Nedan följer en rapport över Vasakronans klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Rapporten är upprättad enligt TCFD:s riktlinjer och utgår ifrån styrning, strategi, riskhantering, mätvärden och mål.
Sedan 2017 beskriver Vasakronan klimatarbetet med utgångs-punkt i TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclo-sures). Ambitionen är att följa rekommendationerna i största möjliga utsträckning. Syftet är framför allt att ge information om de risker och möjligheter som en övergång till ett samhälle med krav på lägre koldioxidutsläpp innebär. Den syftar också till att ge våra intressenter en beskrivning av hur verksamheten kommer att påverkas av klimatförändringarna. Beskrivningen utgår från de fyra områdena styrning, strategi, riskhantering samt nyckeltal och mål.
Bakgrund
Vasakronan insåg för mer än tio år sedan att verksamheten behövde ställas om för att ta större hänsyn till miljön och klimatet.
Genom att på olika sätt energieffektivisera och övergå till förny-bara energislag har Vasakronan sedan 2006 minskat de direkta utsläppen samt energirelaterade utsläpp med närmare 90 pro-cent. 2008 började vi årligen kompensera för de kvarvarande utsläppen. Det innebar att vi därmed blev klimatneutrala när det gäller våra direkta samt indirekta utsläpp som avser energian-vändningen. 2019 höjde vi ambitionsnivån när vi fattade beslut om att bolaget ska vara klimatneutrala i hela värdekedjan senast 2030.
För Vasakronan är de affärsmässiga fördelarna att jobba med klimatfrågan uppenbara och vi ser ingen konflikt mellan lönsamhet och hållbarhet. Vi kan tvärtom se att klimatarbetet historiskt har varit en framgångsfaktor som både drivit och svarat upp mot en efterfrågan från marknaden på klimat smarta lösningar. Den minskade energianvändningen har också
inne-burit förbättringar av driftnettot, höjda fastighetsvärden och sammantaget bidragit positivt till lönsamheten. Men bolaget har inte enbart arbetat med att minska sin egen påverkan på klimatet, utan även med att anpassa verksamheten för att kunna möta ett förändrat klimat.
Styrning
Ägarna, 1–4 AP-fonderna, ställer höga krav på att den avkast-ning som levereras är långsiktigt stabil och att den genereras med hänsyn till människor, miljö och samhälle. De förväntar sig också att klimatrelaterade frågor ingår som en integrerad del i verksamheten. Återrapporteringen till ägarna om hur arbetet fortlöper sker genom ägarrepresentanterna i styrelsen, men även genom löpande dialoger med hållbarhetsansvariga på respektive AP-fond.
Bolaget tar årligen fram en strategisk plan som fastställs av styrelsen. I den ingår bland annat en beskrivning av den håll-barhetsstrategi som förväntas ligga till grund för verksamheten, samt de lång- och kortsiktiga miljömålen. Minst en gång om året sker även en genomgång med styrelsen av bolagets arbete med att minska verksamhetens klimatpåverkan och med att anpassa den utifrån klimatförändringar. Två gånger om året får styrelsen även en särskild hållbarhetsrapport som bland annat beskriver hur arbetet med att minska vår klimatpåverkan och att klimat-anpassa vår verksamhet fortlöper.
Ansvaret för det dagliga arbetet med klimatrelaterade frågor såsom planering, styrning och uppföljning följer organisations-strukturen, med tydlig delegering av ansvar och befogenheter.
Frågor relaterade till klimatet ingår som en del av de affärspla-ner som tas fram för såväl underliggande enheter som för bola-get som helhet. Planerna ingår i de mål som sätts på både kort och lång sikt. Målen följs upp kvartalsvis av ledning och styrelse.
På grund av att klimatfrågorna blir allt viktigare vid alla inves-teringsbeslut ingår sedan 2021 hållbarhetschefen i Investerings- och finansrådet.
