301-1 ANVÄNT MATERIAL I VIKT
Stora mängder material används vid nyproduktion, ombyggnad och lokalanpassningar av fastigheter. Material som används i projektverk-samheten ger upphov till en stor miljöpåverkan när de utvinns och produceras. De genererar dessutom stora transportbehov. Därför är det viktigt att minska mängden material som används och att i större utsträckning använda återbrukat byggmaterial samt material som är tillverkat av förnybar eller återvunnen råvara. För att kunna ge en rätt-visande bild av både företagets och det enskilda projektets faktiska klimatpåverkan behöver uppgift om mängd och typ av material som använts redovisas. Vi behöver dessutom säkerställa att de material som används inte innehåller farliga ämnen som riskerar att spridas inomhus i våra byggnader eller till naturen utanför dem.
Avgränsning
Rapporteringen omfattar det material som används vid ny- och om-byggnadsprojekt samt lokalanpassningar. Material i underhålls- och driftarbeten i fastigheterna följs för närvarande inte upp på grund av att mängden material i dessa projekt oftast är relativt liten.
Målsättningen angående material gäller dock även den typen av projekt. Det material som Vasakronan köper in och förbrukar i övrigt, exempelvis kontors- och förbrukningsmaterial, har bedömts som icke väsentligt i förhållande till byggmaterialens påverkan.
Påverkan samt ansvaret för att samla in uppgifter om använt mate-rial ligger i första hand hos våra leverantörer eftersom de köper in och använder materialet när de utför bygg- och installationsarbeten åt oss. Vi har dock möjlighet att påverka genom vilka projekt vi genomför, hur de designas samt vilken typ av material som föreskrivs.
Ansvar och uppföljning
Det är projektutveckling i Stockholm samt regioncheferna i Göteborg, Malmö och Uppsala som ansvarar för det material som används vid projektutveckling. Ansvaret omfattar vilka projekt som genomförs, mängd och typ av material samt för att Byggvarubedömningen används i samtliga projekt.
Uppföljning av typ och mängd använt material sker i samband med att projekten avslutas. Då sammanställs använt material i vikt, totalt och per kvadratmeter, andelen förnybara råvaror samt andelen åter-vunnet eller återbrukat material. Andelen material som är miljöcerti-fierat följs också upp. Uppföljning av de mål som satts för året görs kvartalsvis, i rapporteringen till styrelse och ledning.
Styrning
Projektens materialanvändning styrs främst genom det interna styr-dokumentet ”Miljöprogram för projekt”. Miljöprogrammet ska följas av alla arkitekter, projektörer och entreprenörer. Av det framgår att vi ska hushålla med material, använda material som i första hand är åter-brukat eller tillverkat av förnybart eller återvunnet material. För projekt som styrelsen beslutat om finns krav på att en workshop om återbruk ska hållas tidigt i projektet. Syftet är att identifiera potentialen för återbruk samt sätta projektspecifika mål.
För att minska framtida materialanvändning föreskriver även miljö programmet att det ska vara möjligt att återbruka eller återvinna materialet när det inte längre behövs i byggnaden. I förebyggande syfte ska dessutom byggnader och lokaler planeras så flexibelt som möjligt så att behovet av framtida ombyggnationer minskas. Även pro-jektets valda miljöcertifiering styr mot minskad materialanvändning och större andel återbrukat och återvunnet material, samt att större andel av materialet kommer från vårt närområde.
I miljöprogrammet föreskrivs även att Byggvarubedömningen ska användas för selektering och dokumentation av byggvaror. Det kont-rolleras både vid interna revisioner och leverantörsrevisioner. Krav på att Byggvarubedömningen ska användas finns även i merparten av hyresavtalen. Det är viktigt eftersom hyresgästerna ibland bygger om i egen regi.
Mål och måluppfyllelse
Inför 2021 sattes ett mål om att öka andelen återbrukat, förnybart och återvunnet material i projekt. Under året ökade andelen förnybart material i avslutade ombyggnadsprojekt till 11 procent (4). Andelen återbrukat och återvunnet material i uppgick till 2 procent (4).
