Mål om reduktion av CO 2 utsläpp

I avsnitten ovan framgår att en majoritet av företagen har systematiserat sitt miljö- arbete och att en majoritet av företagen också har detaljerade miljömål för verk- samheten. Frågan är om vi kan förvänta oss att företagen i lika hög utsträckning har satt upp konkreta mål för att reducera CO2-utsläppen?

Det framgår av svaren i enkäten att en betydligt mindre andel av företagen, en- dast 37 procent, har konkreta mål för att reducera sina CO2-utsläpp (se Tabell 4-4

nedan). Det kan tyckas något underligt, med tanke på omfattningen av och intensi- teten i växthuseffektdebatten, att just mål för att reducera koldioxidutsläpp är så pass mycket mindre vanligt förekommande än andra detaljerade miljömål avseende t.ex. avfallsreduktion och minskad energianvändning.

Tabell 4-4 Förekomsten av konkreta mål för utsläppsreduktion av CO2

N=114 Totalt Fördelning Små Medlestora Stora

n=106 n=18 n=50 n=38

Ja 39 37 % 28 % 36 % 42 %

Nej 67 63 % 72 % 64 % 58 %

En viktig fråga är naturligtvis varför det är så pass mycket vanligare att uppställa detaljerade miljömål för verksamheten än att uppställa mål för företagets CO2-

utsläpp (76 respektive 37 procent). Speciellt gäller detta gruppen stora företag. Det skall dock påpekas att även bland de medelstora och små företagen är det nästan dubbelt så vanligt att de har detaljerade miljömål än reduktionsmål avseende CO2.

Bland de företag som tilldelats många utsläppsrätter (> 100 000 ton) är det en- dast 35 procent som angivit att de har konkreta mål att reducera sina utsläpp av CO2. Kanske hade man kunnat förvänta sig att de mera aktivt arbetade med att

reducera utsläppen av just CO2 och därför i större utsträckning uppställt reduk-

tionsmål. Det framstår inte heller som om det föreligger några större skillnader avseende mål för att reducera CO2-utsläppen mellan de olika sektorerna som ingått

i studien (se Tabell 4-5 nedan).

Tabell 4-5 Har ni konkreta mål för utsläppsreduktion av CO2 uppdelat på bransch

N=114 Totalt Fördelning Energisektorn Industrisektorn

n=106 n=76 n=30

Ja 39 37 % 36 % 40 %

En granskning av resultaten uppdelat på förekomsten av internationell orientering visar att uppställande av CO2-reduktionsmål är något vanligare bland de företag

som har internationell verksamhet, än bland de företag som endast är verksamma i Sverige (42 respektive 34 procent). Intressant att notera är också att det bland gruppen offentligt ägda bolag är vanligare att man har konkreta CO2-reduktionsmål

än bland gruppen privat ägda bolag (43 respektive 33 procent). Omvända förhål- landen gäller avseende förekomsten av detaljerade miljömål, där andelen privat ägda aktörer var större. Om man jämför andelen som har detaljerade miljömål med andelen som har konkreta reduktionsmål för CO2 (se Tabell 4-6 nedan), så framgår

det att det är 76 procent har detaljerade miljömål men endast hälften så stor andel (36 procent) som har konkreta mål för utsläppsreduktion av CO2.

Tabell 4-6 Detaljerade miljömål och konkreta reduktionsmål avseende CO2

n=105 Finns det detaljerade miljömål för verksamheten? Har ni konkreta mål för

utsläppsreduktion av CO2? Ja Nej Totalt

Ja 33 % 3 % 36 %

Nej 43 % 21 % 64 %

Totalt 76 % 24 % 100 %

En tolkning av skillnaden mellan de två målen är att förekomsten av detaljerade miljömål avseende t ex avfall och energianvändning tydligare har kunnat kopplas till en resursförbrukning och därmed ger upphov till en kostnad för det enskilda företaget. Under senare år torde detta särskilt gälla kostnader för energiförbruk- ning. Priserna på energi har ökat kraftigt och därmed kommit att utgöra en allt större andel av företagens kostnadsmassa. I takt med att systemet för handel med utsläppsrätter utvecklas är det inte otroligt att kostnaderna för att släppa ut växt- husgaser ökar och andelen företag som inför konkreta reduktionsmål avseende CO2

kommer att öka. En annan möjlig förklaring är att det i vissa fall finns en koppling mellan en minskad energianvändning och reduktion avseende CO2. Det skulle då

kunna anses som överflödigt att uppställa ett särskilt reduktionsmål för CO2.

En tredje förklaring till det begränsade antalet företag som angivit att de har re- duktionsmål för CO2-utsläpp, skulle kunna vara att de miljöledningssystem som

företagen arbetar med inte fokuserar utsläppsreduktion av CO2 i samma utsträck-

ning som de fokuserar på reduktion av andra miljöstörande aktiviteter och restpro- dukter. Av enkätsvaren framgår det också att ett mer systematiserat miljöarbete inte med nödvändighet leder till mål om att reducera CO2-utsläppen. Endast en fjärde-

del (26 procent) av företagen som besvarat båda frågorna har angivit att de både har ett miljöledningssystem och konkreta reduktionsmål avseende utsläpp av CO2.

Ett systematiskt miljöarbete verkar inte medföra en ökad benägenhet att ställa upp reduktionsmål avseende CO2 än vad ett ickesystematiserat miljöarbete skulle ha

medfört. (se Tabell 4-7 nedan).

Tabell 4-7 Miljöledningssystem relaterat till mål om reduktion av CO2 utsläpp

n=106 Har företaget ett miljöledningssystem? Har ni konkreta mål för

utsläppsreduktion av CO2? Ja Nej Totalt

Ja 26 % 10 % 36 %

Nej 38 % 26 % 64 %

Totalt 64 % 36 % 100 %

Av de företag som inte infört ett miljöledningssystem (35 st.) saknar också en ma- joritet av dessa (60 procent) konkreta mål för att reducera utsläppen av CO2. Det

framstår dock som inte alltför långsökt att påstå att ett systematiskt miljöarbete bland företagen, med hänsyn tagen till debatten om växthuseffekten i högre ut- sträckning borde avspegla sig i konkreta mål för att reducera utsläppen. Som disku- terats ovan har frågor kopplade till utsläpp och reduktion av CO2 varit i rampljuset

under senare tid. Det borde kanske ha givit större avtryck bland de företag som mer systematiskt arbetar med miljöfrågor. Ur ett institutionellt teoretiskt perspektiv kunde man ha förväntat sig att andelen respondenter som angivit att de har konkre- ta reduktionsmål skulle ha varit högre. Det har t.ex. visat sig i tidigare studier (Brunsson, 1989; Jansson, 1993; Rövik, 2000) att organisationer ”för in” idéer och normer från sin omgivning och sätter upp mål eller rutiner kring dessa för att fram- stå som mer legitima. Mål kan i ett sådant institutionellt perspektiv användas för att kommunicera handlingskraft och visa att man tar en viss frågeställning på allvar, även om man sedan väljer att ignorera målen och bedriva verksamheten precis som man alltid gjort. Trots att växthusproblematiken varit synnerligen uppmärksammad noteras i föreliggande studie att respondenterna inte i någon större utsträckning har satt upp konkreta reduktionsmål.