4 Redovisning och analys av enkätsvar
4.4 Omdömen om systemet
Det torde vara av betydelse för systemets effektivitet på kort såväl som på lång sikt att det bl.a. upplevs som, ändamålsenligt, kostnadseffektivt, rättvist och långsiktigt stabilt. För att undersöka detta ombads respondenten ta ställning till åtta påståenden gällande attityder till systemet. Avslutningsvis ställdes även en fråga om vad re- spondenten tror om framtida systems utformning. Resultaten visar att hela två tred- jedelar av företagen instämmer helt eller till stor del med påståendet att handel med utsläppsrätter främjar minskade utsläpp (se Tabell 4-49). Det är endast 17 procent av respondenterna som inte alls håller med eller endast till liten del håller med om systemets utsläppsreducerande effekt. Det framstår alltså som att respondenterna helt klart har en förväntan om att systemet kommer att leda till minskade utsläpp. En annan utbredd åsikt är att systemet kommer att innebära att mer pengar investe- ras i forskning och utveckling av utsläppsbegränsande teknik. Till systemets positi- va effekter måste även läggas att hela 42 procent av respondenterna anger att de helt eller till stor del håller med om att utsläppsrätter är ett starkare politiskt styr- medel än CO2- skatter och att det finns en klar majoritet som anser att systemet inte
Tabell 4-49 Uppfattningar om systemet och dess effekter Ange i vilken grad du instämmer i
nedanstående påståenden Håller inte med Instämmer helt Ingen åsikt Totalt 1 2 3 4 5
Handeln med utsläppsrätter främjar utsläppsreduktion 112 7 % 9 % 13 % 46 % 19 % 6 % Handeln med utsläppsrätter innebär att mer pengar investe-
ras i forskning och utveckling av utsläppsbegränsande
teknik 112 10 % 10 % 27 % 36 % 6 % 12 %
Handeln med utsläppsrätter är det mest kostnadseffektiva
sättet att reducera utsläpp inom EU 112 17 % 16 % 21 % 15 % 8 % 22 % EU:s marknad för utsläppsrätter är en effektiv marknad 112 19 % 16 % 21 % 12 % 4 % 29 % EU:s utsläppshandel kommer att tvinga bort företag inom
din bransch i Sverige 112 33 % 23 % 14 % 10 % 13 % 7 % Handeln med utsläppsrätter är ett starkare politiskt styrme-
del än CO2 -skatter för att begränsa utsläpp av CO2 i er
verksamhet 112 13 % 13 % 18 % 30 % 12 % 14 % Handeln med utsläppsrätter fungerar bra med CO2-skatter 112 38 % 13 % 13 % 3 % 2 % 32 %
Klimatfrågan har visats ett större intresse i ditt företag sen
utsläppshandeln infördes 112 23 % 15 % 16 % 20 % 13 % 13 %
Trots att resultaten visar områden där de positiva omdömena om systemet är i do- minans finns det andra där ett missnöje förefaller vara mera utbrett. En stor andel av respondenterna anser att systemet med utsläppsrätter inte är det mest kostnads- effektiva sättet att reducera utsläppen inom EU. Resultaten ger tyvärr inget under- lag för vidare analyser av vad som anses vara ett mer kostnadseffektivt sätt att reducera utsläppen på. Det finns dessutom en betydande andel respondenter som anser att marknaden för utsläppsrätter inte är effektiv och att den inte medfört att klimatfrågan visats ett större intresse internt i företaget. Annan kritik mot systemet är en utbredd åsikt att systemet inte fungerar bra tillsammans med CO2-skatter.
Hela 30 procent av de privat ägda bolagen instämmer helt eller nästintill helt med påståendet att systemet med handel av utsläppsrätter kommer tvinga bort före- tag från deras bransch i Sverige. Endast 15 procent av de offentligt ägda gör det- samma. Behovet av dessa nyttigheter måste så att säga tillgodoses oavsett mark- nadsförutsättningarna.
Det är viktigt att uppmärksamma att andelen respondenter som saknar åsikt av- seende systemets kostnadseffektivitet, marknadens effektivitet och systemets inter- aktion med CO2-skatter är betydande. En så pass stor andel respondenter utan klara
åsikter i frågan kan göra att den allmänna opinionen om systemet kan svänga snab- bare än vad som annars varit fallet.
