Uppfattningar om handelsperioden 2008-2012: reduktionspo tential, tilldelning, åtgärder och prisutveckling

Nedan redogörs för utvecklingen av utsläppen på längre sikt, dvs. fram till utgång- en av nästa handelsperiod vilken avslutas 2012.

Företagens troliga utsläppsminskningar under perioden 1990 tom 2012

En av de frågor som kanske ådrar sig störst intresse är vilka möjligheter företagen har att minska sina utsläpp i framtiden och vilka typer av företag som har störst möjligheter till detta. Det är dock förknippat med betydande svårigheter att erhålla en mer precis skattning utryckt i ton CO2 avseende dessa möjligheter. En av de mer

framträdande svårigheterna utgörs av att företagens skattningar är starkt knutna till den enskilde aktörens uppfattning om framtida prisnivåer. 78 För att komma runt detta har vi valt att istället undersöka företagens hållning i frågan på ett mer över- gripande plan. Vi har valt att knyta frågan till det svenska målet om fyra procents minskning till 2008-2012 jämfört med 1990 års nivå. Istället för att precisera upp- skattningarna om företagens minskningar i ton CO2 har vi valt att beskriva viktiga

karaktäriska för företag med olika nivåer på sina minskningsuppskattningar. Inledningsvis granskar vi respondenternas benägenhet att lämna en uppskatt- ning av minskningen av CO2-utsläppen under perioden med avseende på två grund-

läggande tillvägagångssätt; effektiviseringar av befintliga processer och införandet av nya. Av Tabell 4-43 nedan så framgår att långt fler respondenter anger en upp- skattning av minskningen av CO2-utsläppen härrörande från effektiviseringar i

befintliga processer (exkl. byte av bränsle/råvaror) än från utveckling och införan- de av nya produktionsprocesser (inkl. byte av bränsle/råvaror).

Tabell 4-43 Andel respondenter som angivit hur stor andel jämfört med år 1990 som det är troligt att de, för anläggningar i utsläppshandelssystemet, kan minska CO2-utsläpp

genom:

N=114 …effektivisering av befintliga pro- duktionsprocesser (exklusive byte av bränsle/råvaror) fram till 2012?

…utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser (inkl. byte av bränsle/råvaror) fram till 2012?

n=106 n=108

Angivit andel 41 % 56 %

Vet ej 59 % 44 %

78

Det är värt att påpeka att även om en skattning av företagens totala utsläppsminskningar i ton CO2

erhölls så kan inte denna information användas okritiskt ( te x för uppskattningar av framtida överskott eller underskott och därtill hörande prisnivåer) då de svenska aktörerna måste ses som pristagare på den internationella marknaden för utsläppsrätter. Antagande måste då göras om att de svenska bola- gens agerande är representativt för aktörerna i systemet som helhet,

Utmärkande är att ovissheten om minskningarna som härrör från effektiviseringar i befintliga processer är betydande. Närmare sex av tio respondenter anger att de inte känner till storleken på denna möjlighet. Mot bakgrund av att basåret är satt till 1990 är det kanske inte så förvånande att andelarna respondenter som inte vet hur mycket företaget kan minska sina utsläpp är betydande. Nedan presenteras respon- denternas uppfattningar om sina reduktionsmöjligheter för perioden 1990 tom 2012 uppdelat på tillvägagångssätt.

Minskning genom effektivisering av befintliga produktionsprocesser

Granskar vi de andelar som respondenterna angivit som möjliga att minska CO2- utsläppen med genom effektiviseringar av befintliga produktionsprocesser (exklu- sive byte av bränsle råvaror), så är det vanligaste svaret att det inte är möjligt att göra några minskningar överhuvudtaget jämfört med utsläppen 1990. Hela 35 pro- cent anger att det inte är möjligt att minska utsläppen. 79 _{Av dessa respondenter}

tillhör hela 87 procent företag i energisektorn. För att kunna göra en bedömning av utsläppens storlek för den grupp respondenter som inte anser sig kunna minska sina utsläpp genom effektiviseringar så kan det sägas att dessa företag erhöll 875 115 utsläppsrätter per år. Medianvärdet om 7019 utsläppsrätter per år indikerar dock att många av dessa har relativt små utsläpp av CO2.

Vidare har 51 procent av respondenterna som angivit en minskningsandel angi- vit en trolig andel för minskningar uppgående till mellan två och tio procent. Bland dessa är det lika många respondenter som tillhör energi- som industrisektorn. Totalt erhöll dessa företag 10 296 720 utsläppsrätter per år med en mediantilldelning om 143 540 utsläppsrätter.

Slutligen så har 14 procent (6 stycken) angivit en trolig andel minskningar av CO2 utsläppen genom effektiviseringar av befintliga produktionsprocesser på mel-

lan 30 och 99 procent. Av dessa är fem klassificerade som företag i energisektorn. Granskar vi svaren i detalj så ser vi att två bolag angivit en trolig minskning för perioden 1990 tom 2012 om 30 procent, två har angivit 50 procent och slutligen två stycken har angivit minskningar överstigande 90 procent. De fyra sistnämnda bola- gen erhöll sammantaget 20 352 utsläppsrätter per år.

