Försörjningsstöd är den sektion inom socialförvaltningen som ligger under verksamheten individ- och familjeomsorg. Ekonomiskt bistånd ges till hushåll eller personer med försörjningshinder. Det kan beröra personer som inte längre kan försörja sig själva och inte kan utnyttja andra skyddsnät i samhället, såsom arbetslöshetskassa, föräldrapenning, studiemedel eller liknande. De främsta målgrupperna som verksamheten arbetar med är socialt utsatta barn och ungdomar, missbrukare samt vuxna som behöver ekonomiskt bistånd. Lagstiftningen bygger på att försörjningsstöd ska var det sista skyddsnätet i samhället. Det vanliga är att andra samhällssystem fångar upp individer innan de hamnar i behov av ekonomiskt bistånd. För att bli beviljad ekonomiskt bistånd måste mottagaren uppfylla vissa kriterier samtidigt som vissa åtgärder ska ha vidtagits i ett tidigare skede. Det kan vara att personen redan nyttjat sin rätt till sjukpenning eller aktivt söker arbete.
4.4.1 Omgivning
Försörjningsstöd har en föränderlig omgivning som påverkas av det sociala försäkringssystemet och förändringar i dess regelverk samt arbetsmarknaden. Konjunkturen har stor inverkan på arbetslösheten vilken i sin tur belastar verksamheten.
Tillgången till arbete är den främsta faktor som påverkar försörjningsstöd. Det är därmed viktigt att i verksamheten studera näringslivet på lokal nivå och ha kontroll på om det finns stora företag som är på väg in eller ut från marknaden. Finns det många flyttbara företag, såsom callcenter, är risken för snabba förändringar på arbetsmarknaden stor. Förändringar kan påverka den lokala arbetslösheten mer eller mindre beroende på om arbetsplatsen består av lokala invånare eller invånare från andra orter. Vid förändringar på arbetsmarknaden finns det en viss övergångsfas att ta hänsyn till, vid konkurs eller avveckling av ett företag kan det ta tid innan de anställa tagit andra anställningar. Vissa händelser kan även leda till att det uppstår en fördröjd effekt exempelvis i samband med upplösningar.
En ökning av kortvariga bistånd kan ske under sommarmånaderna, då studenter inte är berättigade CSN-bidrag, vilket endast sträcker sig över de månader som en utbildning pågår. Dessa bistånd beror enligt sektionschefen på tillgången till sommararbeten. En ökning går att förutse i förhand, men hur stor den blir varierar.
Ekonomen påpekar att “färre ansluter sig till arbetslöshetskassan och är därmed inte berättigade ersättning vid arbetslöshet”. Kostnadsnivån påverkar antalet medlemmar då det är en frivillig handling. Tidigare har det mest varit unga som valt att inte ansluta sig, men trenden har börjat stiga i åldrarna. Det har även skett åtstramningar i regelverken hos försäkringskassan, gällande vem som är berättigad ersättning från dem. De som ej är berättigad denna ersättning, kan behöva ansöka om ett ekonomiskt bistånd från försörjningsstöd. Det har varit svårt att förutspå hur dessa förändringar i socialförsäkringssystemet påverkar försörjningsstöd. Detta har även att göra med att vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd bedöms hela hushållets inkomst, därmed påverkas beslutet av om individen är sammanboende eller gift.
Kommunen arbetar med förändringsarbeten, det kan vara arbetsmarknadsåtgärder internt i kommunen genom att personer med ekonomiskt bistånd anställs. För personer som erhåller ekonomiskt bistånd samt är under 25 år finns det återkrav på någon form av aktivitet. Detta betyder att kommunen har en laglig rätt att anvisa kunder till ett kommunalt arbetsmarknadsprogram. Förändringsarbetet kan även handla om att erbjuda möjlighet till vuxenutbildning, vilket gör att mottagaren kan frångå ett ekonomiskt bistånd då dess sociala kostnader täcks av medel från CSN.
4.4.2 Budgetstyrning
Budgetramen tas fram på en central nivå och är inte preciserad, utan verksamheten erhåller en totalsumma. Medlen ska sedan fördelas mellan de ansvarsområden som ligger under försörjningsstöd. Den största delen i budgeten består av ekonomiskt bistånd vilket är den största verksamhetsfrågan. Lag säger att alla som vistas inom en kommun har rätt till ekonomiskt bistånd. Att det inte finns en detaljnivå i verksamhetens budget gör att det finns en viss flexibilitet i hur fördelningen kan ske. Budget baseras på historiska siffror med en procentuell uppräkning årligen samt en uppskattning av de återbetalningar som de bedömer få tillbaka. Det innebär att verksamheten inte har möjlighet att påverka hur stor andel medel som tilldelas dem. “Jag kan bara önska eller tala om att så här ser det ut och det här är konsekvenserna”, säger sektionschefen.
Den möjlighet som finns är att äska om mer medel, men det är något som tar lång tid och inte påverkar den fastslagna budgeten. För att göra detta behövs bra underlag till politikerna om varför det anses att mer pengar behövs. “Vi får ofta en höjning av budgetmedlen då det behövs, men den kommer ofta med eftersläpning i den budgetprocess som kommunen har”, påpekar sektionschefen. Får verksamheten mer medel är det bra, annars måste det dras ner på andra verksamheter inom försörjningsstöd eller socialförvaltningen.
4.4.3 Budgetstyrnigens syfte
Syftet och styrkan med budgetstyrning för försörjningsstöd är att den utgör en tydlig ram som enheten kan styra efter. Den ger en grund för kostnader som förväntas det kommande året. Budgetstyrningen anses vara ett väsentligt instrument för all planering. Sektionschefen tycker att det är därifrån mycket av influenserna kommer om hur situationen ser ut. Den
anses dock svår att använda som ett styrverktyg i hur de ska planera och arbeta med förändringsarbeten i kundgrupperna, då deras arbete kretsar kring enskilda individer.
