaget/plattformen sköter fakturering för uppdraget, 15 procent hade erfarenhet och 6 procent svarade vet ej eller avstod från att svara. Störst andel av företag som hade erfarenhet av egenanställningsföretag fanns inom branscherna Företagstjänster (24 %). Den vanligaste erfarenheten av egenanställningsföretag bland respondenterna i undersökningen var att de som företagare har anlitat någon för uppdrag som fakturerades av egenanställningsföretaget (48 %) och att man själv använt sig av ett egenanställningsföretag när man utfört uppdrag (11 %). Andra typer av kontakt, eller att den svarandes företag var ett egenanställningsföretag, var mer ovanliga.

De flesta respondenter hade en positiv erfarenhet av sina kontakter med egenanställningsföretag.⁴¹