Minskning genom utvecklandet och införandet av nya produktionsprocesser

Denna reduktionsmöjlighet förefaller både vara lättare att uppskatta och mer lättåt- komlig för fler respondenter. Här är det endast tio procent som angivit att det inte är möjligt att minska utsläppen jämfört med 1990 genom utvecklandet och införan- det av nya produktionsprocesser (inkl. byte av bränsle/råvaror) givet dagens voly- mer. 80 _{Fyra av dessa totalt sex företag tillhör energisektorn, resterande två bolag är}

verksamma i branschen massa och papper. För att kunna göra en bedömning av

79

15 respondenter av 43 har angivit noll procent som svar. Även om övriga svar avrundas till närmaste fem procent så utgör noll procent det vanligaste svaret på frågan.

80

6 respondenter av 60 har angivit noll procent som svar. Avrundas samtliga svar till närmaste 5 pro- cent är en minskning om 5 procent det vanligaste svaret på frågan. (jfr föregående fotnot)

utsläppen för den grupp respondenter som inte anser sig kunna minska sina utsläpp genom införandet av nya processer så kan det sägas att dessa företag erhöll 104 652 utsläppsrätter per år. Mediantilldelningen för dessa bolag var 12 321.

Av dem som angivit en minskningsandel så har 37 procent angivit en potential på mellan 2 och 25 procent. Av dessa tillhör hälften av företagen energisektorn. Bolag med en minskningspotential mellan 2 och 25 procent erhöll totalt 6 194 034 utsläppsrätter per år med en mediantilldelning om endast 16 039.

Resterande 53 procent av respondenterna har angivit en trolig besparing genom nya produktionsprocesser på mellan 30 och 100 procent. Av dessa tillhör 81 pro- cent energisektorn medan övriga är verksamma inom branschen massa o papper.

Totalt erhöll bolagen med denna minskningspotential 1 994 688 utsläppsrätter per år. Mediantilldelningen var 13 360.

Tilldelning 2008-2012

I stort sett förväntar sig hälften av företagen en knappare tilldelning av utsläppsrät- ter under nästa handelsperiod (se Tabell 4-44 nedan). En femtedel förväntar sig en tilldelning ungefär i samma nivå som för innevarande handelsperiod, medan endast en av femton förväntar sig en rikligare tilldelning. Främst de medelstora och små företagen har angivit att de förväntar sig en mycket snävare tilldelning. En femte- del av respondenterna anger att de saknar uppfattning om tilldelningen kommande handelsperiod. Noteras skall dock att det även här är flera företag som angivit att de saknar uppfattning.

Tabell 4-44 Vilken är er prognos avseende tilldelning av utsläppsrätter i Sverige för perio- den 2008-2012, jämfört med dagens nivå?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=110 n=18 n=53 n=39

Mycket snävare, en minskning med

mer än 5 % jämfört med 2005 – 2007 21 19 % 28 % 23 % 10 % Något snävare, en minskning med

upp till 5 % jämfört med 2005 – 2007 33 30 % 33 % 26 % 33 % Ungefär i nivå med 2005-2007 25 23 % 11 % 21 % 31 % Något generösare, en ökning med

upp till 5 % jämfört med 2005 – 2007 4 4 % 0 % 7 % 0 % Mycket generösare, en ökning med

mer än 5 % jämfört med 2005 – 2007 3 3 % 6 % 2 % 3 % Ingen uppfattning 24 21 % 22 % 21 % 23 %

Det visar sig också att företagen i energisektorn i högre utsträckning förväntar sig en mycket snävare tilldelning än företagen i industrisektorn (23 respektive 10 pro- cent). Å andra sidan förväntar sig 35 procent av industrisektorn en något snävare tilldelning medan motsvarande andel för energisektorn är 28 procent. Sammantaget är de företagen i energisektorn ändå något mer inställda på snävare tilldelning än industriföretagen.

Tittar vi på vad respondenterna anser om tillräckligheten i tilldelningen nästa handelsperiod så bedömer 45 procent att deras företag kommer att ha underskott på

utsläppsrätter under nästa handelsperiod. Främst är det bland gruppen stora företag som det förväntas ett underskott. Bland de medelstora företagen är det intressant att notera att det är något fler än bland både de stora och de små företagen som angivit att de inte förväntar sig ett underskott. Frågan varför det skiljer sig så pass markant är svår att uttala sig om. Måhända är andelen företag inom energisektorn överre- presenterad inom gruppen medelstora bolag. Andelen företag i energisektorn som inte förväntar sig ett underskott är nästa lika stor som den andel som förväntar sig ett underskott; 41 procent respektive 42 procent.

Tabell 4-45 Bedömer du att ert företag kommer att få ett underskott av utsläppsrätter för perioden 2008-2012?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=112 n=19 n=53 n=40

Ja 51 45 % 42 % 40 % 55 %

Nej 40 36 % 32 % 43 % 27 %

Ingen uppfattning 21 19 % 26 % 17 % 18 %

Företagen i industrisektorn har i högre utsträckning angivit att de förväntar sig ett underskott än företagen i energisektorn (55 respektive 42 procent).

