Val av metod - Teoretisk utgångspunkt för studien

5. Teoretisk utgångspunkt för studien

6.1 Val av metod

Ahrne och Svensson (2015) lyfter att val av metod påverkas beroende på vilken typ av forsk-ningsfrågor studien har. Med hjälp av intervjuer som en metod kan förskollärarnas beskriv-ningar synliggöras gällande deras och barnens användning av digitala verktyg i syfte att främja barns lärprocesser och svara på forskningsfrågorna. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, genom både redan formulerade frågor och följdfrå-gor utifrån deltagarnas svar. Dahlin-Ivanoff (2015) framhäver att en parintervju syftar på att skapa diskussioner deltagarna emellan för att kartlägga deras uppfattningar och perspektiv. Av-sikten är också att erhålla information och empiri.

Björndal (2005) accentuerar möjligheterna i användningen av kvalitativ metod genom att un-dersöka karaktäristiska drag, definiera undersökningsprofil och undersökningsupplägg, göra datainsamling och kvalitativ utvärdering. De kvalitativa undersökningsprofilerna skapar möj-lighet att i större utsträckning få en övergripande syn på processer och perspektiv i relation till enstaka undersökningsområden. Den kvalitativa designen kan vara semi-strukturerad och av flexibel karaktär. Detta för att den uppger plats för förändring av designen där möjligheten att få mer information och bredare insyn blir möjlig i samband till forskningsområdet. Gällande datainsamlingsprocessen kan den kvalitativa metoden ge möjlighet till den som intervjuas att uttrycka sig med frihet och framföra sitt perspektiv på forskningsområdet. Detta sätt medför att insamlad data blir mer trovärdig. Genom att använda den kvalitativa metoden följer dock en större tolkningsfrihet. Att använda en kvalitativ metod kan därmed innebära utmaningar ef-tersom flexibiliteten ger möjlighet att samla in olika data som kan resultera i att tolkningar blir mindre uppenbara (Björndal, 2005).

Val av teoretiskt förhållningssätt är beroende på vilka forskningsfrågor som studien har och val av fokus i analysprocessen (Thornberg & Fejes, 2019). Denna studie har fokuserat på förskol-lärarnas beskrivningar gällande uppfattning och användning av digitala verktyg. Studien har också fokuserat barns användning av digitala verktyg i syfte att främja barns lärprocesser. Där-med var begreppen inom den sociokulturella teorin, Där-mediering, artefakter, scaffolding och den proximala utvecklingszonen lämpade för denna studie då dessa begrepp nyttjas som hjälpmedel vid forskning och analys av data. Genom att utgå ifrån ett förhållningssätt i en studie får teorin en viktig mening (Thornberg & Fejes, 2019). Svensson (2015) förtydligar att teorier kan vara ett hjälpmedel i arbetet med analysen av den insamlade empirin. Teorin möjliggör för den stu-derande att få en inblick omkring vad ett fenomen innebär vilket kan påverka analysarbetet av den insamlade empirin. Genom att betrakta fenomen utifrån den sociokulturella synen kan det hjälpa den studerande att förstå något utifrån studiens valda område (Svensson, 2015).

20 6.2 Forskningsetiska principer

Denna studie har utgått från Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska riktlinjer. Detta handlar om relationen mellan forskning och etik, där forskaren ställs inför olika etiska krav gällande forskningens genomförande samt inriktning. Den centrala delen inom forskningsetik är på vil-ket sätt som deltagarna möts och behandlas, vilvil-ket Vetenskapsrådet (2017) framhåller att indi-vidskyddskravet innebär att de deltagande inom forskningsstudien är skyddade både från kränk-ningar och skada. Enligt Vetenskapsrådet (2017) kan individskyddskravet delas in i fyra rikt-linjer som är krav på forskning. De fyra riktrikt-linjerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att deltagarna ska få information avseende studiens syfte, på vilket sätt den genomförs samt att deltagarna har möjlighet att avgå från studien när som helst. I informationskravet ska deltagarna bli informe-rade om att de uppgifter de lämnar in endast används i studiens syfte. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i studien har rättigheter att själva forma sina villkor vid medverkan. Deltagarna kan avgå från studien utan negativa effekter. Detta innebär att det är viktigt som forskare erhålla samtycke av deltagarna. Enligt Vetenskapsrådet (2017) syftar konfidentialitetskravet på att del-tagarnas uppgifter förvaras på ett säkert sätt som förhindrar obehöriga att få tillgång till dem.

Nyttjandekravet handlar om att de insamlade uppgifter endast får tillämpas i studien. Utifrån dessa fyra riktlinjer formulerades det ett informationsbrev som deltagarna fick ta del av genom mejlutskick (se bilaga 1). I informationsbrevet beskrivs studiens syfte och genomförande. In-formationsbrevet innehåller även hur samtycke erhållits i studien och vikten av deltagarnas samtycke. I detta brev förmedlades deltagarnas rättighet till att avgå från studien när som helst och att de uppgifter som finns hanteras med konfidentialitet och förvaras på ett säkert sätt som obehöriga inte har åtkomst till. Att det insamlade materialet endast ska användas för studiens syfte är något som förmedlades muntligt innan intervjun och står därför inte med i informat-ionsbrevet. Innan intervjun började blev deltagarna frågade om ett samtycke gällande delta-gande och inspelning av intervju för studiens syfte.