Redovisningsprincip
I samtliga större ny- och ombyggnadsprojekt finns krav på att allt material ska redovisas i vikt. Det ska också finnas uppgift om mate-rialet är tillverkat av återvunnen eller förnybar råvara samt om det är miljöcertifierat. Uppgifterna lämnas in till en central uppföljningsenhet i samband med att projektet avslutas.
För övriga projekt finns i dagsläget inget krav på faktisk material-redovisning. För att få en uppfattning om hur stora dessa mängder material är görs därför en uppskattning baserat på faktiska mängder i några olika referensprojekt. Målsättningen är att även de mindre projekten ska redovisa sin materialåtgång. Det sker i takt med att administrationen för de mindre projekten i högre utsträckning digi-taliseras.
I det fall uppgift om materialmängd per kvadratmeter redovisas har projektets BTA använts.
Utfall
Under 2021 avslutades inga nybyggnadsprojekt. Däremot avslutades två ombyggnadsprojekt, Sergelhusen och Diktaren.Utöver det avsluta-des lokalanpassningsprojekt med en total area om cirka 98 000 kva-dratmeter (171 000). Totalt använt material i samtliga dessa projekt uppgick till närmare 30 000 ton (50 000).
Materialanvändningen i Sergelhusen uppgick till cirka 332 kg/kvm.
Användningen av till exempel betong, armering, stål och trä är baserad på verklig rapporterad mängd. Mängden förnybart respektive åter-vunnet material baseras på generiska värden och uppgick till cirka 11 respektive 2 procent.
I Diktaren uppgick använt material till totalt 81 kg/kvm. Den relativt låga siffran jämfört med Sergelhusen, och andra ombyggnadsprojekt som avslutats tidigare år, förklaras bland annat av att ombyggnaden var av mindre omfattning och mer att jämföra med en lokalanpassning.
Andelen förnybart material i Diktaren uppgick till 8 procent. Inget återvunnet eller återbrukat material användes.
Den sammanlagda mängden använt material i de två stora ombygg-nadsprojekten uppgick till totalt cirka 28 000 ton, vilket motsvarar i genomsnitt 312 kg/kvm, att jämföra med 362 kg/kvm i de ombyggnads-projekt som avslutades föregående år. Cirka 11 procent (4) av materi-alet utgjordes av förnybara råvaror och 2 procent (4) av återbrukat eller återvunnet material.
Det är också intressant att jämföra materialmängderna i ombygg-nadsprojekten med de senast genomförda nybyggombygg-nadsprojekten Hubben, Hilton och Celsius som avslutades 2017, 2019 respektive 2020.
I dessa nybyggnader uppgick använt material till 1 018 kg/kvm, 1 124 kg/
kvm respektive 953 kg/kvm. Anledningen till att materialmängderna i ombyggnadsprojekt skiljer sig så mycket åt jämfört med nybyggnads-projekt är att en mycket stor andel av materialet är hänförlig till bygg-nadens grund och stomme, något som lämnas orört i de flesta ombyggnadsprojekt.
Materialanvändningen i lokalanpassningar uppgick under året till totalt cirka 2 300 ton (3 300), vilket motsvarar 23 kg/kvm (19). Detta är tredje året som en uppskattning av mängden material i lokalanpass-ningar görs utifrån referensprojekt med faktiska mätlokalanpass-ningar.
Av de revisioner som genomförts under året framgår att Byggvaru-bedömningen används i alla större projekt.
Bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål
Genom arbetet med att minska risken för att byggmaterialen inne-håller farliga ämnen som kan skada människors hälsa eller eko-systemen, bidrar vi till mål nummer 3 och dess delmål 3.9, ”Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar”.
Genom att minska mängden material, och i större utsträckning använda förnybara, återvunna eller återanvända material, bidrar vi till att uppnå mål nummer 8 och dess delmål 8.4, ”Förbättra resurs-effektiviteten i konsumtion och produktion”.
Vi bidrar även till att uppnå mål nummer 12 och delmålen 12.1, 12.2 och 12.4, ”Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsum-tions- och produktionsmönster”, ”Hållbar förvaltning och användning av naturresurser” och ”Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall”.