Åtgärder för att klara utsläppsåtaganden 2008-2012

På frågan vilken åtgärd som kommer att vara den viktigaste för att möta företagets utsläppsåtaganden så framgår av Tabell 4-46 nedan att de flesta företagen angivit att det främst är genom intern utsläppsreducering som man kommer att möta sina utsläppsåtaganden under kommande handelsperiod. En relativt stor andel har också angivit att man kommer att köpa utsläppsrätter på den europeiska CO2 marknaden.

Tabell 4-46 Vilken åtgärd, bedömer du, kommer att vara den viktigaste för att möta era utsläppsåtaganden för perioden 2008-2012?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=111 n=18 n=53 n=40

Köpa utsläppsrätter på den europeiska CO2-marknaden

28 25 % 17 % 28 % 25 %

Förvärva utsläppskrediter genom att delta i JI/CDM projekt

1 1 % 0 % 0 % 2 %

Intern reducering i bolaget av utsläppen av CO2

44 40 % 56 % 38 % 35 %

Genom att omfördela utsläppsrätter internt mellan anläggningar i olika länder som ingår i ETS*

11 10 % 11 % 2 % 20 %

Bedömer ej behöva utföra några åtgärder för den här perioden

9 8 % 6 % 13 % 2 %

Vet ej 12 11 % 6 % 11 % 13 %

Annan… 6 5 % 6 % 8 % 2 %

Om svaren kategoriseras utifrån sektorstillhörighet finner vi inga markanta skillna- der förutom att energisektorn uppvisar en högra andel respondenter som menar att man kommer att minska utsläppen genom intern reducering; 45 procent av de ener- gisektorns företag respektive 26 procent av industrisektorns.

Prisutveckling 2008-2012

På frågan hur viktigt det långsiktiga priset på utsläppsrätter är för bolagets invester- ingar i Sverige svarar drygt hälften att det är viktigt eller mycket viktigt. Denna bedömning görs givetvis i ljuset av att en stor andel av respondenterna förväntar sig ett underskott kommande handelsperiod.

Tabell 4-47 Hur viktigt är det långsiktiga utsläppspriset för ert bolags investeringar i Sverige?

N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora

n=111 n=19 n=53 n=39 Inte viktigt 1 6 5 % 11 % 6 % 3 % 2 16 14 % 21 % 13 % 13 % 3 19 17 % 11 % 19 % 18 % 4 35 32 % 21 % 32 % 36 % Mycket viktigt 5 28 25 % 32 % 23 % 26 % Ingen åsikt 7 7 % 5 % 8 % 5 %

Analyseras materialet storleksindelat så uppträder inga markanta skillnader mellan små, medelstora och stora bolag. Bland industrisektorns företag är det dock hela 43 procent som angivit att det långsiktiga priset är mycket viktigt för deras invester- ingar i Sverige. Motsvarande andel bland företagen i energisektorn är 19 procent. Frågan är vad denna markanta skillnad avspeglar. Möjligen är det så att industrifö- retagen upplever att de har svårare att ta igen en ökad kostnad på sina slutkunder än vad företagen i energisektorn upplever.

Nedan i Tabell 4-48 presenteras de faktorer respondenterna framhåller som vik- tigast avseende prispåverkan för utsläppsrätter under kommande handelsperiod. Den faktor som anses vara viktigast är politiska faktorer; hela 67 procent har angi- vit detta alternativ som viktigast. Vidare menar man att priserna på olja är den näst viktigaste faktorn och därefter priserna på gas och kol. I jämförelse med uppfatt- ningarna om prispåverkande faktorer på kort sikt (se Tabell 4-42 ovan) så anses inte den långsiktiga prisnivån påverkas i lika stor utsträckning av elpris, väder och konjunktur.

Tabell 4-48 Vad anser du vara de viktigaste prispåverkande faktorerna för utsläppsrätter på lång sikt?

Vilka anser du vara de viktigaste prispåverkande faktorerna för utsläppsrätter på lång sikt (handelsperioden 2008-2012)?

n=100

(Rangordna enligt 1=viktigast, 2=näst viktigast etc) 1 2 3

Politiska faktorer 67 % 3 % 4 % Oljepris 8 % 29 % 11 % Gaspris 1 % 7 % 16 % Kolpris 1 % 6 % 17 % Elpris 4 % 11 % 8 % Pris på biobränsle 1 % 6 % 2 % Väder 2 % 4 % 4 % Konjunktur 8 % 8 % 8 % Tillgång på JI/CDM 0 % 4 % 4 % Långsiktiga utsläppspriser 4 % 9 % 1 % Annan faktor… 4 % 1 % 2 %

Av de som angett annan faktor återfinns kommentarer som brist på biobränsle; prismanipulation; att EU fått ordning på de länder som bluffade före 2008 ( jmf med fiskkvoter); en icke fungerande elmarknad; subjektiva bedömningar.