Scope Aktivitet/Kategori Datakällor Emissionsfaktor Källa
SCOPE 1 Förbrukning av olja i fastigheter Statistik avseende förbrukning av olja. Avser endast en fastighet där information
om förbrukad olja kommer från hyresgästen i fastigheten. Bioolja: 1 g CO2e/kWh Energiföretagen 2021
Driftbilar Uppgift om inköpt fordonsbränsle. Utsläppen upphörde under 2019.
Enbart elbilar sedan dess. Endast elfordon som laddas i våra fastigheter.
Elförbrukningen ingår alltså i elförbrukningen i scope 2. Elfordon: 0 g CO2e/km
–
Köldmedia Utsläpp av köldmedia hämtas från respektive fastighets köldmediarapport,
där uppgift om påfylld mängd finns samt typ av köldmedia redovisas. R452A: 2, 141 ton CO2e/ton köldmedia R404A: 3,922 ton CO2e/ton köldmedia R407C: 1,525 ton CO2e/ton köldmedia
Statistik från Svensk Kyl & Värmepumpsföreningen SCOPE 2 Elanvändning avseende samtliga fastigheters drift oavsett
operationell eller finansiell kontroll Icke graddagskorrigerad förbrukningsdata från energiuppföljningssystem. Vattenkraft och vindkraft (MB):
0,4 g CO2e/kWh
Elkraft utan avtal (LB): 75 g CO2e/kWh
Vattenfall EPD
AIB, Energimarknadsinspektionen Användning av fjärrvärme i samtliga fastigheter anslutna
till fjärrvärme oavsett operationell eller finansiell kontroll Icke graddagskorrigerad förbrukningsdata från energiuppföljningssystem. Fjärrvärme MB/LB:
4,0 / 4,0 g CO2e/kWh Användning av fjärrkyla i samtliga fastigheter anslutna till
fjärrkyla oavsett operationell eller finansiell kontroll Icke graddagskorrigerad förbrukningsdata från energiuppföljningssystem. Fjärrkyla MB/LB:
0,0 / 0,0 g CO2e/kWh
Uppströms Material i byggprojekt
(Kategori 2: Kapitalvaror) Data om byggmaterial samlas in i alla styrelsebeslutade projekt. Mängden material i lokalanpassningsprojekt har uppskattats med hjälp av nyckeltal på material per anpassad kvadratmeter samt totalt antal anpassade kvadratmeter under året.
Övervägande faktiska emissionsfaktorer.
Till viss del generiska data. Respektive byggvaras EPD. IVL, One Click LCA, Plant.
Produktion och distribution av fordons- och energibränslen i scope 1 och 2
(Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter som inte inkluderas i scope 1 eller 2)
Elanvändning, fjärrvärme och fjärrkyla i scope 2.
Tjänstebilar El (vattenkraft och vindkraft):
8,34 g CO2e/kWh Bioolja: 4 g CO2e/kWh
Diesel/ Bensin och el/ El/ Bensin:
30 / 12,4 / 11,24/ 40 g CO2e/km
Vattenfall EPD
Energimyndigheten, Trafikverket
Transporter i byggprojekt
(Kategori 4: Uppströms transport och distribution) Data samlas in från alla styrelsebeslutade projekt som avslutats under året.
För lokalanpassningsprojekt uppskattas transporternas påverkan utifrån ett antal faktiska transportrapporter och antal ombyggda kvadratmeter.
– –
MB = Market based och LB = Location based
Om vår
Scope Aktivitet/Kategori Datakällor Emissionsfaktor Källa SCOPE 3,
Uppströms, forts. Avfall från byggprojekt
(Kategori 5: Avfall som genererats av verksamheter) Data samlas in från alla styrelsebeslutade projekt som avslutats under året.
För lokalanpassningsprojekt används faktisk data från ett antal lokalanpassningar och för resterande uppskattas mängden avfall utifrån de faktiska avfallsrapporter som finns.
Blandat avfall till förbränning: 0,28 Materialåtervinning: 0,01 Deponi: 0,51
Fossilt till förbränning: 3,74 Ovan avser ton CO2e/ton avfall
Värmemarknadskommittén Ecoinvent 2.0
Ecoinvent 2.0 Ecoinvent 2.0 Tjänsteresor, taxi (Kategori 6: Affärsresor) Uppgift från lönesystem om ersättning utbetald för taxiresor. 12 g CO2e/km Taxibranschen 2018
Tjänsteresor, flyg (Kategori 6: Affärsresor) Data inhämtat från resebyrå/portal. RFI 2,7. Beräknas per rutt av 2050 ICAO, NTM, IPCC
Tjänsteresor, tåg (Kategori 6: Affärsresor) Uppgifter från SJ samt resebyrå/portal. 0,86 g CO2e/km SJ
Tjänsteresor, hotell (Kategori 6: Affärsresor) Uppgift från resebyrå/portal. Sverige: 8,5 kg CO2e/natt
Europa: 17 kg CO2e/natt Larsson & Kamb (2019), Travel and climate Methodology Report.
