Företagsansvar

4.3.1 Corporate Social Responsibility och Triple Bottom Line

Under intervjuerna undersökte vi dels vad företagen hade för egen tolkning på begreppet hållbarhet där företag B, C och D tryckte på att den ekologiska hållbarheten är av stor vikt.

Företag A och C nämnde att de använde sig utav en cirkulär affärsmodell och hade som mål att deras klädesplagg skulle vara i ett hållbart material för att kunna ärvas och hålla längre.

Företag A hade gjort en egen modell som liknade Triple Bottom Line (TBL) med barnet i centrum eftersom barnen är den viktigaste faktorn för företaget, dels för att produkterna tillverkas för barnen men också för att barnen är nästa generations konsumenter. Alla företag berättade att de använde sig av TBL inom sina verksamheter.

Figur 2. Företag A:s modell och tolkning av TBL (Källa: egen)

Endast företag A är så pass stort att de upprätthåller en hållbarhetsredovisning, medan företag B och D har en intern hållbarhetspolicy som gäller hela kedjan och företag C saknar helt hållbarhetsredovisning. När vi frågade om företagets ansvar i hållbarhetsarbetet svarade företag A och D att de upplever att ett stort ansvar ligger på företagen medan företag C ansåg att konsumenterna egentligen har 100% men att det ansvaret också innebär att företaget har 100% ansvar att tillhandahålla produkter som motsvarar de förväntningarna och kraven som konsumenterna ställer. Företag B upplever inget ansvar alls mot myndigheter men pratade om att den egna moralen var viktig, företaget vill kunna stå för det arbete de gör längs hela

kedjan. På frågan om konsumenternas egna ansvar svarade företag A och C att de har samma ansvar som företagen för att uppnå en hållbar konsumtion och produktion, det är konsumenten som styr konsumtionen och det är också konsumenten som sitter på makten. Företag C nämner att problematiken kring fast fashionkedjor existerar på grund av att konsumenter konsumerar deras produkter, och företaget tror att det är för att konsumtionen styrs av konsumentens plånbok och fast fashionkedjorna håller lägre priser. Företag B nämner också att försäljningen av deras produkter går upp och ner på grund av trender och vad som är

“inne” att göra nu, till exempel bära barnet i bärsjal eller använda tygblöjor. Företag D nämner också konsumentmakt i form av förbättring av produkterna, allt eftersom konsumenterna recenserar produkterna har produkterna utvecklats och företaget har kunnat förlänga hållbarheten på flera av deras produkter. Alla företagen är överens om att utan konsumenter skulle inte företagen överleva och företag C nämner flera gånger; “sluta inte shoppa, men shoppa rätt”, med andra ord gör hållbara val när man väljer att konsumera och konsumera inte i onödan.

Företag A och B ansåg att det som var viktigast för deras verksamhet var miljön och att det även var det som hamnade i fokus. Företag A tyckte att miljön var det viktigaste eftersom de påstod att miljön inte kan skydda sig själv utan att det är upp till de och konsumenterna att skydda den. Företag B som även hade miljön i fokus berättade att företaget jobbar med källsortering och att lokalerna som de använder sig av jobbar efter en miljöpolicy. Företaget jobbar mycket med återanvändning av emballage och anser att det är viktigt att visa upp det till konsumenter genom deras emballage som skickas ut till konsumenterna syns att det är återvunnet. Detta för att konsumenterna ska förstå att hela verksamheten är rädda om miljön och att de inte vill använda nytt emballage som inte går att återanvända. Företag C ansåg att transparens var det viktigaste för deras företag, i form av att de ska kunna stå rakryggade för deras produkter. Företaget verkar bara digitalt och anser att det är svårt för deras verksamhet att skapa försäljningstillfällen i jämförelse med de masstillverkade kedjorna som ständigt prispressar hela branschen. Företag D ansåg att leverantörer, återförsäljare och konsumenter var det viktigaste för deras del. Företaget har valt att tacka nej till återförsäljare och designsamarbeten som har velat använda plast tills deras förpackningar enbart för det medför negativ påverkan på miljön och valde istället att gå vidare med FSC-papperswrap, som är mer tillmötesgående för miljön eftersom förpackningarna ändå slängs efter konsumenterna fått produkterna. Konsumenterna var även i fokus för företag D eftersom de vill nå ut till fler konsumenter, i form av deras vision som är baserat på att minska engångsartiklar och öka användningen av flergångsartiklar. Alla företag använder sig även av olika

hållbarhetsmärkningar på deras produkter, i form av att visa att verksamheterna är hållbara.

