Kommunsektorns verksamheter är personalintensiva
Kommuner och regioner ansvarar för de mest sysselsättnings- intensiva delarna av offentlig sektor, som utbildning, vård och omsorg. I basscenariot antas antalet skattefinansierade tjänster öka i takt med den demografiskt betingade behoven. Figur 6.2 visar hur de kommunalt producerade tjänsterna ökar mellan 2018 och 2035 givet att verksamheternas omfattning anpassas till den demografiska utvecklingen. Figuren visar att det är äldre- och socialomsorgen som ökar snabbast, med närmare 34 procent, medan barnomsorgen endast ökar med ca 5 procent. Inom detta aggregat ökar äldreom- sorgen med mer än 50 procent mellan 2018 och 2035. Övrig kommu- nal verksamhet, som skrivs fram i takt med totalbefolkningen, ökar med ca 11 procent, medan både sjukvården och skolan växer snabbare än så.
Figur 6.2 Kommunal konsumtion
Index, 2018=100
Källa: Egna beräkningar.
Sammantaget ökar den demografiskt betingade efterfrågan på kom- munala tjänster med ca 18 procent mellan 2018 och 2035, vilket
100 105 110 115 120 125 130 135 140 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning
Sjukvård Utbildning Övrigt Barnomsorg
motsvarar en ökning med i genomsnitt ca 1 procent per år. Som jämförelse kan nämnas att det demografiskt betingade behovet av kommunala tjänster, beräknat på samma sätt, ökade något lång- sammare mellan 2000 och 2018, med ca 0,75 procent per år. Under denna tid var det främst inom äldreomsorgen och sjukvården som behoven ökade. Samtidigt ökade den faktiska kommunala konsumt- ionen i genomsnitt med ca 1,3 procent per år, vilket innebär att en ambitionsökning utöver de demografiska behoven förklarar mer än 40 procent av den faktiska verksamhetsökningen dessa år. Det visar att den demografiskt betingade verksamhetsökning som antas i bas- scenariot är ett försiktigt antagande.49
För att öka produktionen av skattefinansierade tjänster som i figur 6.2 måste den kommunalt finansierade sysselsättningen öka. Denna omfattar både de som är anställda i kommunsektorn och de som är sysselsatta i näringslivet med att producera skattefinansierade välfärdstjänster. De senare är exempelvis anställda på fristående skolor och äldreboenden som drivs i privat regi. Det saknas offentlig statistik över antalet personer som är sysselsatta i privat sektor med produktion av välfärdstjänster som skattefinansieras. De antals- uppgifter som anges i detta avsnitt är därför en uppskattning.50 År 2018 var ca 1,2 miljoner personer anställda i kommunsektorn, och ytterligare ca 170 000 personer sysselsatta i kommunfinansierade verksamheter i näringslivet (se tabell 6.2). Omkring tre fjärdedelar av dessa ca 1 370 000 personer var kvinnor.
I basscenariot antas även de skattefinansierade välfärdstjänsterna som produceras i näringslivet öka med demografin. Antalet syssel- satta i kommunfinansierade verksamheter beräknas då öka med ca 217 000 personer netto mellan 2018 och 2035. Huvuddelen av denna sysselsättningsökning sker i kommunsektorn, ca 180 000 personer, men procentuellt sett är ökningen snabbare i näringslivet. Anled- ningen till det är att de delar av de kommunala verksamheterna där det privatproducerade inslaget är som störst växer snabbast. När antalet arbetade timmar ökar i paritet med den offentliga konsumt- ionen betyder det att antalet välfärdstjänster inte antas kunna öka på grund av högre produktivitet, varken i näringslivet eller i den offentliga sektorn.
49 Om hälsoläget förbättras i takt med att folk lever längre kan dock oförändrade resurser till sjukvård och äldreomsorg per person i en given ålder ses som en kvalitetsökning.