Strategi
Vasakronan är en långsiktig aktör. Därför är det viktigt att verk-samhetens strategi beaktar de områden som bedöms ha stor påverkan även på lång sikt, däribland klimatfrågan. Vasakronans hållbarhetsstrategi är en del av bolagets strategiska plan. Den innebär bland annat att verksamheten ska drivas på ett hållbart sätt och att våra hållbarhetsambitioner ska påverka bolagets alla beslut. Den innebär också att vi ska fortsätta ha utma-nande klimatmål som påverkar de beslut som tas i hela värde-kedjan och det befintliga beståndet ska löpande anpassas utifrån bedömningar om kommande klimatförändringar.
För Sverige som nation regleras klimatarbetet i Klimatlagen från 2018. Det övergripande målet i den är att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska vara noll senast 2045. Vasakronan anser att den egna verksamheten kan gå snabbare fram och har därför fattat ett beslut om att bolaget ska vara klimatneu-trala i hela värdekedjan senast 2030. För att nå klimatneutrali-tet i hela värdekedjan behöver framför allt utsläpp kopplat till byggverksamheten och hyresgästernas nyttjande av sina loka-ler minska drastiskt. För att få verksamheten i rätt riktning sätts årligen ambitiösa kort- och långsiktiga miljömål inom de områ-den som genererar utsläpp, till exempel energianvändning och
Om vår
användning av byggmaterial. För mer information om klimat-relaterade mål, se sidorna 22–23.
För att försäkra oss om att vårt arbete med att minska klimatpåverkan är tillräckligt, samt i linje med vad som krävs för att nå Paris avtalets mål om att begränsa den globala uppvärm-ningen till två grader, har vi låtit Science Based Targets initiative (SBTi) utvärdera våra klimatmål. SBTi är ett samarbete mellan Världsnaturfonden, FN:s Global Compact, Carbon Disclosure Project och World Resources Institute. Syftet är att säkra att de klimatmål som sätts av företag har en vetenskaplig grund.
I december 2018 godkändes Vasakronans klimatmål av SBTi, med kommentaren att målsättningen ligger väl under Parisav-talets mål. Det mål som vi har fått utvärderat av SBTi är äldre
och något mindre ambitiöst än vårt nuvarande mål om klimat-neutralitet i hela värdekedjan.
Riskhantering
Arbetet med att identifiera, analysera, hantera och följa upp klimatrisker är ett prioriterat område inom Vasakronan. Detta följs upp som en del av bolagets årliga riskbedömning. Det arbetet involverar samtliga enheter inom bolaget och följer en strukturerad process. Den börjar med en inventering av befintliga och nya risker. Inventeringen genomförs bland annat genom workshops och intervjuer med representanter för olika delar av organisationen. Ledningsgruppen gör därefter en bedömning av de inventerade riskerna utifrån sannolikhet och
påverkan. Väsentliga risker presenteras därefter för revisions-utskottet och styrelsen.
Enligt TCFD:s rekommendationer kan klimatrelaterade finansiella risker delas in i två huvudkategorier: omställnings-risker och fysiska omställnings-risker. Med omställningsomställnings-risker menas de poli-tiska, regulatoriska, marknadsmässiga och tekniska risker som en övergång till ett samhälle med lägre koldioxidutsläpp kan innebära. Med fysiska risker menas de risker som uppstår som en konsekvens av att klimatet förändras, till exempel ökad neder-börd eller höjda havsnivåer. De kan vara akuta eller systema-tiska och innebära direkt skada på tillgångar eller indirekt skada i verksamheten, till exempel avbrott i leverantörskedjan.
För mer information om Vasakronans riskhantering och klimat-relaterade risker, se sidorna 62-68, och under rubriken
”Omställningsrisker” och ”Fysiska risker” på sidan 138 samt tabellen på sidorna 140–142.
Scenarioanalys
Klimatscenarier hjälper oss förstå hur vårt klimat kan se ut i framtiden och hur de påverkas av globala frågor, såsom politik, teknik, ekonomi och samhällsförändringar. Genom att analy-sera möjliga effekter på verksamheten vid olika klimatscenarier kan såväl omställningsrisker som fysiska risker identifieras. Med hjälp av dem kan den framtida strategin anpassas. Det innebär bland annat att förbereda verksamheten för en ekonomi, lag-stiftning och samhällsutveckling med låga koldioxidutsläpp.