Återvinning av material var även något som alla företag gjorde men på olika sätt.

4.3.2 Certifieringar och legitimitet

Figur 3. Certifieringar som används av företag A-D (Källa: egen).

I de fyra intervjuerna framkom det mer djupgående information om företagens olika certifieringar. En certifiering var GOTS som är en internationell standard för miljömärkning av textil och kläder. Det innebär verksamhetens hela kedja från råvara till färdig produkt och det finns krav för att få märka plagg med GOTS måste plagget innehålla minst 95%

certifierad ekologisk fiber. Företag B, C och D använder sig av denna certifiering men vissa använder det mer än andra. Företag B använder även GOTS-certifierade färger när fabriken färgar klädesplaggen. Företag B och C berättar att de även har fairtrade-certifiering, företag B har haft det en längre tid medan företag C precis blivit det nu, för arbetstagarna eftersom de ska få rätt lön och veta vilka arbetstider de ska arbeta efter. Fairtrade-certifieringen tar hänsyn till tre komponenter och dessa är ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Det tar ansvar för de mänskliga rättigheterna i form av att människor i de fattiga länderna får mer kunskap om deras rättigheter som arbetstagare. Företag B berättar att vid en fairtrade-certifiering kan man som företag få hjälp att hitta nya tillverkare vid behov med hjälp av fairtrades egna organisationer. Företag B och D använder sig även av ÖKO-textcertifiering som är en global märkning för provning och bearbetning av textila råvaror men även allt som sker mellan produktionen och fram till att slutprodukten är tillverkad. Företag B använder sig av Soil Association Organic som ställer krav på ekologiska material, djurhållning och tillverkning av produkter, där allt är väl dokumenterat och spårbart. Samma företag använder även en CE märkning för sina leksaker. Företag A och C använder sig av märkningen Global Recycled Standard som innebär strikta kontroller av kemikaliehanteringar för återvunnet material och arbetsvillkor. Företag A och C använder även WRAP som säkerställer att produktionsanläggningarna fungerar på ett säkert, ansvarsfullt och etiskt sätt. Företag A är även medlem i AMFORI som är världens största branschorganisation och syftar till att göra handeln mer hållbar samt i Bangladesh ACCORD som arbetar för att förbättra hälsa och

säkerhet på arbetsplatsen. Alla företag försöker trycka på deras certifieringar ut mot kund för att visa att deras verksamhet har miljömärkningar i åtanke i hela deras process.

4.4 Undersökning av offentligt material

4.4.1 Undersökning av hemsidor och annat offentligt material

Tabell 2. Sammanställning över undersökningen av företagens hemsidor (Källa: egen).

Utöver intervjuer med företag har vi studerat samma företags hemsidor, sociala medier och annat offentligt material som de har delat med sig av. Vi har bedömt hur lätt hållbarhetsarbetet hittas på företagens hemsidor samt vad de delar med sig av för typ av information, med lätt menas att det har en egen flik som syns direkt när man öppnar hemsidan, medel innebär att vi fick leta lite för att hitta informationen och med svårt menas att det tar lång tid att hitta informationen.

Företag A har en flik om hållbarhet högst upp på sidan och fliken är sedan indelad sex olika underrubriker. De informerar bland annat om deras ansvar i form av TBL hur deras produktsäkerhet ser ut. De skriver utförligt om vad deras produkter innehåller för material när man som konsument är inne på produktens sida. Företaget benämner inte några certifieringar på sin hemsida utan beskriver hur de arbetar med produktsäkerhet som innefattar giftfria

produkter, UV-skydd och produkterna är likaså PFC-fria. Företaget informerar även om sitt packmaterial och vad användningen av polypåsar har för för- och nackdelar. Företag A är det enda företaget som är så pass stort att de måste ha en hållbarhetsrapport och under hållbarhetsfliken delar de även med sig av den.

Företag B saknar en hållbarhetsflik på sin hemsida eftersom hela kedjan endast består av ekologiska och hållbara produkter. Däremot går det att hitta information om vilka fördelar det innebär att handla ekologiska produkter i form av TBL. De beskriver också utförligt om materialet som används i de olika produkterna och företaget använder fem olika ekologiska märkningar som innefattar miljön och arbetsvillkor för arbetstagare i produktionen.

