Utsläppsreducerande åtgärder och därtill kopplade lönsam hetskriterier

Vi inleder granskningen av utsläppsreducerande åtgärder med att studera vilket behov som kan antas föreligga för att vidta dessa åtgärder. En central fråga för detta intresse är naturligtvis huruvida den tilldelade mängden anses tillräcklig givet nuvarande utsläppsmängder. En granskning av resultaten visar att hela två tredjede- lar av respondenterna anser att de har en tillräcklig mängd utsläppsrätter för att kunna bedriva verksamheten vidare på oförändrat sätt.

Tabell 4-33 Är den mängd utsläppsrätter som företaget har tilldelats för perioden 2005- 2007 tillräcklig i förhållande till den mängd som krävs för att bedriva verksamheten på oförändrat sätt?

N= 114 Totalt Fördelning Små Medlestora Stora

n=108 n=18 n=49 n=41

Ja, vi har i princip tillräckligt med utsläppsrätter för att bedriva vår

verksamhet oförändrat 74 67 % 72 % 57 % 78 % Nej, de utsläppsrätter företaget

tilldelats är ej tillräckliga 34 31 % 28 % 43 % 22 %

Som framgår av tabellen tycks en klar majoritet av företagen som besvarat enkäten inte anse sig behöva genomföra några förändringar av verksamheten för att ha tillräckligt med utsläppsrätter. Studerar vi resultatet uppdelat i storleksgrupper kan vi notera är att det är en betydligt större andel i gruppen stora och små företag än i gruppen medelstora som uppger att tilldelningen av utsläppsrätter innebär att de kan bedriva verksamheten på oförändrat sätt.

Om resultatet istället granskas utifrån utsläppsintensitet så finner vi inga skill- nader mellan utsläppsintensiva och mindre utsläppsintensiva företag. I båda dessa grupper har hälften av respondenterna uppgivit att de fått tillräcklig tilldelning. Studeras resultaten utifrån ägartyp så har 77 procent av de privat ägda företagen fått en tillräcklig tilldelning, motsvarande andel för de offentligt ägda bolagen är 59 procent. Föga förvånande anger företagen i energisektorn i större grad att de inte kan täcka sina behov genom tilldelning än företagen i industrisektorn. Vidare fram- står det som om de bolag vilka har internationell verksamhet anser att tilldelningen är tillräcklig i större utsträckning än de bolag som bara har verksamhet i Sverige.

Möjligen kan det förklaras av att dessa bolag i högre utsträckning kan

byta/omfördela utsläppsrätter mellan länder och anläggningar. Av de 26 responden- ter som angivit hur stort deras underskott beräknas bli är medelvärdet avseende den beräknade årliga bristen 56 826 utsläppsrätter och medianvärdet är 26 000 ut- släppsrätter. Totalt anger de respondenter som redovisat ett underskott en årlig brist om 1 477 500 utsläppsrätter. 77 _{Vidare är två tredjedelar av dessa (67 procent)}

verksamma inom den energisektorn; vilket inte är förvånande då denna sektor fick en lägre tilldelning relativt sett jämfört med anläggningar i den industriella sektorn. Om vi studerar uppgivna brister utifrån ett storleksperspektiv finner vi att de fem små företagen anger i medeltal en brist om 5 100 utsläppsrätter, motsvarande siffra för de 15 medelstora företagen är 43 667 utsläppsrätter och för de sex stora företa- gen 132 833 utsläppsrätter.

