• No results found

Även om det finns finansiella aspekter som påverkar vilka åtgärder som görs inom ramen för företagens klimatarbete torde engagemanget för dessa åtgärder i stor utsträckning påverkas av hur företaget engagerar sig i sitt miljöarbete. Företagens miljöarbete är oftast en del av den övergripande strategin och påverkar deras posi- tion på marknaden. För vissa företag har miljöfrågor även utvecklats till ett viktigt konkurrensmedel. Det visar sig att företagens policy och ledningssystem är den starkaste drivkraften bakom företagens miljö- och hållbarhetsarbete 55. I hur stor

utsträckning klimatarbetet lyfts ut ur företagens miljöarbete och huruvida även klimatarbetet har en strategisk betydelse är i dagsläget inte klarlagt. Tidigare forsk- ning visar att företag uppfattar klimatfrågan på olika sätt och därav utvecklar olika strategier för att hantera den 56. Om klimatfrågan behandlas som en av många upp- gifter inom företagens miljöarbete kan det antas att frågan inte får lika stor upp- märksamhet som om den omfattas av företagsledningens agenda. I en enkätstudie

51

Sandoff, A. (2006a), Sandoff, A. (2006b), Sandahl, G. & Sjögren, S. (2005) och Sandoff, A. (2003)

52

Kolk A. & Pinkse J. (2005)

53

Pinske, J. (2006)

54

Pinkse, J. (2006)

55

Se Bilaga 4 för ytterligare information.

56

som genomförts av Näringslivets Miljöchefer framgår det att allt färre miljöchefer ingår i ledningsgruppen (23 procent år 2004) samt att miljöchefer anser det som en av de största utmaningarna att engagera ledningen i (för dem) viktiga frågor 57. Det

verkar rimligt att anta att ett framgångsrikt klimatarbete hos företagen kräver att frågan prioriteras högt av företagsledningen samt att de anställda är medvetna om och engagerade i frågan.

1.6.1 Miljöledningssystem och miljöcertifiering

De allra flesta stora företag men även allt fler mindre företag i Sverige har infört ett miljöledningssystem. Ett miljöledningssystem är ett verktyg som används av före- tagen för att organisera miljöarbetet 58. Det baseras på en miljöutredning som kart-

lägger den miljöpåverkan som verksamheten orsakar. Med utredningen som grund fastställer företagsledningen riktlinjerna i miljöarbetet, ofta kallad miljöpolicy, samt konkreta miljömål. En regelbunden utvärdering av de uppnådda resultaten i form av en miljörevision ger underlag för planeringen av nya åtgärder. Allt fler företag väljer också att redovisa resultaten av miljöarbetet i en årlig miljöredovis- ning som ofta granskas av en oberoende miljöexpert för att stärka dess trovärdig- het. Speciellt för företag som ofta uppmärksammas av allmänheten eller i media är det viktigt att skapa förtroende och få sin legitimitet bekräftad 59. Att skapa en bra

miljöprofil kan vara ett av många sätt att lyckas med detta. En skicklig kommuni- kation av miljöarbetet främjar även varumärkesbyggandet. Dessutom lägger många företag idag stor vikt vid att deras leverantörer skall vara miljöcertifierade, vilket kan anses ha bidragit till att miljöcertifiering har blivit allt vanligare.

I januari 2006 fanns det drygt 4000 svenska företag som hade certifierat sitt miljöledningssystem enligt ISO 14001 60, en internationell standard för miljöled- ningssystemets utformning och innehåll. Miljöstandardens övergripande syften är att underlätta att miljöarbetet görs på ett systematiskt och effektivt sätt, att säker- ställa att företagets totala miljöbelastning minskar samt att se till att företagsled- ningen har god kontroll över miljöarbetets utveckling. EU har tagit fram EMAS (Eco Management and Audit Scheme), en miljöstyrnings- och miljörevisionsord- ning baserad på ISO 14001, som syftar till att ständigt förbättra och effektivisera företagens miljöarbete. På företag som frivilligt ansluter sig till EMAS ställs kravet på en offentlig redovisning av deras miljöarbete. Runt 75 svenska företag är idag EMAS-certifierade 61. Förutsättningen för miljöcertifiering är att företagen uppfyl-