Styrkan med budget är att den skapar en medvetenhet och kunskap om det ekonomiska läget, både inom verksamheten och i omvärlden. Detta är enligt sektionschefen “ett självklart ansvarstagande då vi arbetar med en skattefinansierad verksamhet och inte direkt kan påverka våra intäkter”. Den kan visa om verksamheten arbetar kostnadseffektivt. Utifrån det kan åtgärder och förändringsförslag utarbetas. Om budget inte är i balans söks det efter åtgärder som kan minska den negativa utvecklingen.
4.4.4 Budgetavvikelser
Försörjningsstöd har relativt låga budgetavvikelser. Detta anses bero på att det finns en trend i efterfrågan samt i beviljandet av ekonomiska bistånd. De avvikelserna som kan uppstå beror på de skilda faktorerna i omgivningen, främst arbetsmarknaden. Det sker förändringar mellan segmenten, där andelen unga sökande minskar samtidigt som andelen äldre ökat. Andelen äldre biståndsmottagare som under en längre tid varit försörjningsmottagare tenderar att fortsätta vara i behov av bistånd och det är enligt sektionschefen där utmaningarna i förändringsarbetet finns. “Det vi arbetar med är myndighetsutövning, från börja till slut, ekonomiskt bistånd är något som människor har rätt till eller inte har rätt till och måste delas ut oavsett om det finns budgettäckning eller inte”, menar sektionschefen.Det verksamheten kan göra om antalet bistånd ökar är att äska mer pengar. Får verksamheten inte mer pengar måste andra åtgärder sättas in för att hålla budgeten i balans.
Sektionschefen säger att “budgetavvikelser är något jag använder i mitt arbete som indikatorer på hur vi behöver arbeta”. Hon berättar vidare att personalkostnaderna är den del som utgör den största kostnader för att genomföra verksamheten. Personalomsättningen har under de senaste åren varit låg, då de haft en stabil nivå av antal hushåll som är i behov av ekonomiskt bistånd. Det resulterar då i att det är relativt enkelt att beräkna eller förutse dessa kostnader.
Möjligheten att påverka budgeten anses ligger inom förändringsarbetena. De handlar om att fortare hjälpa individen att komma till en egen försörjning. Det finns ingen tidsfrist på hur länge en person kan erhålla försörjningsstöd. Det är viktigt att individer så tidigt som möjligt kommer in med förändringsarbete.
En positiv avvikelse kan bero på att förändringsarbeten och åtgärder har lyckats.
Verksamheten arbetar inte ensam utan försöker samverka genom att andra verksamheter äger frågan och försörjningsstöd bidrar med input i form information kring individer eller grupper. Det finns även ett samordningsförbund där myndigheter går ihop för att söka modeller och metoder för att påskynda förändringsprocesserna. Finansieringen av detta bygger på det ohälsotal som finns i området.
4.4.5 Prognoser
Verksamheten gör årsprognoser varje månad där de ser på kostnader efter kundunderlaget, nämligen antalet biståndsbeslut och antalet försörjningshinder. Utifrån dessa prognoser tar de fram en trend, för hur utvecklingen kommer att se ut under året. Det syns en trend i andelen beviljade ekonomiska bistånd, vilket kan vara en förklaring till de låga budgetavvikelserna. Genom uppföljningsåtgärder uppmärksammas grupper som anses stå
för stora kostnader vilka de urskiljer och följer upp mer noggrant. Dessa är viktiga att bevaka då de kan utgöra underlag för en äskning av budgetmedel.
Om kostnaderna avviker markant från budget sker en jämförelse med föregående år under samma period och detta analyseras utefter händelser i omvärlden som kan göra att det finns en sådan förändring. Därifrån görs en bedömning om förändringen anses vara bestående eller tillfälligt. “Tyvärr är det mycket konstaterande, det är svårt att säga att det här ska göra, speciellt på kort sikt”, säger sektionschefen.
4.4.6 Rullande prognoser
Sektionschefen anser att rullande prognoser är ett möjligt verktyg då den budget som försörjningssektionen erhåller inte är specificerad hur de ska fördelas inom verksamheten, utan består av en totalsumma. Detta tillåter dem att vara flexibla inom sin budgetram.
Sektionschefen säger att “någonstans inom mig lever jag med en budget som innefattar förra året, nuvarande år och nästa år”. Sektionschefen anser sig tänka långsiktigt om hur åtgärder som beslutas och verkställs i dagsläget kommer att påverka kommande budget.
“Det är klart att om jag skulle arbeta med en rullande prognos skulle den planeringen synas skriftligt, vilket kan vara bra ur ett ledningsperspektiv”, nämner sektionschefen.
Ledningen får då lämplig information från dem som har ett verksamhetskunnande.
4.4.7 Sammanfattande resultat av försörjningsstöd
Nedan presenteras en sammanfattning av de viktigaste resultaten från intervjuerna inom försörjningsstöd (tabell 3).
Tabell 3. Sammanfattande resultat av Försörjningsstöd
Försörjningsstöd
Omgivning (föränderlig) Arbetsmarknaden
Det sociala försäkringssystemet
Budgetavvikelse (låg) En trend i beviljande av försörjningsstöd Förändringsarbeten
Budgetstyrningens syfte Planering
Budgetstyrningens styrkor Skapa medvetenhet och kunskap om ekonomi Utgöra en tydlig ram för styrning
Budgetstyrningens svaghet Ekonomiskt bistånd utbetalas oavsett budgetteckning