Andel förnybart och återvunnet material
%
Ombyggnaderna av Sergelhusen och Diktaren:
Förnybart material, 11%
Återvunnet material, 2%
Övrigt material, 87%
Utfallet ovan avser ombyggnaderna av Sergelhusen och Diktaren som färdigställdes under året..
Om vår
hållbarhetsrapportering Intressentdialog
Väsentlighetsanalys Klimatrapport enligt TCFD GRI-index
Hållbarhetsnoter
— Ekonomiskt ansvar
— Miljöansvar
— Socialt ansvar
Revisorsrapport
hållbarhetsredovisning
Investerarrapport
– Grön finansiering
Revisorsrapport
Investerarrapport
– Grön finansiering
302-1 ENERGIFÖRBRUKNING INOM ORGANISATIONEN CRE 1 ENERGIPRESTANDA I BYGGNADER
Fastighetssektorn står för drygt 30 procent av samhällets energian-vändning. Vasakronans arbete med att minska energianvändningen och att enbart använda förnyelsebar energi är därför en viktig miljö-fråga. Att byggnaderna har en låg energianvändning är något som många hyresgäster efterfrågar, Det är även en förutsättning för att en byggnad ska kunna miljöcertifieras med ett högt betyg, vilket bland annat är viktigt för vår gröna finansiering. Dessutom innebär minskad energianvändning lägre driftskostnader och en minskad risk för ökade kostnader om skatten på energi höjs som en del av en mer kraftfull klimatpolitik.
Avgränsning
Som fastighetsägare har Vasakronan möjlighet att påverka energi-användningen i fastigheterna. Till exempel genom investeringar som görs i de tekniska systemen och i fastigheternas klimatskal. Men även hyresgästerna påverkar i slutändan hur mycket energi som går åt. Det beror bland annat på vilken typ av verksamhet de bedriver och vad de har för preferenser, exempelvis när det gäller inomhusklimat.
Rapporteringen omfattar energianvändningen i samtliga fastig-heter i beståndet samt bränsle förbrukat i fordon som ägs av Vasakronan.
I rapporteringen skiljer vi på fastighetens energianvändning, det vill säga energi som går åt till uppvärmning, komfortkyla samt fastighetsel och hyresgästernas egen elenergianvändning. Den följs upp separat och ingår inte i uppgiften om bolagets energiprestanda. Uppgiften om hyresgästernas egen elanvändning redovisas separat. Den behövs bland annat för beräkningen av koldioxidutsläpp i scope 3. Utöver det följs även fastigheternas primärenergital upp.
I tillägg rapporteras även mängden egenproducerad el från sol celler som Vasakronan äger.
Ansvar och uppföljning
Det är chefen för teknikorganisationen som har ansvaret för de befint-liga fastig heternas energianvändning, val av energislag samt att öka den egna energiproduktionen. Chefen för projektutveckling i Stock-holm samt regioncheferna i Göteborg, Malmö och Uppsala ansvarar för den framtida energianvändningen i våra projektfastigheter.
Energianvändningen samt mängden egenproducerad el följs upp månadsvis på fastighets-, region- och bolagsnivå. Det sker via ett energiuppföljningssystem där alla avlästa mätarvärden läses in och bear betas. Energianvändningen för nybyggnads- och ombyggnads-projekt följs upp gentemot ombyggnads-projekterade värden i samband med att projekten avslutas och byggnadernas driftsätts.
Styrning
Energiarbetet styrs av bolagets energistrategi samt miljöpolicy. Energi-strategin går ut på att minska energibehovet i byggnaderna, om möjligt flytta behovet i tid, öka den egenproducerade energin, samt att lagra mer energi i byggnaderna.
För de befintliga byggnaderna styrs även vårt arbete av Lagen om energikartläggningar. I den finns bland annat ett krav på att identifiera kostnadseffektiva åtgärdsförslag.
För stora nybyggnadsprojekt är det interna kravet att ligga minst 25 procent under energikraven i BBR (Boverkets nybyggnadsregler).
Det motsvarar energiklass B enligt det svenska systemet för energi-deklarationer. För ombyggnationer som inte omfattas av energikraven i BBR är målet att halvera energianvändningen jämfört med vad den var innan ombyggnationen .