Mot bakgrund av den stora andel respondenter som upplever sig ha tillräckligt med utsläppsrätter för den första handelsperioden, är det inte förvånande att endast en av tre respondenter vidtagit utsläppsreducerande åtgärder (se Tabell 4-34 ned- an). Givet den korta tid som systemet varit i bruk så kanske denna andel faktiskt skall anses vara tillfredsställande. En närmare granskning av resultaten av frågan om vilka effekter systemet har haft för utsläppsreduktionen på kort sikt, dvs. under första handelsperioden, visar att endast en tredjedel av företagen inte gjort någon- ting. Den kvarvarande tredjedelen har planerat utsläppsreducerande åtgärder. Två tredjedelar av företagen (68 procent) svarar således att systemet har lett till eller kommer att leda till utsläppsreducerande åtgärder i företagets anläggningar. Att drygt två tredjedelar av respondenterna vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp trots att en stor andel anger att de har ett tillräckligt antal utsläppsrätter för att be- driva verksamheten vidare på oförändrat sätt kan indikera att företagen förutser en ökning av utsläppen framöver.

Studerar vi svaren utifrån en storleksindelning finner vi att det är mycket vanli- gare bland de stora företagen att ha genomfört utsläppsreducerande åtgärder än bland de små och medelstora; Bland de stora företagen är det 44 procent som har genomfört åtgärder medan andelen bland de medelstora och små är drygt hälften så stor. Avseende planerade men ännu ej initierade åtgärder är aktiviteten den omvän- da då fler medelstora och små företag planerar utsläppsreduceringar i större om- fattning än de stora. Även om andelen stora bolag som genomfört utsläppsreduce- rande åtgärder är större så är aktiviteten, och även brist på aktivitet, lika i samtliga storleksgrupper.

77

Om vi antar att svarspopulationen bristuppfattningar speglar den totala populationens så skulle totalpopulationens brist uppskattas till ca 4 miljoner utsläppsrätter.

Tabell 4-34 Har systemet med utsläppstak och handel med utsläppsrätter hittills initierat någon form av utsläppsreducerande åtgärd i företagets utsläppspliktiga anläggningar? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=107 n=17 n=39 n=51

Nej, inga planer för sådana projekt

finns för tillfället 34 32 % 29 % 33 % 31 % Nej, men utsläppsreduceringar

planeras 39 36 % 47 % 41 % 26 % Ja, utsläppsreduceringar har

genomförts 34 32 % 24 % 25 % 44 %

En tänkbar förklaring avseende skillnaden mellan planerade och genomförda ut- släppsreduceringar är att det inom de större företagen finns en bättre framförhåll- ning avseende hanteringen av strukturella förändringar av verksamheten än bland de medelstora och små företagen. En möjlig förklaring härtill är att stora företag torde ha bättre organisatorisk kapacitet att anpassa sin verksamhet i enlighet med nya riktlinjer, dvs. att det på de större företagen finns speciella organisatoriska enheter som har till uppgift att hantera och initiera miljörelaterade åtgärder. I de mindre företagen är detta vanligen inte fallet. En indikator som skulle kunna ge stöd åt denna hypotes är hur företagen svarat avseende var man organisatoriskt har placerat ansvaret för frågor som rör utsläppsrätter (se Tabell 4-19). Det framgår då att det är vanligare att de små och medelstora företagen antingen förlagt ansvaret till företagsledningen eller produktionen. Bland de stora företagen är det vanligast att en miljöavdelning har ansvaret.

Av de bolag som genomfört utsläppsreduceringar är majoriteten företag i ener- gisektorn (73 procent). Det visar sig också att 38 procent av de företag som genom- fört utsläppsreduceringar kategoriserats som utsläppsintensiva. En tredjedel av företagen som angivit att de planerar utsläppsreduceringar tillhör kategorin ut- släppsintensiva företag. Sammantaget förefaller det alltså som att systemet med utsläppsrätter ökar företagens benägenhet att planera och genomföra utsläppsredu- cerande åtgärder.

I sammanhanget är det också av intresse att analysera hur man besvarat frågan om företaget initierat någon form av utsläppsreducerande åtgärder kopplat till frå- gan om förekomst av reduktionsmål avseende CO2 (se Tabell 4-35 nedan).

Tabell 4-35 Konkreta mål för CO2 reduktion och initierade utsläppsreducerande åtgärder

n=102 Har ni konkreta mål för

utsläppsreduktion av CO2?