Framtidens utsläppsbegränsande system
På frågan om hur stabilt nuvarande marknadsbaserade system upplevs så förutser drygt tre fjärdedelar att systemet kommer att bestå efter 2012. Resultatet framstår kanske inte som särskilt förvånande, då det råder en bred politisk enighet avseende systemet, samtidigt som det inte presenterats några andra konkreta förslag på över- statliga system.
Tabell 4-50 Vilket system av åtagande förutser du kommer att gälla i EU efter år 2012? N=114 Totalt Fördelning Små Medelstora Stora
n=105 n=17 n=51 n=37
Utsläppstak med utsläppshandel* 81 77 % 70 % 75 % 84 % Frivilliga åtaganden 3 3 % 6 % 2 % 3 % Bindande tekniska överenskommelser 8 8 % 6 % 10 % 5 %
Inget system 8 8 % 18 % 6 % 5 %
Annat… 5 5 % 0 % 8 % 3 %
5 Diskussion
Så vad ger resultaten för samlad bild av de involverade företagens agerande och de attityder som kan sägas vara tongivande för de beslutsfattare som är ansvariga för utsläppshandeln i företaget. Om vi håller oss till de konsekvenser för utsläppen som systemet kan komma att få och ändamålsenligheten i systemet som sådant, så kan två intressanta observationer göras.
För det första kan det konstateras att aktörer i den handlande sektorn intagit en relativt aktiv hållning avseende att genomföra och planera utsläppsminskande åt- gärder. Det förefaller således som att svenska aktörer i systemets inledande fas ser det som attraktivt att minska sina kostnader för CO2-utsläpp genom att minska
verksamhetens utsläpp. Om vi lägger samman genomförda och planerade åtgärder så finner vi att systemet redan efter ett par månader medfört att två tredjedelar av företagen vidtagit olika typer av åtgärder för att minska sina utsläpp. En tolkning av detta är att det fanns en rad utsläppsreducerande åtgärder som befunnits vara lönsamma. Det kan dock inte uteslutas att en stor andel av dessa åtgärder kan hän- föras till stigande bränslepriser. Oaktat detta är det rimligt att intresset för ut- släppsminskande åtgärder ställs i relation till den långsiktiga bedömningen som aktörerna gör av prisutvecklingen. Det kan då anses vara något bekymmersamt att drygt 70 procent av aktörerna förutsåg ett utsläppspris överstigande 20 euro vid årsskiftet 2006/2007. Viljan att genomföra utsläppsminskande åtgärder torde mins- ka drastiskt om aktörernas uppfattningar om framtida prisnivåer påverkas i lika hög grad av dagens prisnivåer som förefaller varit fallet vid tillfället för enkäten.
För det andra kan det konstateras att intresset för själva handeln med utsläpps- rätter har varit litet och aktörerna kan sägas ha intagit en mer passiv hållning i den- na fråga. Endast 30 procent anser sig komma att täcka framtida underskott genom att anskaffa utsläppsrätter på den europeiska CO2-marknaden och hela 80 procent
av aktörerna handlar endast någon enstaka gång per år. Endast fyra av tio anger en huvudsaklig handelsstrategi och i dessa utgörs de vanligtvis av att handla så att företagets egna utsläpp i princip ständigt är täckta och/eller att handla i slutet av året. Sammantaget indikerar detta att intresset bland aktörerna för själva markna- den är starkt begränsat. Istället förefaller företagen att välja att rutinisera besluten genom enkla beslutsregler för att minimera risk och resurser för hanteringen av utsläppsrättsåtagandet.
Det finns naturligtvis flera förklaringar till en mer passiv eller avvaktande håll- ning till själva handeln. En sådan är koppling mellan verkliga kostnader och intres- set för styrmedlet. I och med att flertalet aktörer bedömer sig ha ett överskott på utsläppsrätter under första handelsperioden så resulterar inte det i verkliga kostna- der för verksamheten. Krasst kan det sägas att alternativkostnader är enklare att bära än kostnader som bygger på periodiserade utgifter.
