Vad är falskt egenföretagande?

7.2.1 Egenföretagare under anställningsliknande förhållanden

De flesta egenföretagare är egenföretagare för att de vill vara syssel-satta på det sättet. Att personer startar näringsverksamhet eller går från anställning till företagande är normala inslag på arbetsmark-naden och i samhällsekonomin. Att nya företag startas bidrar till ekonomisk tillväxt, nya tjänster och varor för konsumenter och fler arbetstillfällen. I en del fall kan personer vara egenföretagare under kortare eller längre tid som ett sätt att försörja sig, trots att de egentligen skulle vilja vara anställda. Det finns också egenföretagare som driver näringsverksamhet på prov under viss tid, men sedan övergår till anställning p.g.a. att näringsverksamheten exempelvis inte bar sig eller visade sig innebära för mycket arbete. Andra egen-företagare som har uppmärksammats på olika sätt är de som arbetar under anställningsliknande förhållanden och som i detta betänkande benämns falska egenföretagare.

Det finns ingen tydlig gräns mellan äkta egenföretagare som arbetar självständigt och falska egenföretagare. I avsnitt 2.2 disku-terar utredningen vad som i betänkandet ska förstås med uttrycket falsk egenföretagare och har där kommit fram till följande. Med falsk egenföretagare menas en fysisk person som formellt uppträder som egenföretagare (per definition i betänkandet), svensk som utländsk, med godkännande för F-skatt men som arbetar under anställ-ningsliknande förhållanden och som, om alla omständigheter vore kända för Skatteverket, skulle beskattas i inkomstslaget tjänst. Det spelar i detta sammanhang ingen roll om egenföretagandet grundas på fri vilja eller inte.

Begreppet falsk används för att understryka att det är statusen egenföretagare som är falsk. Falskheten ligger alltså i att egenföre-tagandet döljer anställningsförhållandet.¹

I uttrycket falsk egenföretagare ryms t.ex. en fysisk person som har startat ett eget företag efter påtryckningar från huvudmannen eller annan, fastän arbetet som personen utför inte skiljer sig från anställda arbetstagares arbete. Här handlar det ofta om en person

1 På annat håll har företeelsen beskrivits som dolda anställningar, se betänkandet SOU 2017:24 Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? s. 110 och där angivna hän-visningar.

som egentligen inte ser sig själv som egenföretagare, men som efter krav från uppdragsgivaren har startat eget företag och skaffat god-kännande för F-skatt.

Det kan även handla om fall där en fysisk person som av egna affärsmässiga skäl skaffar godkännande för F-skatt och från en dag till en annan byter skepnad från anställd till egenföretagare hos samma huvudman utan någon förändring i arbetsförhållandet i övrigt.

Typiskt sett rör det sig om fall inom bristyrken, där den som vill få arbete utfört p.g.a. av brist på kvalificerad personal i princip inte har något annat val än att anlita den anställde som egenföretagare.

Det kan också vara fråga om falskt egenföretagande när en fysisk person utför arbete under anställningsliknande förhållanden och denne har kommit i ett starkt ekonomiskt beroendeförhållande till uppdragsgivaren. Om en person på eget initiativ startar konsultverk-samhet och får sin tidigare arbetsgivare som sin första uppdrags-givare, torde man emellertid inte i första hand kunna beskriva denne som en falsk egenföretagare.

Förutom nämnda situationer kan falska egenföretagare tänkas vara delaktiga i en helt annan företeelse, nämligen entreprenörsked-jor. Det har i vissa branscher blivit vanligt med långa underentrepre-nörskedjor på den svenska arbetsmarknaden.² Med underentrepre-nörskedjor eller entrepreunderentrepre-nörskedjor ska förstås situationen när en entreprenör som har fått ett uppdrag (huvudentreprenör) anlitar en annan entreprenör (underentreprenör) för att utföra hela eller delar av uppdraget och där denne i sin tur anlitar ytterligare en under-entreprenör osv. Annorlunda uttryckt är det alltså fråga om situa-tionen där entreprenörer i vertikala led anlitar andra entreprenörer.

Frågan om entreprenörskedjor och dess förekomst har uppmärk-sammats av bl.a. Arbetsmiljöverket. I en rapport från år 2012 skriver Arbetsmiljöverket bl.a. att det inom exempelvis bygg- och konstruk-tionsbranscherna inte är ovanligt med långa kedjor av underentre-prenörer. Vidare anges att en eller flera av underentreprenörerna ofta är utländska företag med utländsk arbetskraft.³ Att förekomsten av långa entreprenörskedjor är kopplad till vissa särskilda branscher har även framhållits inom arbetsrättslig forskning, och då framför allt att det är inom bygg- och transportbranschen som företeelsen visar sig.⁴

2 SOU 2017:24 s. 117.

3 Arbetsmiljöverket, Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare, rapport 2012:5 s. 30.

4 SOU 2017:24 s. 118 och där angiven källa.

Ju längre entreprenörskedja desto svårare torde det vara att upptäcka om falska egenföretagare förekommer.

Ett annat upplägg där underentreprenörer med F-skatt ofta an-litas i stället för att anställas är långa entreprenörsled där avsikten med hela upplägget är att dölja att svarta löner har betalats ut. Långa entreprenörsled är en faktor som återkommande beskrivs som central för svartarbete inom byggbranschen (se t.ex. Brottsförebyg-gande rådets rapport 2011:7 Storskaliga skattebrott – En kartläggning av skattebrottslingens kostnader). Detta handlar emellertid om mer omfattande företeelser än den som utredningen har att undersöka även om vissa av egenföretagarna vid en närmare granskning skulle kunna vara att klassificera som falska egenföretagare.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) har beskrivit ett, enligt deras uppfattning, typiskt upplägg inom bygg- och anlägg-ningsbranschen där stora företag anlitar egenföretagare genom ett konsultföretag enligt följande.⁵

Företaget A och B (som är stora byggföretag) bildar gemensamt företaget C. Företaget C har ingen anställd personal, förutom någon konsult som agerar kontaktperson mot de utländska egenföretagen.

Företaget C agerar som en mellanhand mellan företagen A och B när de ska bemanna sina entreprenader (E) med egenföretagen F. Före-tagen A och B har oftast ingen egen anställd personal på dessa ar-betsplatser, utan all bemanning sker genom att anlita egenföretagare med hjälp av det gemensamt ägda bolaget C.

5 Uppgifter som kommit in till utredningen genom LO den 26 mars 2018. Se även Berggren, J., F-skattare slår undan avtalsvillkoren, Arbetet, den 9 november 2017, https://arbetet.se/

2017/11/09/f-skattare-slar-undan-avtalsvillkor/ (hämtat 2018-05-16), Enmansföretagare som affärsidé, Arbetet, den 10 november 2017, https://arbetet.se/2017/11/10/enmansforetagare-som-affarside-skapar-debatt/ (hämtat 2018-05-16) och Byggjobbare åker på skattesmällar, Arbetet, den 23 november 2017, https://arbetet.se/2017/11/23/byggjobbare-aker-pa-skattesmallar/

(hämtat 2018-05-16).

Källa: Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

Byggnads menar att syftet med det illustrerade upplägget är att kringgå den svenska modellen. Arbetskraften är mer eller mindre, en-ligt Byggnads, tvingad att starta enskild näringsverksamhet och skaffa godkännande för F-skatt för att få arbete.