Som framgått av tidigare diskussion saknas en allmänt vedertagen förklaring till den svagare produktivitetsutvecklingen de 10 senaste åren. Det är inte heller lätt att bedöma produktivitetsutvecklingen framöver, då den påverkas av en stor mängd faktorer som den teknologiska utvecklingen, kapitalbildningen, utbildningssystemets omfattning och kvalitet m.m.
Den historiska tillväxten som utgångspunkt
Bedömningen av den framtida produktivitetsutvecklingen i bas- scenariot utgår från det historiska genomsnittet 1981–2018. Under denna period ökade produktiviteten i den svenska ekonomin i genomsnitt med 1,6 procent per år (se tabell 2.1). Detta historiska genomsnitt justeras sedan i basscenariot utifrån dels antaganden om graden av digitalisering i vissa branscher och en ändrad bransch- sammansättning, dels den offentliga sektorns utveckling.
Högre produktivitetstillväxt än tidigare i den växande tjänstesektorn
Sedan början av 1990-talet har produktionen inom tjänste- branscherna ökat som andel av näringslivets totala produktion, medan varubranschernas andel har minskat. Tjänstesektorn har gått från att utgöra ca en fjärdedel av näringslivets produktion i början av 1990-talet, till nästan hälften 2018. Detta har haft en dämpande effekt på produktiviteten eftersom tjänstebranscherna, som till sin
natur är mer arbetskraftsintensiva, har en lägre genomsnittlig pro- duktivitetsnivå och produktivitetstillväxt än varubranscherna. Denna utveckling med en relativt större tjänstesektor väntas fort- sätta framöver (se kapitel 5 för en djupare diskussion om bransch- sammansättningen i basscenariot).
Tjänstesektorn har inte kommit lika långt som varusektorn vad gäller digitalisering och automatisering. Det finns därmed fort- farande betydande effektivitetsvinster att göra. Det är rimligt att anta att tjänstebranscherna kommer att digitaliseras och auto- matiseras på ett liknande sätt som varubranscherna redan gjort, även om det inte är säkert att automatisering och digitalisering har lika starka effekter på produktiviteten i tjänsteföretag som i varu- producerande företag. Sammantaget antas i basscenariot därför att tjänstesektorn kommer ha en något högre produktivitetstillväxt än historiskt, medan den antas bli något lägre än historiskt i varu- sektorn till följd av att en högre grad av digitalisering redan skett där (se tabell 2.1).
Tabell 2.1 Produktivitetstillväxt, historisk och i basscenariot
Genomsnitt per år 1981–2018 1993–2018 2019–2035 Totalt 1,6 1,7 1,6 Näringslivet 2,1 2,2 2,0 Varav Varuproducenter 2,9 2,7 2,0 Tjänsteproducenter 1,4 1,6 2,0 Offentliga myndigheter 0,0 -0,1 0,0
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Produktiviteten är oförändrad i den skattefinansierade produktionen
Ungefär en femtedel av den svenska produktionen sker i offentlig regi, vilket innebär att produktiviteten i denna produktion har stor betydelse för den totala produktiviteten i basscenariot. I ett histo- riskt perspektiv har denna produktivitet varit så gott som konstant (se tabell 2.1). Detta beror på att produktion av offentliga kollektiva tjänster, som t.ex. försvaret, beräknas utifrån kostnad och att denna produktion därmed har ökat i takt med de arbetade timmarna, vilket
per definition innebär nolltillväxt i produktiviteten. Produktionen av offentliga individuella tjänster beräknas i stället utifrån produce- rad volym, t.ex. antalet elever eller patienter, och produktionen drivs således framför allt av den demografiska utvecklingen.11 På sikt har även denna produktion ökat i linje med de arbetade timmarna och produktiviteten har därmed varit konstant. 12
Den demografiska utvecklingen väntas i basscenariot leda till en större offentlig sektor än 2018. Produktiviteten antas vidare vara oförändrad inom varje enskilt område i såväl staten som i kommuner och regioner. I offentlig sektor sammantaget kommer dock pro- duktiviteten att minska svagt då det framför allt är vård- och om- sorgstjänster, som har en lägre produktivitetsnivå än andra delar av den offentliga sektorn, som ökar som andel av den totala offentliga produktionen (se kapitel 6 för en beskrivning av hur olika delar av offentlig sektor utvecklas i basscenariot).