Tabell 6.2 Sysselsättning i kommunfinansierade verksamheter Tusental personer 2018 2020 2025 2030 2035 Sysselsatta totalt 1 366 1 367 1 446 1 521 1 583 i kommunsektorn 1 195 1 201 1 267 1 328 1 376 I näringslivet 171 166 179 194 206
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Antalet sysselsatta totalt sett i ekonomin ökar med ca 460 000 perso- ner mellan 2018 och 2035 i basscenariot. Det innebär att närmare hälften av den totala sysselsättningsökningen sker i kommun- finansierade verksamheter (se tabell 6.2). Efter 2025, då behoven i kommunsektorn ökar särskilt snabbt, motsvarar den kommun- finansierade sysselsättningsökningen nära två tredjedelar av den totala sysselsättningsökningen.
En expansion av verksamheterna leder till högre utgifter
Om kommunsektorns utgifter ska kunna öka i linje med ovan- stående expansion av verksamheterna krävs antingen högre kommu- nala skattesatser eller höjda statsbidrag. I scenariot antas de kommu- nala skattesatserna vara oförändrade, och statsbidragen till kom- munsektorn ökar då med drygt 15 miljarder kronor per år mellan 2018 och 2035, vilket gör att statsbidragen ökar med ca 1,6 procent av BNP mellan dessa år (se tabell 6.3).
Tabell 6.3 Kommunsektorns finanser Procent av BNP 2018 2020 2025 2030 2035 Primära inkomster 23,1 22,8 23,4 23,7 23,9 därav statsbidrag 2,2 2,4 3,1 3,6 3,8 Primära utgifter 24,0 23,8 23,9 24,0 24,0 konsumtion 19,6 19,4 19,7 19,7 19,9 % förändring* 1,5 0,2 1,1 1,0 0,7 Primärt sparande -0,8 -1,0 -0,6 -0,3 -0,1 Kapitalinkomster netto 0,1 0,1 -0,2 -0,5 -0,6 Finansiellt sparande -0,7 -0,8 -0,8 -0,7 -0,6 Nettoförmögenhet -2,1 -3,7 -7,0 -8,8 -9,9
* Genomsnittlig årlig förändringstakt sen tidigare i tabellen redovisat år, för 2018 redovisas genom- snittet för 2010–2018.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Höga kommunala investeringar ger ett lägre finansiellt sparande
De kommunala investeringarna har ökat snabbt de senaste åren och ligger i dag på en relativt hög nivå historiskt sett. Detta gäller särskilt om hänsyn tas till att en stor del av de kommunala verksamheter som tidigare bidrog till höga investeringsutgifter, i bostäder, m.m., har bolagiserats under de senaste decennierna och i dag redovisas som en del av näringslivets investeringar i nationalräkenskaperna. Efter- som den demografiska utvecklingen talar för en fortsatt snabb expansion av verksamheterna antas de kommunala investeringarna vara på en fortsatt hög nivå, men inte fortsätta att öka som andel av BNP.
I den kommunala redovisningen är det avskrivningar och inte investeringsutgifter som tas upp som en kostnad. Det innebär att högre investeringar inte omedelbart påverkar det kommunala re- sultatet, som är vägledande för finansiella beslut i sektorn, utan först gradvis när investeringarna resulterar i en växande kapitalstock och högre avskrivningar. Kommunsektorns finansiella sparande för- sämras dock omedelbart om investeringsutgifterna ökar. Växande investeringar innebär därför på kort till medellång sikt att det finansiella sparandet i kommunsektorn försämras för en given nivå på resultatet, och att det statliga sparandet då måste vara mot- svarande högre för att överskottsmålet ska klaras. Av tabell 6.3 fram-
går att det finansiella sparandet förbättras något när investeringsut- gifterna inte längre ökar som andel av BNP, och i genomsnitt för- väntas motsvara ca -0,7 procent av BNP under scenarioperioden. Ett negativt sparande av den storleken får till följd att kommunsektorns finansiella nettoförmögenhet försämras med motsvarande närmare 8 procent av BNP mellan 2018 och 2035.