En annan förklaring till den passiva hållning som präglar respondenternas age- rande och attityder avseende själva handeln, grundas troligtvis i den osäkerhet som uppkommer genom svårigheter att förstå systemets grundläggande mekanismer. Även om det kan vara svårt att särskilja orsakssamband görs här ett försök att iden-
tifiera tre olika typer av förklaringsvariabler som var och en bidrar till aktörernas svårigheter att använda handelssystemet för att fatta ekonomiskt rationella beslut:
• Volatil marknad Prisbildningen har under första året uppvisat stora svängningar. Intresset för marknaden torde minska om den uppfattas som väldigt känslig, dvs. att små förändringar (t ex i termer av information) får stora konsekvenser (för priset).
• Oklar fundamenta Det föreligger omfattande svårigheter att förstå och förutse prisbildningens fundamenta, dvs. isolera och kvantifiera under- liggande drivkrafter som påverkar prisbildningen på lång och kort sikt. • Långa investeringshorisonter förutsätter transparens avseende framtida
utbud och efterfrågan. Utbudet nästkommande period är starkt kopplat till efterfrågan under föregående period som i sin tur är beroende av de utsläpp och utsläppsreducerande åtgärder som aktörer genomfört under denna period. I dagsläget finns mycket små möjligheter att under inneva- rande period erhålla uppskattningar av utsläpp och utsläppsminskningar på aggregerad nivå.
Naturligtvis kan det argumenteras för att dessa svårigheter finns representerade inom många andra områden i företagens verksamhet såsom t ex avseende insatsva- ror i produktionen. Till skillnad från dessa är dock utsläppsrättssystemet infört för att skapa incitament för utsläppsminskande åtgärder i de företag där dessa är billi- gast att genomföra. Bristande transparens minskar möjligheterna för företagen att göra en ekonomiskt rationell bedömning av dessa åtgärders värde. Det är då förståligt att företagen intar en distanserad och delvis mekaniserad hantering av styrmedlet. De åtgärder som genomförs för att reducera utsläppen torde ha ekono- miska livslängder som vida överstiger såväl andra som tredje handelsperioden. Det finns i dagens system ingen möjlighet för företagen att väga värdet av olika hand- lingsalternativ mot varandra.
Det bör dock påpekas att ett sådant förhållningssätt inte alltid behöver vara ne- gativt för omfattningen på de utsläppsminskande åtgärder som genomförs. En tolk- ning av resultaten är att företagen upplever transaktioner på koldioxidmarknaden som mer riskfyllda än interna åtgärder Då det råder stor osäkerhet om framtida priser på utsläppsrätter kan det anses som mer fördelaktigt att med större exakthet kunna beräkna kostnaderna för en intern utsläppsminskning. Det kan till och med vara så att företagen föredrar en högre men mera förutsägbar kostnad för sitt miljö- arbete.
Även om detta förhållningssätt kan vara starkt positivt för reduktionen av CO2-
utsläpp så förbiser det en av systemets grundbultar, nämligen den att genom handel säkerställa att utsläppen minskas på ett kostnadseffektivt sätt. Vad ett sådant för- hållningssätt innebär i ökade kostnader för utsläppsreduktionerna inom EU, beror naturligtvis på fenomenets utbredning. Det närmast obefintliga ointresse som aktö- rerna visar JI/CDM-projekt lägger sten på bördan och bidrar till att ytterligare
minska systemets kostnadseffektivitet. Det är viktigt att återigen understryka att just kostnadseffektiviteten utgör ett av huvudargumenten för att införa ett mark- nadsbaserat handelssystem. Det måste därför anses vara mycket betydelsefullt att noga följa kostnadseffektiviteten över tid.
Sammanfattningsvis kan sägas att de flexibla mekanismerna, handeln med ut- släppsrätter och de projektbaserade mekanismerna JI/CDM, i dagsläget inte har utnyttjats i någon större omfattning för att säkerställa en kostnadseffektiv minsk- ning av de svenska koldioxidutsläppen. Det förefaller som om prismekanismen som ligger till grund för systemet inte beaktas av företagen i tillräcklig utsträck- ning. Företagen måste kunna skapa sig en någorlunda klar bild om framtida villkor för att fatta strategiska beslut och göra långsiktiga investeringar . Vi har här skisse- rat flera omständigheter som försvårar för företagen att agera utifrån en ekonomiskt rationell grund. Ett för företagen långsiktigt engagemang i klimatfrågan kopplat till ett kostnadseffektivt utsläppssystem torde i allt väsentligt fordra ökad stabilitet och transparens på marknaden.
