Som beskrivits ovan kommer det 2035 att krävas över 200 000 fler sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet än 2018 om perso- naltätheten i verksamheten ska hållas konstant. Av tabell 6.4 framgår hur denna sysselsättningsökning fördelas mellan olika verksamhets- områden. Det växande antalet barn och unga väntas leda till ökade personalbehov inom förskola och utbildning medan det kraftigt växande antalet äldre leder till än större personalbehov inom sjuk- vård och äldreomsorg.
Tabell 6.4 Sysselsättning i kommunalt finansierade verksamhetsområden
Tusental kommunalt finansierat sysselsatta 2018 samt ackumulerad ökning till övriga år 2018 2020 2025 2030 2035 Barnomsorg 169 -1 2 5 6 Sjukvård 334 1 20 39 54 Äldreomsorg 342 0 31 70 105 Utbildning 318 1 19 28 33 Övrigt 203 -1 7 14 19 Totalt 1 366 1 80 155 217
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Höga bristtal i kommunalt finansierad sysselsättning
Våren 2019 angav 79 procent av arbetsgivare inom regioner (tidigare kallade landsting) och 63 procent inom kommuner att de upplevde brist på arbetskraft i Arbetsförmedlingens enkät. Motsvarande bristtal inom näringslivet och staten uppgick till ca 35 procent. Bland de kommunala arbetsgivare som upplever arbetskraftsbrist uppger
en stor andel, upp till två tredjedelar inom regionerna, att de miss- lyckats med att rekrytera efterfrågad kompetens. Samtidigt skiljer sig bristtalen mellan olika verksamhetsområden. Regionerna har under en längre tid haft högre bristtal än kommunerna, men de senaste åren har rekryteringsproblemen ökat även för kommunerna. Ökningen gäller för såväl skola och barnomsorg som den vård och omsorg som kommuner ansvarar för.
Arbetsförmedlingen gör bedömningar av hur stor konkurrens det är om jobb inom olika yrkeskategorier, vilket speglar tillgången på arbetskraft inom specifika yrken. Enligt bedömningen från februari 2019 råder det stor arbetskraftsbrist inom hela yrkesområdet hälso- och sjukvård (Arbetsförmedlingen 2019). Det är ett yrkesområde med många sysselsatta som till största delen utgörs av kommunalt finansierad verksamhet. För flertalet yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård, exempelvis sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor, är det mycket liten konkurrens om jobben i dagsläget. Samma sak gäller för exempelvis förskollärare och grundskollärare inom området pedagogiska arbeten, och socialsekreterare och personliga assistenter inom yrkesområdet socialt arbete. Båda dessa områden omfattar ett stort antal sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. Sammanfattningsvis är det brist på arbetskraft inom flera yrkesgrupper med många sysselsatta i kommunalt finansierade verksamheter. Till viss del är denna arbetskraftsbrist konjunkturell.
Framtida brist enligt Arbetsförmedlingen och SCB
Samtidigt som en stor del av den förväntade totala sysselsättnings- ökningen till 2035 antas ske inom kommunalt finansierad verk- samhet kommer sysselsättningen även att behöva öka i andra delar av ekonomin när befolkningen växer. Även om det konjunkturella bidraget till dagens arbetskraftsbrist minskar kommer strukturella orsaker sannolikt att bidra till en ökad brist på arbetskraft inom kommunalt finansierad verksamhet.
Delar av kommunsektorns verksamhet kräver personal med sär- skilda yrkesutbildningar på högskolenivå, t.ex. sjuksköterskor och lärare. Möjligheterna att rekrytera dessa yrkesgrupper från andra sektorer är begränsade eftersom de i stor grad endast efterfrågas i
kommunalt finansierad verksamhet. Konsekvensen är att dessa verk- samheter i stor utsträckning är beroende av nyexaminerade i dessa yrkesgrupper för ny- och ersättningsrekrytering. I tabell 6.5 listas ett urval av yrkeskategorier som kräver högskoleutbildning och som utgör knappt en fjärdedel av de kommunalt finansierade sysselsatta. Uppgifterna är beräknade utifrån bedömningar i Trender och prognoser (SCB 2017).
