Förklaringen till definithetsrestriktionen

Förklaringskandidaternas primära uppgift är att svara på varför inkongruent predikativform förekommer med nakna subjekt men inte med definita. Nedan presenteras Hypotes B:s svarsförslag.

Josefsson argumenterar för närvaron av en Sem° utifrån exempel där positionen är fylld med en fonologisk realisering, se (204), vilket i förlängningen ställer frågor om varför den semantiska frasen i (206) inte också har ett overt element och varför det inte är möjligt att ha ett fonologiskt fyllt det, se (207).

(207) *Det senap är gult.

Josefsson (2006) menar att det skulle innebära en konflikt mellan särdragsuppsättningen i den semantiska frasen och i den efterföljande nominalfrasen. Senap saknar särdraget [+definit], och kontrasterar därmed mot (det fonologiskt fyllda) det, som har draget [+definit].158 Ett fonologiskt tomt det menar

158 I Josefsson 2009 presenteras en alternativ förklaring till den generella restriktionen mot att ha definita pannkaksmeningssubjekt. I artikeln antas det inte vara definithet som är avgörande utan specificitet, alltså huruvida nominalfrasen hänvisar till en specifik referent eller inte. Normalt sett är definita nominalfraser i svenska även specifika, vilket då förklarar varför den till synes inkongruenta predikativformen i de flesta fall inte är möjlig då subjektet är definit.

Josefsson istället saknar draget [+definit]. Lexemet det kan således endast infogas något som (åtminstone) har särdagsuppsättningen [+definit] och [+neutrum].

(208) *Senapen är gult.

Denna förklaring kan även ackommodera exempel som (208), alltså exempel där det finns en definit nominalfras i subjektsposition och där en inkongruent predikativform inte är möjlig. I exempel som (208) kan inte ett fonologiskt tomt det finnas i en semantisk fras då det skulle medföra en särdragskonflikt i definithet och i genus. Inte heller ett overt det skulle kunna förbindas, då det skulle innebära en särdragskonflikt i genus.

Hypotes B:s svar på varför inkongruent predikativ förekommer med nakna subjekt

men inte med definita subjekt har alltså att göra med närvaron av särdraget [+definit]. Det tredje semantiska genusets det kan endast placeras i Sem° om det inte innebär en krock mot befintliga särdrag i resten av den utvidgade projektionen. Då nominalfrasen är definit sker en sådan krock, vilket däremot inte blir fallet med en indefinit nominalfras. Att motstridiga särdrag inte får förbindas nämner Josefsson (2006:1360) skulle kunna vara av fonologiska skäl.

7.3.5 Granskning

I avsnitt 7.3.5 granskas och prövas Hypotes B med syfte att bereda underlag till bedömningen av hypotesen. Frågan om det skulle finnas ett osynligt det i kontrollörfrasen behandlas och antagandet att detta element saknar särdraget [+definit] granskas. Vidare prövas hypotesens prediktion att ytsubjektet i inkongruenta satser inte kan ha ett adjektivattribut.

Hypotes B antar att subjektet i satser med inkongruent predikativ utgörs av en

utvidgad nominal projektion, vars huvud är ett fonologiskt tomt det. Enger (2013:296) uttrycker stark kritik mot postulerandet av ett sådant icke-observerbart element och menar att ”[t]he problem with this claim is simply that it is not a theory-independent empirical observation that the topmost XP contains a null neuter element”. 159

Engers (2013) kritik grundas alltså på tanken att det är problematiskt att postulera icke-observerbara element om de inte (i andra kontexter) kan observeras. Mycket riktigt kan Josefssons antagande om existensen av ett fonologiskt tomt det inte beläggas genom observation. Det ligger emellertid i sakens natur att

icke-159 Källström (1993:210f.) uttrycker en generellt skeptisk hållning mot analyser som gör antaganden om underliggande strukturer och dolda element.

observerbara element inte kan observeras,160 och därför förefaller kritiken vara orättvis. Däremot förutsätter ett antagande om ett icke-observerbart element god indirekt evidens.

Ett argument för att svenska nominalfraser kan vara utvidgade med en semantisk fras och att huvudet kan vara fyllt med ett semantiskt motiverat pronomen är förekomsten av strukturer som (209) där pronomenet har en fonologisk realisering, se 7.3.3.