Företag C har också en egen flik där de beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av fem olika underrubriker. Även här kunde vi utläsa beskrivningar i form av TBL, deras sociala ansvar samt läsa om hållbarhetsarbetet och arbetsförhållanden. De redovisar för hur de arbetar för att uppnå hela kedjans hållbarhetsmål och man kan även läsa beskrivningar till deras materialval, företaget använder sig av fem olika certifieringar. Eftersom inte hela sortimentet är tillverkat av ekologiskt material har det ekologiska sortimentet en speciell ekosymbol på produktbilden.

Företag C benämner även fem certifieringar som är viktiga för deras företag att leverantörerna har, trots ett stort arbete med leverantörerna läggs lika mycket fokus på produkterna.

Företag D har ingen flik om hållbarhetsarbetet direkt när man kommer in på hemsidan men när man scrollar längst ner kan man läsa om både hållbarhetsarbetet och materialmärkningar.

Under fliken om hållbarhetsarbetet beskriver de sitt arbete med hjälp av TBL, de beskriver sitt sociala ansvar och arbetsförhållanden inom kedjan. Från företag D fick vi även ta del av hållbarhetspolicy som används internt och är en beskrivning av kedjans affärsetik och hållbara arbete. Sedan tre år tillbaka redovisar företaget, utöver en ekonomisk redovisning, även för det sociala ansvaret i form av ansvarsfullt företagande. Produkterna har ingen speciell märkning vid första anblick men när vi klickade in på produkterna såg vi att den ekologiska märkningen satt på produktens lapp.

4.4.2 Undersökning av sociala medier

I undersökningen av sociala medier har vi avgränsat oss till att undersöka Instagram, Facebook och Twitter. På Instagram och Facebook är alla fyra företag verksamma, medan endast företag D har profil på Twitter som dock är inaktiv sedan 2010. Däremot hittade vi många inlägg om företagen och deras produkter på Twitter från konsumenter som är

verksamma på plattformen. Undersökningen utgår från de marknadsföringsteorier från vårt teoriavsnitt för att undersöka vilka delar företagen använder sig utav men vi har också undersökt om de har någon kundklubb. Alla undersökta företag är mer eller mindre flitiga på att uppdatera sina sociala medier med sina hållbara produkter men endast hälften av de informerar om sitt hållbarhetsarbete på sina sociala medier.

Företag A använder sina sociala medier till att tydligt informera om sina produkters fördelar samt vinsten kring val av ekologiska material. De informerar även om sitt CSR-arbete och sina samarbeten med organisationer eller företag som genom deras arbete har en positiv påverkan på människor och miljö. Företaget har en kundklubb där deras medlemmar får nyhetsbrev, erbjudanden varje månad, förtur vid nya kollektioner samt tillgång till reparations- och återvinningsmöjligheter. Företag A har också ett eget uthyrningsprogram tillsammans med olika företag i de olika länderna de är verksamma i. De arbetar även för att ta fram ett eget uthyrningsprogram där man i framtiden ska kunna hyra second handpaket till sina barn. Företaget har även utvecklat en egen väderapp som visar väder just nu där man är samt ger rekommendationer för hur man ska klä sina barn.

Företag B använder främst sina sociala medier till att kommunicera med sin befintliga kundbas. Företaget gör kontinuerligt uppdateringar med sitt produktsortiment samt extra uppdateringar när det är rea eller extra erbjudande i butiken. Företaget uppdaterar sina sociala medier i snitt en gång i veckan och då med bilder på sina produkter. Företaget använder sig alltid av samma hashtags under sina bilder för att nå de konsumenter som vill konsumera hållbart och/eller ekologiskt.

Företag C informerar om sina hållbara produkter med materialinnehåll på sina sociala medier, de använder också sina sociala medier för att kommunicera med sina kunder. Företaget har ingen egen kundklubb men vill skapa långsiktiga relationer, både med leverantörer, fabriker och kunder. För att skapa långsiktiga relationer använder företaget sina sociala medier till att inspirera sina kunder om deras hållbara produkter. Företaget håller också i tävlingar tillsammans med andra sociala medier-konton. I företagets beskrivning kan man läsa att företaget satsar på hållbar fashion och deras hashtags under bilderna är alltid desamma.

Företag D informerar både om sina produkter, företagsaktiviteter samt andra händelser i företaget på sina sociala medier. Företaget anordnar tävlingar under sin profil och låter sina följare vara med och rösta fram nya mönster och färger på deras produkter. Företaget

informerar också om hur de till exempel tar till vara på restmaterial och skapar produkter utav det istället för att behöva slänga. Företaget har ett eget uthyrningsprogram där man kan hyra deras produkter som sedan återvinns av andra konsumenter som väljer att hyra.

Tabell 3. Sammanställning över undersökningen av sociala medier (Källa: egen).