Ur ett välfärdsperspektiv kan det vara intressant att analysera hur det som produceras kommer invånarna till del. Det kan göras genom att undersöka hur försörjningsbalansen, dvs. efterfrågesidan i ekono- min, utvecklas över tid. Försörjningsbalansen beskriver definitions- mässigt vad produktionen används till. Den kan delas upp i fyra delar: hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar och nettoexport. Av dessa delar är hushållens och den offentliga konsumtionen de mest centrala för befolkningens välfärd, då de ger en direkt nytta till invånarna. En ökad hushållskonsumtion per invånare betyder att hushållens materiella standard ökar eller att fler tjänster, som underlättar och förbättrar människors vardag, pro- duceras. På liknande sätt innebär en ökad offentlig konsumtion ökade resurser till sjukvård, barnomsorg, skola och äldreomsorg. Investeringar är centrala för att öka produktionskapaciteten och
-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Produktivitet Sysselsättningsgrad Andel arbetsför befolkning BNP per invånare
arbetsproduktiviteten i företag, myndigheter och samhället i stort. Detta sker exempelvis genom nyinvesteringar i teknik, infrastruktur och maskiner. Investeringarna är därmed viktiga för hushållens framtida välstånd. Nettoexporten beskriver hur stor del av produkt- ionen i Sverige som förbrukas av andra än de som bor i landet. I avsnitten nedan följer en närmare beskrivning av de fyra områdenas utveckling.
Hushållskonsumtionens andel av BNP bedöms öka
Hushållskonsumtionen uppgick 2018 till 44 procent av BNP. Den bestod av utgifter för bl.a. livsmedel, bostäder, transporter, fritid och underhållning. Andelen var något lägre än det historiska genom- snittet sedan 1980-talet.
Det är i första hand hushållens inkomster som bestämmer hur mycket de kan konsumera. Hushållens inkomster kommer främst från arbete, offentliga transfereringar samt avkastning på sparande. I basscenariot antas det reala löneutrymmet växa i takt med produk- tiviteten i näringslivet. Under de kommande åren antas dock räntan att stiga. Det bidrar till en något högre konsumtionsutgifter, då utgifterna för hushållens bostadslån och andra krediter ökar. Kon- sumtionsandelen påverkas även av demografiska förändringar efter- som hushållens konsumtion följer ett livscykelmönster.
Hushållskonsumtionen antas öka med i genomsnitt 2,5 procent per år under perioden 2019–2035, vilket är högre än både genom- snittet sedan 1980 och den genomsnittliga BNP-tillväxten under samma period. Hushållskonsumtionens andel av BNP antas därmed stiga och hushållens sparande minska. Sparkvoten, dvs. hushållens sparande som andel av disponibel inkomst, antas minska från knappt 10 procent 2018 till knappt 3,5 procent 2035. Det kan förklaras av att befolkningen åldras. Enligt ekonomisk teori jämnar en individ normalt ut sin konsumtion över livet genom att spara under perioder med höga inkomster och dra ned på sitt sparande under perioder med lägre inkomster. I basscenariot antas dessutom att utträdes- åldern från arbetsmarknaden ökar i enlighet med Pensionsöverens- kommelsen. Det medför att hushållens sparande blir lägre än vad som annars hade varit fallet. Även uttag av premie- och tjänste- pension registreras som ett negativt sparande.
Den offentliga konsumtionen antas öka i takt med befolkningstillväxten
Den offentliga konsumtionen följer en bedömning av de demo- grafiskt betingade behoven i basscenariot. Detta innebär att framtida generationer ges tillgång till samma mängd sjukvård eller äldreom- sorg som 2020, mätt som en oförändrad resursinsats i form av tex. arbetade timmar och insatsvaror per brukare. Framför allt andelen unga och äldre i befolkningen ökar, åldersgrupper som tenderar att utnyttja de skattefinansierade tjänsterna mer än personer i arbetsför ålder. De offentliga konsumtionsutgifterna påverkas även av hur kostnaden för att producera dessa tjänster utvecklas, dvs. timlönen för dem som arbetar i offentlig sektor, samt lokalhyror och priset på andra nödvändiga insatsfaktorer. Den framtida utvecklingen av de offentliga konsumtionsutgifterna speglar därmed en utveckling där ambitionsnivån för det offentliga åtagande konstanthålls på 2020 års nivå.
Historiskt sett har antalet producerade tjänster ökat snabbare än vad som varit demografiskt motiverat. Mellan 2000–2018 ökade exempelvis de faktiska offentliga konsumtionsutgifterna i volym med ca 1,2 procent per år, eller med ca 24 procent. Detta kan jäm- föras med den konsumtionsförändring som var demografiskt be- tingad, beräknad på samma sätt som i basscenariot, vilken var ca 14 procent, eller ca 0,7 procent per år. Jämförelsen visar att kon- sumtionen ökat med ca 0,5 procent per år utöver de demografiska behoven, vilket kan ses som en ambitionshöjning för de skatte- finansierade verksamheterna. En sådan ambitionshöjning antas inte i basscenariot.
Den totala inhemska konsumtionen, dvs. hushållens och den offentliga sektorns konsumtion, har som andel av BNP varit jämfö- relsevis låg under senare år (se figur 4.3). Under scenarioperioden antas den totala inhemska konsumtionen stiga något, till knappt 72 procent av BNP.
Figur 4.3 Total konsumtion, investeringar och nettoexport
Procent av BNP Procent av BNP
Anm.: Nettoexport avser export minus import. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Investeringsandelen väntas minska
En av de viktigaste drivkrafterna för produktivitetstillväxten är utv- ecklingen av investeringarna. Investeringarnas andel av BNP har ökat trendmässigt sedan mitten på 1990-talet (se figur 4.3). Det förklaras delvis av ett ökat bostadsbyggande. Inte minst de senaste åren har bostadsbyggandet ökat snabbt i Sverige.
Framöver antas investeringarnas andel av BNP att minska till följd av lägre tillväxt i bostadsinvesteringarna men också som en följd av att tillväxten investeringarna i övriga näringslivet väntas bli lägre. Under perioden 2019–2035 antas antalet arbetade timmar öka långsammare än under 2000–2018. Behovet av nytt kapital och där- med investeringar antas därmed bli lägre. År 2035 antas investe- ringarnas andel av BNP uppgå till närmare 24 procent.
-5 0 5 10 15 20 25 30 55 60 65 70 75 80 85 90 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 Total konsumtion Investeringar (hö) Nettoexport (hö)
Handelsbalansen antas vara i det närmaste oförändrad
Sverige är en liten öppen ekonomi. Exporten av varor och tjänster motsvarade 2018 omkring 45 procent av BNP. Svensk export går i stor utsträckning till närliggande länder, såsom Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och Tyskland, men även till stora ekonomier som USA och Kina. Det innebär att exportutvecklingen i stor utsträckning följer utvecklingen i bland annat Europa. Utrikes- handeln ökade markant från mitten på 1990-talet fram till finans- krisen. Därefter har utvecklingen stagnerat. 2018 var exportens an- del av BNP på ungefär samma nivå som i mitten av 00-talet. I scenario antas handelsbalansen, dvs. nettoexportens andel av BNP, i genomsnitt uppgå till knappt 5 procent. Det är något högre än genomsnittet sedan mitten på 00-talet (se figur 4.3).