Version 2.0, Chalmers University of Technology
Tjänsteresor med privata fordon eller tjänstebil
(Kategori 6: Affärsresor) Utbetald milersättning för resor i medarbetarens egen bil eller med tjänstebil.
Utsläppen baseras på medelförbrukning blandad körning för genomsnittet från svensk fordonsflotta/Vasakronans tjänstebilspark (enbart laddhybrider/elbilar/
biogasbilar).
Tjänstebilar:
Diesel: 110 g CO2e TTW/km Bensin/El: 49,66 g CO2e TTW/km El: 0,0 g CO2e TTW/km Bensin: 160 g CO2e TTW/km Privata fordon:
130 g CO2e/km
GHG Protocol, GWP 2014 IPCC Fifth Assessment Report
Trafikverket, genomsnittsbil i Sverige
Pendlingsresor (Kategori 7: Anställdas pendling) Enkät till samtliga anställda angående pendlingsavstånd och transportslag, samt uppdelat på tiden som Folkhälsomyndighetens rekommendationer om hemarbete gällde samt perioden efter att rekommendationerna togs bort.
Buss: 30 g CO2e/km
Spårbundet: 0,0041 g CO2e/km Pendelbåt: 470 g CO2e/km
Trafikverket, NTM, Energimyndigheten NTMNTM
SCOPE 3,
Nedströms Hyresgästers pendlingsresor
(Kategori 9: Nedströms transport och distribution) Redovisas inte 2021 på grund av pandemin.
Data om resvanor per byggnad inhämtas från miljöcertifieringsunderlag. – –
Hyresgästernas elanvändning
(Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar) Data inhämtas från eget system samt nätägare samt en del uppskattas.
Andel avtal med respektive utan klausul om grön el hämtas ur affärssystem. Vattenkraft och vindkraft: 0,4 g CO2e/kWh
Nordisk residualmix: 365,27 g CO2e/kWh Vattenfall EPD AIB, Energimarknadsinsp.
Avfall från hyresgäster
(Kategori 13: Nedströms leasade tillgångar) Data inhämtas från kommunernas avfallsentreprenörer samt vår egen
avfallsentreprenör som hämtar utsorterat avfall. Blandat avfall till förbränning: 0,28 Kompostering/biogas: 0,08 Materialåtervinning: 0,01 Deponi: 0,51
Flytande fossilt till förbränning: 3,94 Ovan avser ton CO2e/ton avfall
Värmemarknadskommittén
306 AVFALL 306-4 OCH 306-5 AVFALL SOM ÅTERANVÄNDS OCH SOM EJ ÅTERANVÄNDS
Det uppstår stora mängder avfall i ny- och ombyggnadsprojekt och totalt sett utgör det cirka 35 procent av allt avfall som uppkommer i samhället. En stor del av byggavfallet går i dagsläget till förbränning eller deponi. Endast en liten del materialåtervinns eller återbrukas.
Utöver byggavfallet som uppstår i vår verksamhet tar vi även hand om stora mängder avfall från våra hyresgästers verksamheter. Även om vi inte i särskilt hög grad kan påverka vilken och hur mycket avfall som uppstår kan vi påverka vilken typ av och hur väl det sorteras, eftersom vi ansvarar för utrymmen och utrustning för källsortering i fastigheten.
Avgränsning
Vår påverkan sker framför allt utanför organisationen. Dels hos våra byggentreprenörer som utför arbetet i våra byggprojekt, dels hos våra hyresgäster när de bedriver verksamhet i våra fastigheter. Det avfall som uppstår inom vår egen organisation på grund av vår egen förvalt-ningsverksamhet bedöms inte vara väsentligt i förhållande till avfallet från byggprojekt samt hyresgästavfallet. Eftersom vi är hyresgäster i våra egna fastigheter ingår vårt eget verksamhetsavfall i det som rap-porteras som hyresgästavfall under denna indikator, men utan möjlig-het att bryta ut separat. Rapporteringen omfattar endast det avfall som vi hjälper hyresgästerna att ta hand om och inte eventuellt avfall som hyresgästen själva tar hand om. Det kan exempelvis gälla farligt avfall från vårdverksamheter eller sekretess-returpapper. Byggavfallet omfattar det avfall som uppkommer i direkt samband med rivning och byggproduktion på våra byggarbetsplatser.