Men även att förbereda för den fysiska påverkan det föränd-rade klimatet kommer att ha på fastigheterna samt på hyres-gästernas och leverantörernas verksamhet.
Vasakronan ambition är att göra en uppdaterad scenario-analys var femte år. Den senaste genomfördes 2019. Då
under-På Nya Kronan i Sundbyberg finns solceller på fasaden och taken. En geoanläggning gör fastigheten självförsörjande på energi.
Om vår
hållbarhetsrapportering Intressentdialog
Väsentlighetsanalys
Klimatrapport enligt TCFDGRI-index
Hållbarhetsnoter
— Ekonomiskt ansvar
— Miljöansvar
— Socialt ansvar
Revisorsrapport
hållbarhetsredovisning
Investerarrapport
– Grön finansiering
Revisorsrapport
Investerarrapport
– Grön finansiering
söktes hur verksamheten skulle kunna påverkas fram till 2100 vid klimatscenarier som baserades på en RCP1 på 2,6; 4,5 samt 8,5. En RCP på 2,6 innebär en kraftfull klimatpolitik med kraftigt minskade utsläpp, negativa utsläpp år 2100 och en global tem-peraturhöjning på 0,5–1,5 grader. En RCP på 8,5 baseras i stället på en svag klimatpolitik med fortsatt höga utsläpp och en global temperaturhöjning på 3,5–5,0 grader. Analysen resulterade i att följande risker och möjligheter identifierades.
Omställningsrisker
Eftersom Vasakronan redan för mer än tio år sedan identifierade klimatfrågan som en viktig omvärldsfaktor har ett omfattande arbete med att minska många av omställningsriskerna redan genomförts. Till exempel har bolaget redan väsentligt minskat energianvändningen och koldioxidutsläppen i förvaltningsverk-samheten. Sedan ett par år tillbaka pågår även ett arbete med att minska utsläppen från byggprojektverksamheten. Det sker bland annat genom att i större utsträckning använda trä som byggmaterial samt att återanvända mer byggmaterial.
Trots ett omfattande arbete med att minska omställnings-riskerna så kvarstår alltid en viss risk för att verksamheten kan påverkas. Det gäller framför allt regulatoriska och marknads-mässiga omställningsrisker. Bland annat skulle ökade skatter eller annan reglering för energi och utsläpp kunna innebära högre kostnader och en påverkan på bolagets lönsamhet. För mer information om identifierade omställningsrisker, se sidan 140.
Fysiska risker
De fysiska riskerna som identifierats för Vasakronans bestånd är framför allt havsnivåhöjningar, översvämningar, ett fuktigare klimat med fler värmeböljor och mer nederbörd. När klimatet blir varmare och fuktigare måste fastigheterna fortfarande kunna leverera en god inomhusmiljö och inte riskera att över-svämmas vid kraftig nederbörd. Därför genomförs löpande utvärderingar av fastigheternas tekniska prestanda och för-bättringsarbeten planeras in i samband med ordinarie under-håll och ombyggnationer. Vid projektutveckling säkerställs att designen och utformningen av fastigheterna är anpassade inte bara efter dagens behov utan även kommande decenniers.
I de lägre temperaturscenariorna bedöms inte verksam-heten påverkas av några omedelbara risker som inte går att hantera. Vi är tvärtom övertygade om att vårt långvariga fokus på att genomföra och planera in framtida anpassningsåtgärder innebär att verksamheten kommer fortsätta att utvecklas positivt trots klimatförändringarna.
I scenariot med de högre temperaturintervallen finns det däremot risker som skulle kunna få stor finansiell påverkan, främst risker kopplat till permanenta havsnivåhöjningar. Vasa-kronan har därför undersökt risken för permanenta översväm-ningar till följd av stigande havsnivåer i hela beståndet. I under-sökningen har även översvämningsrisker på grund av kraftig nederbörd och närhet till vattendrag analyserats. Resultatet av undersökningen visade att inga fastigheter bedöms riskera permanent översvämning fram till år 2100.