Referenser
Brunsson, N., (1989) The organization of hypocrisy: talk, decisions, and action in organizations, Chichester: Wiley
Corporate Risk Management Company (2006). Internet:
www.ecology.or.jp/isoworld/english/analy14k.htm Carbon Disclosure Project (2005). Information från:
http://www.cdproject.net/results.asp
Dagens Miljö (2004). Internet: http://dagensmiljo.idg.se/ArticlePa-
ges/200401/22/20040122151849_DMI1 10/20040122151849_DMI110.dbp.asp Eco Management and Audit Scheme (EMAS) (2006). Internet:
http://www.emas.se/registreringar.asp?list=1 Energimyndigheten (2006). Internet: http://www.stem.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf/F_PreGen01?ReadForm&M enuSelect=1D25DCE353B5C9D6C1256DD600602970 http://www.stem.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf/F_PreGen01?ReadForm&M enuSelect=A750CCCE29CA7DE0C125710F00460070 http://www.stem.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf/F_PreGen01?ReadForm&M enuSelect=616C722F91B6B8C8C1256DD7002967B9&WT.Ti=Energi- %20och%20klimat-%20politik.Styrmedel.Skatter http://www.stem.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf/F_PreGen01?ReadForm&M enuSelect=39760B56CA30B9B9C125710E004D07F9
Ernstson, U., 2006, Kontrakt med naturen, om spridning och implementering av miljöledningssystem, Avhandling, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
European Climate Exchange (ECX) (2006). Information från:
http://www.europeanclimateexchange.com/index_flash.php Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om
ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemen- skapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, Europeiska gemen- skapernas officiella tidning nr L 275/32.
Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om- ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläpps- rätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyoto-protokollets projektbaserade mekanismer, Europeiska gemen-
skapernas officiella tidning nr L 338/18. Europeiska Kommissionen (2006). Information från: http://europa.eu.int/rapid/PressReleasesActions.do
Europeiska Unionen (2006). Information från
http://ec.europa.eu/environment/climat/gge_press.htm
Europeiska Unionens Råd (2005), möte 2547. Pressmeddelande Miljö, Bryssel. European Climate Change Programme (ECCP) (2000). Information från http://ec.europa.eu/environment/climat/eccp.htm. Eurostat (2006). Internet:
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page?_pageid=1996, 39140985&_dad=portal&_schema=PORTAL&screen=detailref&language =en&product=sdi_cc&root=sdi_cc/sdi_cc/sdi_cc1000
Jansson, D., (1993) Spelet kring investeringskalkyler, Stockholm: Norstedts Juridik Jiang, R.J., Bansal, P. (2003). Seeing the need for ISO 14001. Journal of Manage- ment Studies, 40(4)
Kolk, A., Pinkse, J. (2004). Market Strategies for Climate Change. European Man- agement Journal 22(3)
Kolk, A., Pinkse, J. (2005). Business Responses to Climate Change: Identifying Emergent Strategies. California Management Review, 47(3)
Naturvårdsverket (2006). Internet:
www.naturvardsverket.se/index_klimat.php3?main=/dokument/klimat/1320.shtml www.naturvardsverket.se/index_klimat.php3?main=/dokument/klimat/1322.shtml www.naturvardsverket.se/index_klimat.php3?main=/dokument/klimat/1410.shtml www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/teknik/energi/energi.htm Naturvårdsverket (2006). Sveriges Miljömål. Internet:
http://miljomal.nu/Pub/Indikator.php?MmID=1&InkID=Kli-6- NV&LocType=CC&LocID=SE
Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2005). Handel med utsläppsrätter – för lägre utsläpp av koldioxid STEM ET 2005:30.
Nordleden – Slutrapport för etapp 2 (2003) PROFU, Göteborg
Näringslivets Miljöchefer (2004). NMC-enkäten Miljöchefen 2004. Internet: www.nmc.a.se
Paulsson, F., von Malmborg, F. (2003). Carbon dioxide emission trading, or not? An institutional analysis of company behaviour in Sweden. Corporate Social Responsibility and Environmental Management 11(4)
Pinkse, J. (2006). Business Responses to Global Climate Change. Veenendaal: Universal Press
Prop. 1996/97:84. En uthållig energiförsörjning, Stockholm.
