Företagens handel med utsläppsrätter

I detta avsnitt granskas själva inriktningen och omfattningen på den handel företa- gen bedrivit. Detta sker genom frågor om vilka transaktioner man genomfört, ge- nom vilka marknadsplatser, hur ofta och med vilka volymer.

Företagens erfarenheter från handeln avser perioden fram till tidpunkten för enkäten april 2006. Det är ett välkänt faktum att likviditeten i handeln under första halvan av 2006 var mycket låg, men förbättrades dock något under den andra hal- van. Det är således inte så förvånande att endast hälften av respondenterna utfört någon transaktion överhuvud taget. Bland dessa visar resultaten i Tabell 4-22 att det är dubbelt så vanligt att ha sålt som att ha köpt utsläppsrätter vid enkättidpunk- ten.

Tabell 4-22 Vilka transaktioner har ni genomfört hittills på den europeiska koldioxidmark- naden?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

(Kryssa i ett eller flera alternativ) n=55 n=6 n=24 n=25

Vi har köpt utsläppsrätter 20 32 % 43 % 40 % 23 % Vi har sålt utsläppsrätter 42 68 % 57 % 60 % 77 %

Handel via mäklare är den handelsform som störst andel av företagen utnyttjat sig av. Endast stora och medelstora företag har handlat direkt på en CO2-börs.

Tabell 4-23 På vilken/vilka marknadsplats/platser agerar ni?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora (Kryssa i ett eller flera alternativ) n=65 n=7 n=28 n=30

Via mäklare 35 54 % 57 % 57 % 50 % På CO2-börs 11 17 % 0 % 11 % 53 %

Bilateralt, dvs. handlar direkt med annat företag som inkluderas i EU:s

handelssystem 19 29 % 43 % 32 % 23 %

Bland de stora företagen har en större andel angivit att man agerar på flera olika marknadsplatser, bland de små företagen är det inget företag som angivit att man är verksam på mer än en marknadsplats.

Att aktiviteten på olika marknadsplatser inte varit så stor indikeras också av närmare hälften av respondenterna anger att de endast handlar någon enstaka gång per år.

Tabell 4-24 Hur ofta handlar ni på utsläppsmarknaden?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=54 n=7 n=24 n=23

Dagligen 1 2 % 0 % 0 % 4 %

2-3 gånger i veckan 0 0 % 0 % 0 % 0 % ca 1 gång i veckan 2 4 % 0 % 4 % 4 % ca 1 gång i månaden 8 15 % 0 % 8 % 26 % någon enstaka gång per år 43 80 % 100 % 88 % 66 %

Även om handeln bedrivs mycket sporadiskt skulle dock de handlande volymerna kunna vara stora vid dessa tillfällen. Av resultaten i Tabell 4-25 framgår att så inte är fallet.

Tabell 4-25 Hur många kontrakt (1000 utsläppsrätter) handlar ni vid ett typiskt transak- tionstillfälle?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=50 n=6 n=23 n=21

1 7 14 % 67 % 9 % 5 %

2-5 25 50 % 33 % 74 % 29 %

6-10 10 20 % 0 % 13 % 33 %

11 eller fler 8 16 % 0 % 4 % 33 %

Det vanligaste förfarandet är att handla med 2 till 5 kontrakt åt gången. Sammanta- get kan företagens handelsmönster tolkas som att de fram till enkättidpunkten främst handlat i ett kompetenshöjande syfte för att lära sig hur handeln går till. Det är värt att poängtera att andelen företag som besvarat frågorna om omfattningen på handeln är relativt liten.

4.2.5 Handelsstrategier

I detta avsnitt redovisas dels de strategier företagen har för att täcka eventuella underskott, dels vilka generella handelsstrategier de har.

De företag som angivit att de förväntar sig ett underskott av utsläppsrätter har även ombetts att ange hur man planerar att täcka detta. Resultaten i Tabell 4-26 visar att bolagen i stor utsträckning planerar att hantera eventuella underskott ge- nom att minska sina egna utsläpp av CO2. Det är rimligt att anta att aktörerna ser

det som mer ekonomiskt fördelaktigt att minska utsläppen av växthusgaser än att täcka eventuella underskott genom att köpa utsläppsrätter på marknaden. Detta ger, för de prisnivåer som förutsågs vid enkättidpunkten, en indikation på systemets effektivitet.

Tabell 4-26 Hur planerar ni att hantera eventuella underskott?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=63 n=12 n=28 n=22

Andel som anskaffas på den europeiska

CO2-marknaden 20 31 % 31 % 37 % 23 %

Andel som anskaffas genom att delta i

JI/CDM projekt 1 1 % 0 % 0 % 2 %

Andel som anskaffas genom att internt i

bolaget minska utsläppen av CO2 29 46 % 60 % 45 % 38 %

Andel som anskaffas genom att omförde- la utsläppsrätter internt mellan anlägg-

ningar i olika länder som ingår i ETS* 11 18 % 8 % 15 % 29 %

% Annat 2 4 % 0 % 3 % 8 %

*(endast aktuellt för företag som ingår i en internationell koncern)

Om vi granskar resultaten utifrån en storleksindelning finner vi att mindre företag i större utsträckning hanterar brister genom att minska utsläppen. De stora bolagen använder å andra sidan i relativt stor omfattning möjligheten att täcka eventuella underskott genom att omfördela utsläppsrätter internt mellan anläggningar i olika länder som ingår i ETS. En sektorsindelning av resultaten visar att en betydligt högre andel av företagen i industrisektorn än företagen i energisektorn kommer att hantera underskott genom att omfördela utsläppsrätter internt; 42 procent av före- tagen i industrisektorn har angivit detta alternativ medan endast 11 procent av före- tagen i energisektorn gjort detsamma. Delvis som en följd av detta har betydligt fler företag i energisektorn (52 procent) än i industrisektorn (27 procent) angivit att de kommer att hantera underskott genom att internt minska CO2 utsläppen.