Ansvar och uppföljning
Det är chefen för teknikorganisationen som ansvarar för att det finns bra källsorteringsmöjligheter i våra fastigheter. Regioncheferna ansva-rar för att det i våra hyresavtal finns tydliga bestämmelser om hante-ring av avfall. Chefen för projektutveckling i Stockholm samt
region-cheferna ansvarar för att våra projektfastigheter planeras så att källsortering är möjlig för blivande hyresgäster samt för att avfalls-frågorna bevakas i byggprojekten.
Hyresgästavfall och byggavfall följs upp årligen i samband med att hållbarhetsrapporten och investerarrapporten upprättas.
Styrning
EU:s avfallshierarki styr vårt arbetssätt. Vasakronan arbetar för att minska uppkomsten av avfall, öka andelen som återvinns eller
åter-brukas samt minimera andelen som går till deponi eller förbränning.
Vasakronans långsiktiga mål är att varken vår egen eller våra hyres-gästers verksamhet ska generera något avfall som inte kan återvinnas eller återbrukas. I samtliga större ny- och ombyggnadsprojekt genom-förs en avfallsworkshop med syftet att minska mängden avfall samt sätta ett konkret effektiviseringsmål för projektet.
Minimera förhindra att avfall upp-står över huvud taget.
Det avfall som ändå uppstår ska vi försöka återanvända, till exem-pel genom att sälja.
Metaller, wellpapp samt glas- och plastförpack-ningar är exempel på material som kan åter-vinnas och omvandlas till nya produkter.
Brännbart avfall är en resurs som kan använ-das för att utvinna energi och bli till el och/
eller värme.
Det avfall som inte kan återanvändas, återvin-nas eller användas för energiutvinning ska tas om hand, deponeras, på ett miljö riktigt sätt.
Avfallshierarki
Mål och måluppfyllelse
Inför 2021 sattes målet att avfall vid projektgenomförande ska minska.
Under 2021 uppgick genomsnittligt byggavfall i avslutade ombygg-nadsprojekt till 387 kg/kvm, att jämföra med 296 kg/kvm föregående år. Ökningen förklaras av att ombyggnaden av Sergelhusen som av -slutades under året var av en större omfattning än de projekt som avslutades föregående år.
För hyresgästavfallet sattes målet att andelen utsorterat matavfall skulle öka. Andelen utsorterat matavfall i förhållande till totalt hus-hållsavfall uppgick till cirka 15 procent (15) under 2021 baserat faktiska mängder hushållsavfall från fastigheterna i Göteborg.
Redovisningsprincip
Redovisningen av hyresgästavfall bygger på vägda avfallsmängder.
Uppgiften om mängder levereras via datafil från avfallsentreprenören till vårt uppföljningssystem. Från och med 2021 har så kallade R&D-
koder använts för redovisning av behandlingsmetod. R&D-koderna erhålls från ansvarig avfallsentreprenör. Tidigare år har redovisade behandlingsmetoder baserats på schabloner från ansvarig avfallsen-treprenör. Skillnader i behandlingsmetod mellan åren kan bero på att metoden för redovisningen av behandlingsmetod har ändrats.
En del av avfallet inom kategorin hyresgästavfall, så kallat ”hushålls-avfall” eller därmed jämförligt, får bara hämtas i fastigheterna av den entreprenör som är utsedd av respektive kommun. Det är ofta svårt, och ibland till och med omöjligt, att få information från kommunerna om hur mycket avfall som hämtats av deras avfallsentreprenörer i res-pektive fastighet. Därför har delar av det avfallet uppskattats utifrån nyckeltal per kvadratmeter. Nyckeltalet bygger på de faktiska upp-gifter om mängder som vi har erhållit från en av kommunernas utsedda avfallsentreprenör (Göteborgs kretslopp och vatten).
Det byggavfall som följs upp avser avfall som uppkommit i de ny- och ombyggnadsprojekt samt lokalanpassningar som har avslutats
under innevarande år. Avfall från ny-och ombyggnadsprojekt baseras på faktiska mätningar som sammanställs i avfallsrapporter i samband med färdigställandet. Avfall från mindre lokalanpassningar har upp-skattas genom att vi beräknar ett nyckeltal baserat på några relevanta referensprojekt genomförda under 2021. Ett arbete pågår med att få samtliga lokalanpassningsprojekt att rapportera in faktiska avfalls-mängder.
Utfall
Under 2021 uppgick hyresgästavfallet till totalt 8 275 ton (8 803), varav verksamhetsavfallet utgör cirka 70 procent och resterande del så kallat hushållsavfall eller därmed jämförligt (som enbart får tas om -hand av kommunernas upp-handlade avfallsentreprenör).
Allt avfall som klassas som verksamhetsavfall hämtas av en och samma avfallsentreprenör som väger allt avfall vid hämtning. Därför är den datan tillförlitlig och jämförbar över åren. Den del som klassas