Har systemet hittills initierat någon form av

utsläppsreduktion i företagets anläggningar? Ja Nej Totalt

Nej, inga planer för sådana projekt finns för tillfället 4 % 26 % 30 % Nej, men utsläppsreduceringar planeras 14 % 24 % 38 % Ja, utsläppsreduceringar har genomförts 20 % 12 % 32 %

Av de företag som faktiskt har genomfört utsläppsreduceringar har de flesta också konkreta reduktionsmål för CO2. Det är faktiskt så att nästan samtliga företag som

inte planerar att reducera sina utsläpp inte heller har konkreta reduktionsmål. Bland de företag som inte genomfört men planerar utsläppsreducerande åtgärder är det också ovanligt med utsläppsmål; det är nästan dubbelt så vanligt att de saknar kon- kreta reduktionsmål än att de har sådana mål. Summeras resultaten för företag som genomfört eller planerar att genomföra utsläppsreducerande åtgärder är det totalt sett vanligare att dessa saknar reduktionsmål än att de har sådana. Resultaten visar också att frånvaron av utsläppsmål inte hindrar företagen från att planera eller genomföra utsläppsreducerande åtgärder.

På frågan hur man avser att åstadkomma utsläppsreduceringar (se Tabell 4-36 nedan) så visar resultaten att en majoritet av företagen (56 procent) anger att det är genom utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser (inkl. byte av bränsle/råvaror) som man i huvudsak avser åstadkomma utsläppsreduceringar i verksamheten Endast en mindre andel av företagen (5 procent) anger att de åstad- kommer utsläppsreduktion genom att minska sina produktionsvolymer.

Tabell 4-36 På vilket sätt åstadkommes utsläppsreduceringar i huvudsak i ert företag N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=110 n=19 n=51 n=40

Genom att minska produktions-

volymen 6 5 % 10 % 6 % 3 %

Genom effektivisering av befintliga

produktionsprocesser 20 18 % 16 % 16 % 22 % Genom utvecklandet och införandet

av nya produktions processer

(inkl. byte av bränsle/råvaror) 62 56 % 53 % 59 % 55 % Genom att utveckla/producera nya

produkter 20 18 % 16 % 18 % 20 % Har ej genomfört någon utsläpps-

reducerande åtgärd 2 2 % 5 % 2 % 0 %

Annat… 0 0 % 0 % 0 % 0 %

Det är värt att notera att det inte föreligger några större skillnader i svaren mellan utsläppsintensiva och mindre utsläppsintensiva företag. Vidare har en något högre andel av företagen i energisektorn än i industrisektorn angivit att utsläppsreducer- ingar främst kommer att ske genom att utveckla och införa nya produktionsproces- ser (61 respektive 45 procent). Det bör påpekas att det är fler företag som har be- svarat denna fråga än som angivit att de genomfört utsläppsreduceringar. En möjlig förklaring är att man besvarat frågan utifrån ett tänkt eller planerat tillvägagångs- sätt.

Då utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser förutsätter bety- dande investeringar är det av intresse att granska vilka avkastningskrav dessa åsätts. Resultaten visar att det är mycket ovanligt att företagen har andra lönsam- hetskriterier för utsläppsreducerande investeringar än för andra produktionsrelate- rade investeringar (se Tabell 4-37 nedan).

Tabell 4-37 Använder ni er av andra lönsamhetskriterier för utsläppsreducerande inve- steringar jämfört med andra produktionsrelaterande investeringar?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=110 n=19 n=51 n=40

Nej 100 90 % 90 % 98 % 80 %

Ja, lägre kalkylränta 0 0 % 0 % 0 % 0 % Ja, lägre avkastningskrav 4 4 % 5 % 0 % 7 % Ja, längre återbetalningstid 3 3 % 5 % 0 % 5 %

Ja, … 3 3 % 0 % 2 % 5 %

Ett företag som svarat att de gör en annan bedömning har angivit att CO2 priset

kommer in som en faktor i den investeringskalkyl som ligger till grund för bedöm- ningen av investeringen.