(209) hon den nya professorn (Josefsson 2006:1358)

Ett andra argument är att genuset inanimat:oavgränsad realiseras i den semantiska frasen i andra fastlandsskandinaviska varieteter som västjyska. Västjyskan har ett semantiskt genussystem och använder overt dén och det i fraser som (210)−(211) utifrån om det finns en avgränsad eller oavgränsad betydelse.

(210) dén fisk (Ringaard 1971) (211) det fisk (Ringaard 1971)

Även i östjyska förekommer motsvarande bruk (Arboe 2009). Därtill har jämförbara fall identifierats i standarddanska, se (212)−(213). Observera att regn har utrumgenus i standarddanska.

(212) det regn (Arboe 2009) (213) det musik (Arboe 2009)

Ett ytterligare argument för att det skulle finnas ett (tomt) neutrumelement i pannkaksmeningssubjekten är naturligtvis den inkongruenta predikativformen. Ett annat av hypotesens antaganden som är värt att uppmärksamma är att det semantiska pronomenet det saknar särdraget [+definit] då det är fonologiskt orealiserat men har särdraget då det är fonologiskt realiserat. En konsekvens som torde följa av antagandet är att en utvidgad nominal projektion som [ØSem°] senap inte skulle kunna ge upphov till en neutrumform hos ett anaforiskt pronomen. Det fonologiskt tomma det i den utvidgade nominala projektionen skulle inte matcha ett fonologiskt realiserat det eftersom det förra saknar särdraget [+definit], och det senare bär på draget.161 Exempel som (214) visar emellertid att ett sådant bruk är möjligt.

(214) Senap, det är gott.

160 Det är också svårt att se hur postulerande av icke-observerbara element skulle kunna göras på teorineutrala/-oberoende grunder.

161 I en senare artikel hävdar Josefsson (2014a:436) istället att fraser som [[Ø]Sem° senap] kan ge

upphov till både inkongruent predikativ och anaforiskt det, och att det rör sig om ”exactly the same motivation”. Ett sådant antagande skulle emellertid medföra att man måste överge förklaringen till varför overt det inte tillåts.

Vad gäller antagandet om pannkaksmeningssubjektets särdragsuppsättning finns ytterligare en fråga att diskutera. Som nämnt får det inte finnas motstridiga särdragsuppsättningar i de olika delarna av den utvidgade nominala projektionen, för då kraschar derivationen. En konsekvens av antagandet är att pannkaksmeningssubjekt av typen utan en dold satsstruktur inte bör kunna få en attribututbyggnad som i (215).162 Det fonologiskt tomma det antas ha särdraget [+neutrum], och en efterföljande nominalfras som fransk senap i (215) antas ha särdraget [+utrum]. Dessa motstridiga särdrag i den utvidgade nominala projektionens delar skulle leda till att derivationen kraschar.

(215) *Fransk senap är gult. (Josefsson 2006:1361)

Det finns emellertid språkbruksdata som indikerar att ytsubjektet i denna typ av inkongruenta satser visst tillåter ett adjektivattribut. Nedan presenteras exempel (216)─(222) där det nakna ytsubjektet är utbyggt med ett adjektivattribut och predikativet har en inkongruent t-form.163 I de aktuella exemplen är adjektivet i predikativ position satsinkompatibelt, dvs. det kan inte stå som kongruensmål till en satsformad kontrollör.

(216) Ren ammoniak är giftigt i allra högsta grad. (Flashback: Samhälle 2013) (217) Fettrik mat är energirikt och den håller länge. (Familjeliv: Kropp & själ

2015)

(218) Borde väl styrka att sexuell läggning är strikt biologiskt? (Familjeliv:

Allmänna rubriker 2012)

(219) Rysk yoghurt är fettrikt och mycket gott, kanske kan det vara något? (Familjeliv: Förälder 2012)

(220) Jag tänker även att vanlig havregrynsgröt är järnrikt men man kan behöva vitamin C för att ta upp järnet. (Familjeliv: Medlemstrådar 2009) (221) Rå vitkål är C-vitaminrikt och då spar man in utgiften för C-vitaminbrus!

(Flashback: Ekonomi 2014)

(222) Gammal sperma är vitt, kanske lite grynigt eller vad man ska säga. (Familjeliv: Planerar barn 2008)

Mot bakgrund av exempel som (216)−(222) framstår hypotesens antagande om en adjektivattributrestriktion som tveksam.

162 Om subjektet har en dold satsstruktur antas restriktionen inte gälla.

163 Även Haugen & Enger (2014:187) presenterar tre norska och ett svenskt belägg av typen som Josefssons analys förutsätter vara ogrammatiska.