Falska egenföretagare

Under de senaste årtiondena har man kunnat konstatera föränd-ringar i sammansättningen av gruppen egenföretagare, vid sidan om de klassiska typerna av egenföretagare som arbetar självständigt.

I gruppen egenföretagare finns personer som är självständiga specia-lister inom vissa branscher, men även sådana vars verksamhet eller tjänster är beroende av en enda beställare eller vars arbete inte skiljer sig från anställda arbetstagares arbete.

Den 1 januari 2009 utvidgades begreppet näringsverksamhet i 13 kap. 1 § IL i syfte att fler skulle kunna tilldelas F-skatt och driva företag (proposition 2008/09:62 F-skatt år fler [prop. 2008/09:62]).

Till grund för ändringen låg ett förslag som Utredningen om över-syn av kraven för F-skatt m.m. lämnade i betänkandet F-skatt åt flera (SOU 2008:76). Kritik riktades mot förslaget i olika hänseenden.

Exempelvis framförde Förvaltningsrätten (dåvarande länsrätten) i Stockholm i sitt remissvar att ändringen av begreppet näringsverk-samhet kunde få negativa effekter i form av ökat skatteundan-dragande och att enskilda mer eller mindre tvingas av arbetsgivaren

”att starta eget” som alternativ till anställning. Skatteverket lyfte i sitt remissvar fram farhågor om att större företag med hänvisning till lagändringarna kan komma att helt upphöra att ha vissa personal-kategorier anställda och de anställda därför ”tvingas” ansöka om F-skatt, trots att det kan vara tveksamt om deras respektive tänkta verksamheter uppfyller kraven för näringsverksamhet. Landsorga-nisationen i Sverige skrev i sitt remissvar att förslaget sannolikt med-för att ett ganska stort antal personer kommer att betraktas som företagare fastän de med (då) gällande regler betraktas som arbets-tagare.¹⁹

Ganska snart efter det att lagändringen trätt i kraft fick Skatte-verket i uppdrag att utvärdera effekterna av ändringen av inkomst-skattelagens näringsverksamhetsbegrepp.²⁰ En samstämmig bild kom fram i utvärderingen av en befintlig tendens inom näringslivet och på arbetsmarknaden som innebar att företag i högre grad gav upp-drag till personer med F-skatt i stället för att låta anställda utföra arbetet (se vidare avsnitt 3.2.6). Enligt rapporten från utvärderingen förekom ansökningar om godkännande för F-skatt från personer

19 En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2008/4290).

20 Skatteverket redovisar utvärderingen i Rapport om effekterna av den ändrade ordalydelsen i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), den 7 oktober 2013, (dnr 131-165148-13/113).

som inte själva såg sig som företagare, men som uppgav att godkännande för F-skatt var ett krav från uppdragsgivare för att över huvud taget bli aktuell för uppdrag. Det handlade om ansökningar från personer i transport-, bygg- och städbranscherna samt från förare av entreprenadmaskiner.

Under senare år har det även i riksdagen förts fram att det inom främst bygg- och transportsektorn, men också inom medieyrken och hemtjänst, är allt fler arbetstagare som tvingas starta eget för att få arbete, trots att de arbetar på ett enda företag och utför samma arbetsuppgifter som en vanlig anställd. Här har benämningen ofri-villiga företagare använts.²¹ Problematik kring falskt egenföretagande har också rapporterats om i massmedia.²²

Utredningen om arbetsmiljöregler för ett modernt arbetsliv drog slutsatsen i betänkandet Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön (SOU 2017:24) att företeelsen falska egen-företagare i vart fall i någon utsträckning verkar förekomma på den svenska arbetsmarknaden. Enligt utredningen fanns det också vissa förhållanden som talade för att det inte var orimligt att anta att de falska egenföretagarna hade vuxit i antal.²³