Under 2021 tog vi nästa steg i klimatanpassningsarbetet genom att analysera risken för temporära översvämningar på grund av närhet till vattendrag eller på grund av kraftig eller långvarig nederbörd. Resultatet av dessa undersökningar arbetas sedan in, fastighet för fastighet, i olika processer för drift, underhåll och förvaltning, i projektverksamhet samt i vår planering av beståndet.
Även om det skulle gå att minska riskerna för kostsamma reparationer genom olika åtgärder finns det ändå en risk för minskad efterfrågan och betalningsvilja från hyresgästerna.
Den kan uppstå om fastigheterna eller infrastruktur i anslut-ning till dem, såsom vägar till och från fastigheterna, blir obruk-bara upprepade gånger till följd av extrema väderhändelser.
Därför är det viktigt att det fysiska anpassningsarbetet inte enbart omfattar fastigheterna utan även omgivningarna. För att uppnå det kan det krävas att andra fastighetsägare och/
eller kommunen samarbetar.
I de högre temperaturintervallerna ökar risken för ovan-stående händelser markant. Men det finns även risker för bety-dande indirekt påverkan på Vasakronans verksamhet. Det kan till exempel vara ett ökat antal globala konflikter, ökad migration samt mat- och råvarubrist som kan leda till stor ekonomisk tur-bulens. Det påverkar i sin tur oss, våra kunder samt leverantö-rer på ett negativt sätt. Dessa risker är nödvändiga att känna till, men Vasakronan kan inte minska dem på egen hand. De belyses därför inte mer utförligt i denna rapport. Läs mer om våra identifierade fysiska risker i tabellen på sidan 141.
1) RCP=strålningsdrivning uttryckt i W/kvm.
Höga halter av växthusgaser ger hög strålningsdrivning.
Om vår
Möjligheter
Omställningen till ett lågkoldioxidsamhälle kan också innebära möjligheter för verksamheter. Genom att endast använda för-nyelsebar energi, öka den egenproducerade energin samt fort-sätta arbetet med energieffektivisering minskar utsläppet av växthusgaser samtidigt som driftkostnaderna minskar. Vid pro-jektutveckling innebär ett ökat fokus på materialanvändningen, och på ett ökat återbruk av byggmaterial, att kostnaderna för material minskar. Även ett ökat fokus på avfallshantering kommer att få positiva finansiella effekter.
Vi kan också konstatera att de åtgärder som hittills har genomförts för att minska klimatpåverkan har bidragit till lönsamheten på ett påtagligt sätt. Arbetet har lett till minskade energikostnader och högre intäkter på grund av högre efter-frågan på hyresmarknaden. Det har också inneburit högre fastighetsvärden på grund av lägre direktavkastningskrav på byggnader med låg klimatpåverkan samt lägre finansierings-kostnader. På sikt är bedömningen att efterfrågan på mot-stånds kraftiga och koldioxidsnåla fastigheter kommer fortsätta att öka och att Vasakronans bestånd kan tillmötesgå dessa för-väntningar. Läs mer om identifierade möjligheter i tabellen på sidan 142.
Mål och mätetal
En sammanställning över Vasakronans utsläpp av växthusgaser för åren 2017 till 2021 finns i hållbarhetsnoterna 305-1 till 305-3 på sidan 158. En beskrivning av de miljömål som sattes för 2021 framgår av sidorna 22–23.
I tabellen på sidorna 140–142 finns en redovisning av vilken finansiell påverkan på resultat- och balansräkning de identi-fierade riskerna och möjligheter skulle kunna leda till. Vi har försökt att följa TCFD:s rekommendationer för tabell 5 så långt det är möjligt. För mer information om hur vi mäter, styr och följer upp miljödata, se sidorna 149-166.
Klimatrelaterade mål 2021
PROJEKT
• Minska mängden avfall vid projekt genomförande
• Öka andelen återbrukat, förnybart och återvunnet material i projekt
DRIFT
• Köpt energi ska minska med 5 procent
• Minst 80 solcells-anläggningar i drift
KUNDER
• Öka andelen utsorterat mat avfall i förhållande till den totala mängden hushållsavfall
Bilden ovan visar miljömålen för 2021. Läs mer om målen och måluppfyllelsen på sidorna 22-23.