Förslag på fortsatt forskning

Med avstamp från tidigare forskning och studiens resultat, är förskollärarnas syn gällande an-vändningen av digitala verktyg ett svårt område. En problematisk faktor med forskning om de föreställningar som förskollärare har till digitala verktyg är att barnens användning av digitala verktyg framkommer ur barnperspektiv i stället för barns perspektiv. Ett förslag till fortsatt forskning av digitala verktyg kan vara barns intra-aktion med de digitala verktygen med det posthumanistiska perspektivet som utgångspunkt. Detta kan utföras genom observationer av barn och barnintervjuer för att verkligen fånga barns perspektiv. Detta för att få bättre förståelse kring barnens synvinkel och användning av digitala verktyg för konkret och skriven empiri.

9. Referenslista

Ahrne, G., Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. Handbok i kvali-tativa metoder. (2 uppl. s.8–15) Stockholm: Liber AB.

Berger, P.L. & Luckmann, T. (2011). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. (3 uppl.) Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Berg, U. & Eman, M. (2014). Ett mediepedagogiskt år med rörlig bild. Lundgren Öhman, U-K. (Red.). Mediepedagogik på barnens villkor. (1 uppl., s. 97 - 111). Stockholm: Lärarförla-get.

Blagojevic, B., Thomas, K, (2008). Young Photographers. YC: Young Children, 63(5), 66 - 72.

Bourbour, M. (2020). Digital technologies in preschool education: The interplay between in-teractive whiteboards and teachers' teaching practices. [Doktorsavhandling, Örebro universi-tet], Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1 uppl.) Stockholm: Liber.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2). 77–101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa

Bruce, B. & Riddersporre, B. (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. Kjällander, S. & Rid-dersporre, B. (Red.). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. (1 uppl., s. 42 - 61).

Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.) Malmö: Liber.

Dahlin-Ivanoff, S. Fokusgruppsdiskussioner. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kva-litativa metoder (2 uppl., s. 81 - 92). Stockholm: Liber.

Elyoussoufi, N (2019). Digitalitet i förskolan. (1 uppl.). Nacka: Askunge Thorsén Förlag AB - Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 34–53). Stockholm: Liber.

Forsling, K (2011). Digital kompetens i förskolan. Pedagogiska Tidskrift. 7(1). 76–95 Fridberg, M., Thulin, S. & Redfors, A. (2018). Preschool children’s Collaborative Science Learning Scaffolded by Tablets. Research in Science Education, 48(5). 1007–1026. DOI:

10.1007/s11165-016-9596-9

Gunnarsson, K., & Bodén, L. (2021). Introduktion till postkvalitativ metodologi. Stockholm:

Stockholm University Press. DOI: https://doi.org/10.16993/bbh

Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Fran-zén (Red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 157–165). Stockholm: Liber.

Hårtveit, H. & Jensen, P. (2012). Familjen plus en: en resa genom familjeterapins praktik och idéer. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige. 17(2–3), 152–170.

Kerckaert, S., Vanderlinde, R., & Van Braak, J. (2015). The role of ICT in early childhood education: Scale development and research on ICT use and influencing factors. European Early Childhood Education Research Journal. 23(2), 183 – 199. DOI:

10.1080/1350293X.2015.1016804

Knutsdotter Olofsson, B. (2017). Den fria lekens pedagogik: teori och praktik om fantasile-ken. (1 uppl.). Stockholm: Liber.

Kjällander, S. (2021). Inledningen. Kyrk Seger, E. (Red.), Digitalt meningsskapande i försko-lan. (1 uppl., s. 5 - 13). Kalmar: Lenanders Grafiska AB.

Kyrk Seger, E. (2021). Digitalitetens punctum. Kyrk Seger, E. (Red.), Digitalt meningsskap-ande i förskolan. (1 uppl., s. 166 - 183). Kalmar: Lenmeningsskap-anders Grafiska AB.

Kyrk Seger, E. (2021). Dokumentation i vems tjänst?. Kyrk Seger, E. (Red.), Digitalt me-ningsskapande i förskolan. (1 uppl., s. 14 - 39). Kalmar: Lenanders Grafiska AB.

Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. Ahrne, G., Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. (2 uppl., s. 68–80). Stockholm: Liber AB.