På frågan vilken generell handelsstrategi företaget tillämpar ser vi att det finns en stor spridning bland svarsalternativen (se Tabell 4-27 nedan). Att handla så att första handelsperiodens prognostiserade utsläpp i princip ständigt är täckta är den strategi som angivits av flest respondenter. En tredjedel av respondenterna har angivit detta alternativ. Det är inte alls lika populärt att handla så att årets progno- stiserade utsläpp täcks. Detta kan indikera att respondenterna anammar en lågrisk- strategi. Den relativt stora populariteten hos strategin att avvakta köp av utsläpps- rätter tills årets slut kan indikera att det finns en betydande grupp företag som inte visar systemet ett speciellt stort intresse utan handlar då det är aktuellt att uppfylla sin redovisningsskyldighet.

Tabell 4-27 Hur skulle ni beskriva er huvudsakliga handelsstrategi?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

(Kryssa i ett eller flera alternativ) n=50 n=6 n=22 n=22

Handla så att årets prognostiserade utsläpp i

princip ständigt är täckta 5 10 % 17 % 9 % 9 % Handla så att den första handelsperiodens pro-

gnostiserade utsläpp i princip ständigt är täckta 17 34 % 33 % 41 % 27 % Avvakta köp av utsläppsrätter tills årets slut 10 20 % 33 % 18 % 18 % Köpa utsläppsrätter så snart som möjligt 3 6 % 17 % 5 % 5 % Sälja överskott så snart som möjligt 1 2 % 0 % 0 % 5 % Behålla överskott så länge som möjligt 6 12 % 17 % 14 % 14 % Spekulation, dvs. handla för att utnyttja differens

mellan köp-och säljpris 3 6 % 0 % 5 % 9 % Basera köp- och säljtillfällen på prisprognoser 3 6 % 0 % 9 % 5 % Köp- och säljtillfällen baseras på uppskattningar

av likviditeten i handeln, t ex genom skillnaden

mellan köp och säljpriser 7 14 % 33 % 14 % 9 % Ingen på förhand fastslagen handelsstrategi 3 6 % 0 % 9 % 5 %

Annan… 8 16 % 17 % 5 % 27 %

Totalt 66 132 % 167 % 129 % 133 %

Av de företag som angivit svaret ”Annan” anger man skäl som t.ex. att ”sälja när priset bedöms vara det bästa”; att man arbetar ”enligt en koncernstrategi”; att man ”försöker sprida riskerna i handeln över tiden”; att man har en ”rullande 3-års stra- tegi” samt att man ”avser att spara utsläppsrätter till nästa handelsperiod”.

Eftersom endast hälften av bolagen bedrivit någon handel överhuvudtaget vid enkättidpunkten begränsar det naturligtvis starkt det antal bolag som kan besvara frågorna om själva handeln. Även om det är rimligt att anta att den låga aktiviteten i handeln bidragit till att endast fyra av tio respondenter (43 procent) angivit en huvudsaklig handelsstrategi, så är det rimligt att anta att deltagande företag ändå har en handelsstrategi. Den låga svarsfrekvensen indikerar att frågan inte är högt prioriterat bland bolagen.

Studerar vi den huvudsakliga handelsstrategin utifrån ett sektorsperspektiv (se Tabell 4-28 nedan) så finner vi att den största skillnaden mellan sektorerna utgörs av att energisektorns företag i mindre utsträckning handlar så att första handelspe- riodens prognostiserade utsläpp ständigt är täckta. Bland industrisektorns företag verkar däremot denna strategi vara mycket utbredd.

Tabell 4-28 Hur skulle ni beskriva er huvudsakliga handelsstrategi? (fördelad på sektor)

N=114 Fördelning Fördelning

(Kryssa i ett eller flera alternativ) Energisektorn Industrisektorn

n=34 n=16

Handla så att årets prognostiserade utsläpp i princip

ständigt är täckta 12 % 6 %

Handla så att den första handelsperiodens prognostisera-

de utsläpp i princip ständigt är täckta 29 % 44 % Avvakta köp av utsläppsrätter tills årets slut 21 % 19 % Köpa utsläppsrätter snart som möjligt 9 % 0 % Sälja överskott så snart som möjligt 3 % 0 % Behålla överskott så länge som möjligt 12 % 12 % Spekulation, dvs handla för att utnyttja differens mellan

köp och säljpris 6 % 6 %

Basera köp- och säljtillfällen på prisprognoser 6 % 6 % Köp- och säljtillfällen baseras på uppskattningar av

likviditeten i handeln,t ex genom skillnaden mellan

köp och säljpriser 15 % 12 %

Ingen på förhand fastslagen handelsstrategi 9 % 0 %

Annan … 12 % 25 %