En inte försumbar del av de skattefinansierade tjänsterna inom vård, skola och omsorg produceras av privata företag. I basscenariot antas att produktivitetsutvecklingen i denna del av näringslivet inte skiljer sig från den i offentlig regi. Det innebär att produktiviteten är oförändrad även inom privat barnomsorg, friskolor och äldre- omsorg. Om det ska produceras mer tjänster i dessa verksamheter måste således antalet arbetade timmar öka i samma utsträckning som produktionen, oavsett om den sker i näringslivet eller i offentlig regi.
Antagande om produktivitetstillväxten i basscenariot
I näringslivet antas både varu- och tjänstesektorn ha en produk- tivitetstillväxt om 2,0 procent per år 2020–2035 i respektive sektor. Den sammanlagda produktiviteten i näringslivet ökar därmed i genomsnitt med 2,0 procent per år (se tabell 2.1).
Den totala produktivitetstillväxten i offentlig sektor antas vara 0 procent för varje enskilt ändamål (dvs. för barnomsorg, äldrevård, sjukvård osv.). Sammansättningseffekter gör att den sammantaget blir svagt negativ, men inte mer än det genomsnittliga värdet för 11 Volymmetoden introducerades av SCB 2007. Dessförinnan beräknades även produktionen av individuella tjänster med kostnadsmetoden.
12 Däremot kan exempelvis olika stora barnkullar leda till en variation i behovet av lärare, vilket innebär en viss variation i produktiviteten innan personalbehovet anpassats.
2020–2035 som redovisas i tabell 2.1. Den offentliga sektorn för- väntas dessutom uppgå till en större del av den svenska ekonomin i basscenariot, drivet av det demografiska behovet. Denna utveckling kommer att leda till en sammansättningseffekt för den totala produktiviteten, där en större del av produktionen sker i en mindre produktiv sektor. Detta, tillsammans med att den offentliga sektorn som helhet kommer att ha en marginellt negativ produktivitets- tillväxt, håller tillbaka produktivitetsutvecklingen i hela ekonomin.
Sammantaget ökar produktiviteten inom näringslivet med 2 pro- cent och med 0 procent i den offentliga sektorn. Det innebär att produktivitetstillväxten i hela ekonomin antas uppgå till 1,6 procent per år i genomsnitt i basscenariot.13 I jämförelse med de senaste årens svaga produktivitetstillväxt, antas produktivitetstillväxttakten så- ledes öka något framöver.
13Konjunkturinstitutet bedömer att produktivitetstillväxten kommer att uppgå till 1,4 procent per år i hela ekonomin på lång sikt (Konjunkturinstitutet 2019b). Denna bedömning görs med utgångspunkt från olika branschers historiska produktivitet och branschsammansättningens utveckling. I Konjunkturinstitutets bedömning har dock en växande tjänstesektor, med ett relativt lågt historiskt genomsnitt av produktivitet jämfört med varusektorn, en större negativ påverkan på den totala produktiviteten än i basscenariot i denna bilaga.
3
Utvecklingen på
arbetsmarknaden
Arbetsmarknadens utveckling, uttryckt som antalet arbetade tim- mar, är en av två faktorer som bidrar till BNP-tillväxten. Det här kapitlet beskriver hur arbetsmarknaden bedöms utvecklas fram till 2035 i termer av arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet samt medel- arbetstid. Dessa ligger till grund för bedömningen av hur arbetade timmar förändras.