Lalander, P (2015). Observationer och etnografi. Ahrne, G., Svensson, P. Handbok i kvalita-tiva metoder. (2 uppl., s. 93–113). Stockholm: Liber AB.

Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. (1 uppl.). Malmö: Gleerups utbildning.

Lindgren, A-L. (2012). Ethical Issues in Pedagogical Documentation: Representations of Children Through Digital Technology. Springer Science+Business Media Dordrecht. 44 327–

340. DOI: 10.1007/s13158-012-0074-x

Lundby, G. (2002). Livsberättelser och terapi: om nyskrivning av historier och ett narrativt arbetssätt. (1 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Lundström, M. (2014). En pedagogik med barnets röst. Lundgren Öhman, U. (Red.). Medie-pedagogik på barnens villkor (1 uppl., s. 167 - 178). Stockholm: Lärarförlaget.

Löfgren, H. (2014) Lärarberättelser från förskolan. Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., Franzen, K.

(Red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori (1 uppl. s. 144 - 156). Liber: Stockholm Magnusson, L. (2020). Analoga och digitala lekar i ateljén. Kyrk Seger, E. (Red.). Digitalt meningsskapande i förskolan (1 uppl., s. 149 - 163). Lärarförlaget.

Magnusson, L. (2017). Digitalkameran som agent i förskolans verksamhet. Bendroth Karls-son, M. Karlsson Häikiö, T. (Red.) Bild, konst och medier för yngre barn - kulturella redskap och pedagogiska perspektiv (1 uppl., s. 119 - 132). Lund: Studentlitteratur.

Magnusson, L. (2018). Photographic Agency and Agency of Photographs: Three-year-olds and Digital Cameras. Australasian Journal of Early Childhood. 43(3). 34–42.

DOI:10.23965/AJEC.43.3.04

Magnusson, L (2017). Treåringar, kamera och förskola - en serie diffraktiva rörelser.

[Doktorsavhandling, Göteborg universitet].

Maguire, M. & Delahunt, B. (2017). Doing a Thematic Analysis: A Practical, Step-by-Step Guide for Learning and Teaching Scholars. All Ireland journal of higher education, 8 (3).

3351–33514. https://ojs.aishe.org/index.php/aishe-j/article/view/335/553

Marklund, L. (2019). Swedish preschool teachers’ perceptions about digital play in a work-place-learning context. Early Years 0(0). DOI: 10.1080/09575146.2019.1658065

Nilsen, M. (2021). Barns digitala aktiviteter. Samspel mellan barn, lärare och digitala tek-nologier i förskolan. (1 uppl.). Stockholm: Liber.

Nilsson, M., Lecusay, R., Alnervik, K. & Ferholt, B. (2018) Iscensättning av undervisning:

målrelationellt lärande i förskolan. Noseb 36(3–4):109–126. DOI: 10.5324/barn.v36i3-4.2900 Otterborn, A., Schönborn, K. & Hultén, M. (2018). Surveying preschool teachers’ use of digi-tal tablets: general and technology education related findings. International Journal of Tech-nology and Design Education. 29(4). 717–737. DOI: 10.1007/s10798-018-9469-9

Rennstam, J & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl. s. 220–236). Stockholm: Liber.

Skolverket. (2021). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. https://www.skolver-ket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan

Skolverket. (2020). (17 juni 2020). Så väljer och värderar du digitala lärresurser.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/saval-jer-och-varderar-du-digitala-larresurser

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Svensson, P. (2015). Att analysera och skriva. G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 208–219). Stockholm: Liber.

Skollagen. (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. Lundgren, U. P., Säljö, R. &

Liberg, C. (Red.). Lärande, skola, bildning. (4 uppl., s. 204–265). Stockholm: Natur & Kul-tur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3 uppl.). Stockholm: Stu-dentlitteratur.

Thoresson, A. (2019). Utforska digitala verktyg i förskolan. (1 uppl.). Lärarförlaget.

Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl., s. 256–278). Stockholm: Li-ber

Vallberg Roth, A. (2017). Undervisning i utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt per-spektiv. Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I. & Vallberg Roth, A. (Red.). Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring. (1 uppl., s. 189 - 195). Lund: Studentlit-teratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/down-load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Godforskningssed_VR_2017.pdf Westling, C. (2017). Mediekunnighet som lek - kameraövningar och filmsamlingar med yngre barn. Bendroth Karlsson, M. Karlsson Häikiö, T. (Red.) Bild, konst och medier för yngre barn - kulturella redskap och pedagogiska perspektiv (1 uppl., s. 135 - 150). Lund: Studentlittera-tur.

Åström, I. (2020). Adekvat digital kompetens - varför, vad, hur och när?. Kyrk Seger, E.

(red.), Digitalt meningsskapande i förskolan (1 uppl.). Kalmar: Lenanders Grafiska AB.

Änggård, E. (2015) Digital cameras: agents in research with children. Children's Geograp-hies.13(1), 1–13. DOI:10.1080/14733285.2013.827871

Bilagor

Bilaga 1

Information om studie Hej,

Vi är två blivande förskollärare som studerar vid Luleå tekniska universitet och skriver nu vårt examensarbete som handlar om barns användande av digitala verktyg i förskolans verksamhet och miljöns betydelse.

Vi skulle gärna vilja intervjua ca 4 förskollärare var för sig via Zoom. Vi tänker att det kommer ta ca 30–40 minuter per intervju där vi båda kommer vara närvarande samtidigt på alla inter-vjuer. Tid för intervjuer kommer vara möjlig vecka 17 och gärna helst i början av veckan.

Studiens syfte är att undersöka hur barn ges möjlighet till självständig interaktion med digitala verktyg och hur användningen påverkar deras lärprocesser samt hur förskollärare förhåller sig till barns användning av digitala verktyg och dokumentation med dessa.

Vi vill att ni delger er information kring barns användning av digitala verktyg men även be-skrivningar av hur ni konstruerar undervisning i relation till digitala verktyg.

Vi har inför detta arbete tagit del av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom human-istisk-samhällsvetenskaplig forskning. Deltagande i denna studie är frivillig och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan.

Alla personuppgifter kommer att hanteras konfidentiellt. Alla intervjuer som sker via zoom kommer att spelas in för vårt syfte för att kunna transkribera de underlag vi samlar in, vilket kommer sparas både som ljud och bildfil. Vi kommer endast använda ljudfilen och radera både filerna senare.

Examensarbetet kommer efter att det har blivit godkänt, bli publicerat och vara sökbart via Luleå Tekniska Universitets databas, Diva.

Detta informationsbrev skickas ut via mejl för att ni ska kunna ta del av det innan intervjuerna sker. Det kommer även under intervjutillfället ske ett samtycke innan vi startar intervjuerna.

Bilaga 2 Intervjuguide

Namn: _____________________________________________________________________

Ålder: __________________år. Utbildningsnivå: ___________________________________

Hur många år har du arbetat på förskola? __________________________________________

I vilken ålder är barngruppen du arbetar med? ______________________________________

Intervjufrågor

1. Vilka digitala verktyg finns på förskolan?

2. Hur ser du på digitala verktyg i undervisningen?

3. Varför introducerade ni de digitala verktygen för barnen? Syftet?

4. Upplever du att det är någon skillnad på vad du/barnen använder de digitala verktygen till, i så fall vad är skillnaden?

5. Kan du ge exempel på hur du arbetar med de digitala verktygen för att stimulera barns allsidiga utveckling och lärande? Hur svarar barnen på det?

6. Berätta om en vanlig dag på förskolan då ni använder de digitala verktygen?

7. Upplever du någon skillnad i hur barn tillägnar sig kunskap i aktiviteter med de digi-tala verktygen jämfört med aktiviteter där analoga verktyg används? På vilket sätt märker du det?

8. Hur upplever du att läroplanen går att koppla till hur ni hanterar det digitala materialet i verksamheten, ge exempel?

9. Har du fått någon utbildning eller fortbildning inom IKT?

10. Vilka fördelar/möjligheter finns med de digitala verktygen?

11. Vilka nackdelar/utmaningar finns det med de digitala verktygen?

12. På vilket sätt skulle ni kunna utveckla ert arbete med IKT i förskolan?

13. Avslutningsvis, har du något mer att tillägga kring användning av digitala verktyg och arbetet med att stimulera barns allsidiga utveckling och lärande?