ler gällande miljölagstiftning. Det krävs dessutom att företagsledningen preciserar företagets miljöambitioner och att dessa skall höjas från år till år. Det ställs dock inga specifika krav på exempelvis utsläpp eller energiförbrukning. Även om en miljöcertifiering borde ses som en positiv signal, är det ingen garanti för ett bra miljöarbete. Starka drivkrafter och god kompetens är viktiga för ett seriöst arbete med miljöfrågor, men resultaten är i mycket stor utsträckning beroende av varje

57

http://www.nmc.a.se/

58

För praktiska råd se t.ex. IVF Industriforskning och utveckling AB:s hemsida på www.ivf.se/ivfTemplates/WorkAreaDescription____277.aspx

59

Jiang and Bansal (2003)

60

www.ecology.or.jp/isoworld/english/analy14k.htm

61

enskilt företags ambitionsnivå 62. Av den tidigare nämnda undersökningen framgår det dock att 64 procent av de tillfrågade miljöcheferna ansåg att införandet av ett miljöledningssystem minskade företagets miljöpåverkan något. Dessutom angav merparten att införandet av ett miljöledningssystem hade en positiv påverkan på företagets kundrelationer samt medförde konkurrensfördelar 63.

1.6.2 Miljöredovisning och miljörapport

Upplysning om företagens miljöarbete efterfrågas allt mer av företagens olika in- tressenter såsom aktieägare, leverantörer och kunder. Till stor del har det varit krav från omgivningen som lett till att de flesta stora företag numera bedriver ett omfat- tande miljöarbete. Massmedia, politiker och allmänheten anses generellt vara de starkaste externa drivkrafterna bakom miljö- och hållbarhetsarbetet enligt under- sökningen bland svenska miljöchefer. Företagens klimatarbete står allt mer i fokus, speciellt för de större börsnoterade företagen. Ett bra exempel är Folksams Klimat- index som redovisar de svenska börsbolagens klimatarbete och redogör för de en- skilda företagens ansträngningar på klimatområdet i en årlig rapport 64.

Företagen kan redogöra för sina ansträngningar på miljöområdet i årsredovisningen eller i en fristående miljöredovisning. Mot bakgrund av att allt fler företag tar fram en särskild miljöredovisning måste det tolkas som att det är ett bra medel för före- tagen att förmedla sitt miljöansvar och betydelsen av miljörelaterade frågor för den fortsatta utvecklingen. En miljöredovisning är i de flesta fall helt frivillig och inte reglerad i lag. För vissa verksamheter, som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken, är det dock ett krav att lämna in en årlig miljörapport till tillsynsmyndigheten. Mil- jörapporten syftar till att redovisa hur verksamheten har tillgodosett kraven och hänsynsreglerna i miljöbalken. Tillståndspliktiga verksamheter bedriver miljöfarlig verksamhet som kan innebära bl.a. utsläpp av föroreningar till mark, luft eller vat- ten. Inom den handlande sektorn, som omfattas av systemet med utsläppsrätter, finns det ett stort antal tillståndspliktiga verksamheter. Exempelvis är de flesta anläggningar för tillverkning av papper, papp eller pappersmassa tillståndspliktiga. Tillverkning av mineraliska produkter som cement, glas och keramik faller också under bestämmelserna. Stålverk, anläggningar för bearbetning av metallmalmer och metall är tillståndspliktiga, liksom de flesta förbränningsanläggningar 65. Detta innebär att dessa företag i de flesta fall har arbetat systematiskt med miljöfrågar under många år och har god vana att redovisa sitt miljöarbete.

62 Dagens Miljö (2004) 63 www.nmc.a.se 64 www.folksam.se/resurser/pdf/klimatindex2005.pdf 65