Även inom EU är frågan om falska egenföretagare aktuell. Enligt en rapport från EU-kommissionen har ett antal länder noterat fenomenet falsk egenföretagare och börjat leta efter sätt att hantera frågan (t.ex. Belgien, Estland, Nederländerna, Österrike, Portugal och Slovakien).²⁴ Falska egenföretagare har också diskuterats inom ramen för s.k. odeklarerat arbete. I ett beslut om att inrätta ett forum på området har Europaparlamentet och rådet förklarat att ”det är fråga om falskt egenföretagande när en person deklareras som egen-företagare men i själva verket uppfyller villkor som är typiska för ett

21 Se t.ex. motion 2012/13:T361 Konkurrens på lika villkor inom åkerinäringen, 2013/14:T510 Hållbara lastbilstransporter och 2017/18:827 Ofrivilliga egenföretagare.

22 T.ex. Sveriges Radio, Kaliber, De ofrivilliga företagarna, den 22 januari 2012, Nygren, E., Egenföretagare behöver definieras på EU-nivå, Europaportalen, den 3 april 2013, www.europa-portalen.se/2013/04/egenforetagare-behover-definieras-pa-eu-niva (hämtat 2018-05-16), Du

& jobbet, Allt fler startar eget för att rädda jobbet, den 9 oktober 2014, www.duochjobbet.se/ny-het/allt-fler-startar-eget-for-att-radda-jobbet/ (hämtat 2018-05-16), Linderoth, S., Tusentals tvingas starta firma – för att få jobba, ETC, den 24 november 2014 och Wingborg, M., Sätt stopp för falska företagare, Dagens Arena, den 24 november 2017, www.dagensarena.se/opinion/satt-stopp-falska-foretagare/ (hämtad 2017-12-19).

23 SOU 2017:24 s. 116.

24 European Employment Observatory Review (2010), Self-employment in Europe 2010.

anställningsförhållande, i syfte att undvika vissa rättsliga skyldig-heter eller skyldigskyldig-heter att betala skatter och avgifter”.²⁵ Det kan noteras att det inte finns någon koppling till den svenska F-skatten när falska egenföretagare behandlas i EU-rättsliga sammanhang.

Mot bakgrund av det ovan angivna kan utredningen redan här konstatera att falska egenföretagare är en företeelse som uppfattas förekomma både i Sverige och andra medlemsstater i EU. En ut-maning för utredningen är dock att undersöka i vilken utsträckning F-skattesystemet uppfattas ge effekter i form av att personer blir falska egenföretagare i Sverige. Vid detta bör noteras att det finns regelverk på andra områden än det skatterättsliga som kan ge effek-ter på förekomsten av falska egenföretagare. Exempelvis finns det en möjlig risk att de nya reglerna om utstationering av arbetstagare som trädde i kraft den 1 juli 2017 kan komma att leda till att fler personer drivs in i falskt egenföretagande till följd av att arbetsgivare söker sätt att undgå olika lagstadgade villkor (se avsnitt 4.5.2).²⁶

Såväl i Sverige som inom EU i övrigt har det blivit alltmer vanligt att den som vill få arbete utfört inom vissa sektorer engagerar egen-företagare i stället för anställda för att få en flexibel arbetskraft.

Detta kan motiveras av uppdragets tidsbegränsning och omfattning eller behov av specialistkunskaper. Handlar det om egenföretagare som självständigt driver sitt företag är detta inget problem. Men om en övergång till egenföretagande inte bygger på ett verkligt fritt val att bli egenföretagare överförs i själva verket sociala risker från uppdragsgivaren till den enskilda egenföretagaren. Detta leder enligt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén till missbruk som kan innebära allt från kringgående av sociala avgifter, via skatteundan-dragande och missbruk av arbetstagarnas rättigheter, till odeklarerat arbete. Detta är en allvarlig snedvridning av konkurrensen för de äkta egenföretagarna, mikroföretagen och de små och medelstora företagen.²⁷

25 Europaparlamentets och rådets beslut(EU) 2016/344 av den 9 mars 2016 om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete, beaktandeskäl 8.