Tabell 6.5 Utveckling av vissa yrkesgrupper 2015–2035 efter utbildning
Tusental personer
Utbildning Antal personer
2015 Förändring i utbud Förändring i efterfrågan Differens
Förskolelärare 53 6 15 -9 Grundskolelärare 59 5 25 -20 Speciallärare 9 5 5 0 Ämneslärare 54 0 22 -22 Sjuksköterska 57 19 20 -1 Specialistsjuksköterska 40 0 8 -8 Läkare 40 15 14 1 Summa 312 50 109 -59
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
SCB har uppskattat rekryteringsbehovet mellan 2015 och 2035 i de angivna utbildningskategorierna och ställt det i relation till hur tillgången på personal kan förväntas utvecklas, givet dagens examin- ationsnivåer. I det totala rekryteringsbehovet av personal ingår både nyrekryteringsbehovet till följd av den demografiska utvecklingen och ersättningsbehovet till följd av pensionsavgångar.
SCB:s analys visar att dagens nivå på antalet examinerade lärare, oavsett utbildningsinriktning, är otillräcklig för att täcka de framtida behoven. Analysen tar inte hänsyn till att det redan råder arbets- kraftsbrist utgångsåret, utan visar enbart hur behoven antas öka i förhållande till tillgången. För bl.a. ämneslärare täcker antalet nyexa- minerade endast nyrekryteringsbehovet på grund av pensionsav- gångar. Detta innebär att utbudet av ämneslärare i framtiden inte förväntas öka. Skolverket (2017) drar liknande slutsatser. De bedö- mer att efterfrågan på lärare överstiger antalet examinerade lärare med 80 000 år 2031, givet nuvarande examinationsnivåer. Även
Arbetsförmedlingen (2019) bedömer att pedagogiskt arbete är yrkesområdet med störst brist på arbetskraft på fem års sikt.
SCB uppskattar att det framtida rekryteringsbehovet av läkare och sjuksköterskor i stort täcks av de nyexaminerade. Däremot varnar de för att dagens nivå av nyexaminerade specialistsjuk- sköterskor inte täcker framtida behov, till följd av stora pensions- avgångar. Samtidigt bedömer Arbetsförmedlingen (2019) att hälso- och sjukvård är yrkesområdet med näst störst brist på arbetskraft de närmaste fem åren.
En ökad genomsnittlig pensionsålder, ökad sysselsättning bland utrikes födda och ökade arbetskraftsinvandring kan minska den förväntade arbetskraftsbristen något. Det är dock sannolikt att dagens personaltäthet i kommunfinansierad verksamhet inte kom- mer att kunna bibehållas till 2035. Det kan tänkas att en tilltagande arbetskraftsbrist driver fram nya arbetssätt och tekniska verktyg som gör de kommunalt finansierade tjänsterna mindre arbetskrafts- intensiva och mindre beroende av högskoleutbildade. För att locka personal till välfärdstjänsterna kan arbetsgivarna bli tvungna att höja relativlönerna inom dessa verksamheter i förhållande till övriga branscher i ekonomin. Arbetsgivarna i kommunalt finansierad verk- samhet kommer dock troligtvis att möta konkurrens om arbets- kraften från övriga arbetsgivare. Det är i dag en kraftig övervikt av kvinnor bland de sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. Eftersom de som utbildas till yrken inom vård, skola och omsorg i dag generellt har en jämnare könsfördelning än de som pensioneras blir det successivt en mindre övervikt av kvinnor i yrkena. Även det faktum att större delen av den totala sysselsättningsökningen till 2035 i basscenariot behöver ske i den kommunalt finansierade verksamheten talar för en jämnare könsfördelning.