För att minska energianvändningen i befintliga byggnader behövs även ett tätt samarbete med våra hyresgäster. Sedan 2017 finns en klausul i samtliga nya hyresavtal om samverkan för en minskad energi-användning samt ömsesidig rapportering av energidata. Den ställer
också krav på att hyresgästen måste välja förnybar energi om hyres-gästen har ett eget energiabonnemang.
Vasakronan köper enbart el från förnybara källor (vatten- och vind-kraft). I samtliga våra avtal med leverantörer av fjärrvärme och fjärr-kyla finns krav på leverans av förnybar och/eller klimatneutral energi.
Mål och måluppfyllelse
Inför 2021 satte vi målet att minska köpt energi med 5 procent och att utöka antalet solcellsanläggningar till 80 stycken. Energiprestandan uppgick till i genomsnitt 83 kWh/kvm vilket är i nivå med föregående år och i slutet av året var 77 solcellsanläggningar i drift.
Redovisningsprincip
Energiprestandan beräknas genom årlig total normalårskorrigerad energianvändning för uppvärmning, komfortkyla och fastighetsel, dividerat med tempererad area (invändig area för en byggnads samt-liga våningsplan som värms till mer än 10C). I redovisad energipre-standa ingår även viss hyresgästel och processkyla som av tekniska skäl inte går att räkna bort från fastighetselen.
Redovisade mängder energi bygger på faktiskt avlästa värden, alternativt värden erhållna från nätägarna (för en del av den så kallade hyresgästelen). I vissa fastigheter är det vi som levererar hyresgästelen.
I de fallen bygger redovisningen på faktiska mätningar och hyresgästen debiteras för faktiskt förbrukad el. I resterande del av beståndet där hyresgästerna har egna elabonnemang saknar vi ofta åtkomst till fak-tisk data. Sedan ett par år tillbaka kan vi dock få denna data på fastig-hetsnivå från nätägarna.
Redovisade mängder energi är inte normalårskorrigerade, förutom i energiprestandauppgiften samt primärenergitalet, som bygger på normalårskorrigerade värden.
Utfall
Under 2021 uppgick energiprestandan till 83 kWh/kvm (83), att jämföra med målet på maximalt 79 kWh/kvm. Att målet om att minska energi-användningen med 5 procent inte nåddes förklaras bland annat av att 2021 var ett kallare år jämfört med föregående år. Värmeenergivärdet normalårkorrigeras vanligtvis. Men om värmen erhålls genom elenergi, tIll exempel genom värmepumpar eller borrhålslager, normalårskorri-geras den inte. Genomsnittligt primärenergital i beståndet uppgick till cirka 88 kWh/kvm vid utgången av året.
Fordonsbränslet som använts under året uppgick till 0 GWh (0) då samtliga servicefordon som Vasakronan äger sedan 2020 är elbilar.
Hyresgästernas egen elenergianvändning ingår inte i energiprestan-dan, men i klimatberäkningen (scope 3). För definition av energi-prestanda och tempererad area se sidan 181.
Under 2021 driftsattes ytterligare 6 solcellsanläggningar (6) i be-ståndet. Totalt producerades 8 029 MWh (3 749) elenergi från solcells-anläggningarna vilket innebär att 11 procent (5) av elenergibehovet täcks av egen produktion. Ökningen mellan åren förklaras främst av att solcellsparken i Fyrislund i Uppsala driftsattes vid årsskiftet 2020/2021 vilken bedöms generera cirka 4 000 MWh årligen till Uppsalas elnät.
Vid utgången av året fanns totalt 77 solcellsanläggningar (71) i drift.
Anläggningarna finns inom hela beståndet. Stockholm har flest med 31 anläggningar, följt av Uppsala med 22, Malmö med 13 och Göteborg med 11.
Bidrag till FN:s globala hållbarhetsmål
Genom att minska energianvändningen samt övergå till förnybara energikällor bidrar vi till mål nummer 7 med dess delmål 7.2 ”Till 2030 . väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen”
samt 7.3 ”Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet”.
Energiprestandan uppgick till i genomsnitt 83 kWh/kvm vid utgången av 2021.