26 I mars 2016 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av utstationeringsdirektivet.

Direktivförslaget innehåller bestämmelser som syftar till att uppnå mer likabehandling mellan utstationerade och inhemska arbetstagare vad gäller ersättning och skapa bättre förut-sättningar för att företag ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor.

27 Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ”Missbruk av status som egenföre-tagare” (2013/C 161/03), punkterna 1.1 och 2.7.

Vidare har Utskottet för sysselsättning och sociala frågor i EU-parlamentet i ett betänkande behandlat falska egenföretagare i vilket anges bl.a. följande. Fiktivt egenföretagande inkräktar på arbetsta-garnas sociala rättigheter, skadar konkurrensen och skapar risk för social dumpning. Falskt egenföretagande är i grunden en svårupp-täckt partiell skatteflykt som undergräver pensionssystemens håll-barhet och tillräcklighet och berövar dessa system väsentliga medel.

Den synnerliga höga arbetslöshet som observeras i många medlems-stater i kombination med den konstanta nedpressningen av arbets-kostnaderna (sänkning av enhetsarbetsarbets-kostnaderna) skapar tenden-ser eller praxis på de nationella arbetsmarknaderna som ytterligare gynnar en utveckling av företeelsen fiktivt egenföretagande.²⁸

Av ovanstående redogörelse framgår att det finns en problematik som kan kopplas till företeelsen falska egenföretagare, bl.a. löne-dumpning och negativ konkurrenspåverkan. Detta är i sig allvarligt eftersom en snedvriden konkurrens i förlängningen försvagar möj-ligheterna för företag att etablera sig på marknaden. Det finns också risk för att den bransch inom vilken falska egenföretagare finns förlorar visst anseende. Detta även om majoriteten av alla egen-företagare bedriver en seriös verksamhet och upprätthålla en sund konkurrens på lika villkor. En annan problematik som falskt egen-företagande kan föra med sig är att en person som är ekonomiskt beroende av en enda uppdragsgivare inte alltid ställer berättigade krav i olika situationer, t.ex. i fråga om arbetsmiljö,²⁹ arbetstid och semester. Vidare har en person som arbetar som egenföretagare under anställningsliknande förhållanden i vissa fall ett mer begränsat skydd än vad en anställd har rätt till i olika sammanhang, t.ex. arbetsrätts-ligt, socialförsäkringsrättsligt och enligt arbetsmiljöreglerna.

Det utredningen har att undersöka är dock om det finns några skatterättsliga problem som kan kopplas till företeelsen falskt egen-företagande och om nuvarande bestämmelser i 9 kap. skatteförfaran-delagen därmed möjliggör att F-skattesystemet kan missbrukas för att undgå skatter eller avgifter.

Ett innehav av godkännande för F-skatt innebär att näringsidka-ren själv sköter inbetalningen av sina skatter och avgifter. Ett god-kännande för F-skatt visar att uppdragsgivare kan anlita innehavaren

28 Betänkande om social trygghet för alla, inklusive egenföretagare (2013/2111(INI)), punkterna K–N.

29 Arbetsmiljöverkets redovisning till Skatteverket avseende effekter av ändringen i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen, den 3 september 2013, JU 2013/100476.

utan att bli ansvarig för skatter och avgifter. Allmänt sett betraktar även många ett godkännande för F-skatt som ett intygande från Skatteverket av att ett företag är seriöst och sköter sina skyldigheter.

Som framgår i avsnitt 2.3.1 vet man av erfarenhet att risken för skatte-fel är större för inkomster som ska beskattas i inkomstslaget närings-verksamhet än i inkomstslaget tjänst.³⁰ Att inom ramen för utred-ningens arbete mäta eller att närmare uppskatta om eller vilken effekt just företeelsen falskt egenföretagande har på skattefelet är dock inte möjligt. Bedömningen får i stället göras utifrån ett resone-mang om den påverkan företeelsen kan ha i form av risker.