Prop. 2001/02:55. Förslag till svensk klimatstrategi, Stockholm
Prop. 2001/02:143. Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörj- ning, Stockholm.
Prop. 2003/04:31. Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, Stockholm
Prop. 2003/04:132. Handel med utsläppsrätter I, Stockholm Prop. 2004/05:18. Handel med utsläppsrätter II, Stockholm
Prop. 2005/06:172. Nationell klimatpolitik i global samverkan, Stockholm Prop. 2005/06:184. Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan, Stockholm
Rövik, K., (2000) Moderna organisationer – trender inom organisationstänkandet vid millennieskiftet, Malmö: Liber
SFS 1998:808. Miljöbalk
SFS 1998:899. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. SFS 2004:656. Lag om utsläpp av koldioxid
SFS 2004:657. Förordning om utsläpp av koldioxid SFS 2004:1205. Förordning om handel med utsläppsrätter
Sandoff, A., (2003) Om drivkrafter bakom energisystemets utveckling. I B. Rydén (red.), Nordleden Slutrapport för etapp 2, Göteborg: Profu Sandoff, A., (2006a). The impact of capital budgeting practice in the development
of the Nordic energy sector. In B. Rydén (Ed.), Ten Perspectives on Nordic Energy. (pp. 191-202). Stockholm: Elforsk.
Sandoff, A., (2006b). The impact of corporate governance structures in the deve- lopment of the Nordic energy sector. In B. Rydén (Ed.), Ten Perspectives on Nordic Energy. (pp. 365-379). Stockholm: Elforsk.
Sandahl, G. & Sjögren, S. (2005). Investeringsbeslut. En spegling av praxis och normer. Göteborg: Bokförlaget BAS
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (2004). Mätteknik för koldioxidut- släppprinciper och kostnader för övervakning inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. SP Rapport 2004:30 United Nations Framework Convention on Climate Change (1997).
Kyoto protocol. Internet:
United Nations Framework Convention on Climate Change (2002). Climate Change Information Kit. Internet:
http://unfccc.int/resource/docs/publications/infokit_2002_en.pdf United Nations Framework Convention on Climate Change (2006). Internet: http://unfccc.int/essential_background/convention/items/2627.php http://unfccc.int/essential_background/kyoto_protocol/items/2830.php
http://unfccc.int/essential_background/feeling_the_heat/items/2904.php http://unfccc.int/essential_background/feeling_the_heat/items/2907.php http://unfccc.int/essential_background/feeling_the_heat/items/2914.php United Nations Statistics Division (2005). Internet:
http://unstats.un.org/unsd/mi/mi_worldregn.asp;
http://unstats.un.org/UNSD/mi/mi_series_results.asp?rowID=749&fID=r1 5&cgID=514
Vattenfall (2006) Internet:
www.vattenfall.se/foretag/proser_och_avtal/el/kundrad/Aktuellt.pdf World Meteorological Organization (2006). Greenhouse Gas Bulletin, No. 1:14 Information från http://www.wmo.ch/web/arep/gaw/ghg/ghg-bulletin-en-03-06.pdf World Meteorological Organization (2006). Information från
Förkortningar
AAU (användbara från 2008) Assigned Amount Unit
CDM Clean Development Mechanism CER (användbara från 2005) Certified Emission Reduction Unit
CITL Centralt register över utsläppsrätts-
transaktioner inom EU
CO2 Carbon dioxide
ECCP European Climate Change Programme EMAS Eco Management and Audit Scheme ERU (användbara från 2008) Emission Reduction Unit
EU European Union
EUA (användbara från 2005) European Union Allowance
EU ETS European Union Emission Trading Scheme IET International Emission Trading
IPCC Intergovernmental Panel on Climate Change JI Joint Implementation
NUTEK Verket för Näringslivsutveckling ppm Parts per million
SICLIP Swedish International Climate
Investment Programme
SUS Svenskt utsläppsrättssystem
UNFCCC United Nations Framework Convention
on Climate Change