6.3 Kvalitativ metod

Bryman (2018) framhåller de fyra delkriterier som ska ingå i den kvalitativa forskningen gäl-lande tillförlitlighet. Dessa delkriterier utgår denna studie från. Det första kriteriet är trovärdig-het som motsvarar intern validitet, vilket betyder att det är av vikt att undersökningen är trovär-dig och har blivit utförd i överensstämmelse med existerande forskningsregler. Överförbarhet är det andra kriteriet, som också kan benämnas extern validitet, vilket betyder att forskaren utför en genomtänkt och genomarbetad studie med relevans för samhället och vissa specifika verk-samheter. Här handlar det också om att värdera i vilken utsträckning resultatet är överförbart till andra, motsvarande kontexter. Pålitlighet är det tredje kriteriet i en kvalitativ studie vilket liknar reliabilitet som används i kvantitativa studier. För att en studie ska bli pålitlig är det viktigt att det föreligger en tillgänglig och fullständig framställning av forskningsprocessen (Bryman, 2018). Enligt Braun och Clarke (2006) är det, när det gäller detta kriterium, viktigt att kontrollera att de olika teman i analysen har en betryggande mängd med empiri och framförs på ett tillförlitligt vis (Braun & Clarke, 2006). Detta är viktigt enligt Bryman (2018) för att nästa

forskare ska ha möjlighet att granska och bedöma studiens kvalitet. Det fjärde kriteriet är möj-ligheten att styrka och konfirmera. Det här är av vikt för att forskaren ska säkerställa att inga medvetna värderingar har påverkat studien på något förvrängt eller avgörande sätt (Bryman, 2018).

6.4 Urval av intervjupersoner

Empirin till denna studie har erhållits genom intervjuer med förskollärare verksamma inomett förskoleområde i en kommun i norra Västerbotten. Vi har valt att göra vår studie inom ett för-skoleområde som arbetar med digitala verktyg i verksamheterna. Genom kontakt med en tidi-gare verksam förskolerektor erhölls förslag om ett förskoleområde som har arbetat och fortfa-rande arbetar med digitala verktyg där barnen har varit involverade i arbetet och därför kunde vara aktuell för studien. Efter kontakt med en förskollärare på förskoleområdet fick vi reda på att fyra förskollärare kunde medverka i studien genom intervjuer. Hjalmarsson (2014) accentu-erar att det är av vikt att de som ska medverka ska ha kunskaper och erfarenheter gällande det specifika området som ska undersökas. Med detta i åtanke valdes därför ett förskoleområde som arbetar med digitala verktyg där barnen fick fotografera och filma. Det uppstod en begräns-ning av antalet deltagande förskollärare i studien för att alla fyra avdelbegräns-ningar inte arbetade med barn och digitala verktyg. Detta var en faktor som påverkade urvalet och därför valdes det spe-cifika verksamma förskollärare inom arbetsområdet för att kunna besvara studiens forsknings-frågor. Syftet med att intervjua ett flertal förskollärare medförde möjligheten att kunna samla in fler perspektiv och mer nyanserad empiri (Hjalmarsson, 2014). Dessa intervjuer genomfördes genom tre zoommöten. Urvalet ägde rum i samarbete med rektorn, där förskollärarna fick in-formation gällande studien och där de själva fick möjlighet till att delta eller avböja. Enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) medför detta att urvalet av intervjupersoner inte kan bli manipulerat, då varken forskarna eller rektorn kan påverka vilka som väljer att delta i studien.

6.5 Undersökningsmaterial/personer

Vi valde att genomföra intervjuer med fyra förskollärare som arbetar inom samma förskoleom-råde. I denna studie används benämningarna “förskollärare 1”och “förskollärare 2” etc. för re-spektive intervjudeltagare. Vid redovisning av citat från intervjuerna används förkortningarna

“F1”och “F2” etc. Nedan redovisas en översiktlig information över deltagarna.

Informant Åldersgrupp

Förskollärare 1 (F1) 5 - 6 års Förskollärare 2 (F2) 5 - 6 års Förskollärare 3 (F3) 1 - 2 års Förskollärare 4 (F4) 2 - 3 års

22 6.6 Intervjuer

För att studien ska uppnå kvalitativa krav menar Ahrne och Svensson (2017) att det kan under-lätta att fokusera på ett mindre antal intervjudeltagare då möjligheten att få en fördjupad kun-skap kring forskningsområdet ökar. Den kvalitativa intervjumetoden möjliggör enligt Bryman (2018) för intervjuaren att ställa följdfrågor och motfrågor. På liknande sätt argumenterar Björndal (2005) för att intervjuer ger möjligheten att få den andres perspektiv inom forsknings-området och flexibiliteten att ställa frågor för att undvika missförstånd och otydlighet. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) förklarar att med hjälp av kvalitativa intervjuer finns det möjlig-heter att forma både allmänna frågor och specifika detaljerade frågeställningar för att kunna få svar på sin undersökning. Här handlar det också om att inte påverka som intervjuare åt någon riktning. Intervjuaren ska försöka vara mer öppen och ställa följdfrågor men samtidigt inte ge för mycket plats så att det svävar i väg förtydligar Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015). För-fattarna förklarar vidare att studiens forskningsfrågor kan påverka vilken grupp av personer som ska intervjuas (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).

Tillvägagångssättet i denna studie var digitala intervjuer via zoom som spelades in. Löfgren (2014) poängterar att spela in intervjuer ger fördelarna att kunna fokusera på samtalet och få möjlighet att ställa följdfrågor och få större förståelse i stället för att behöva fånga upp allt genom anteckningar och tappa fokus på samtalet.

6.7 Genomförande

Löfgren (2014) förklarar att de som utför en studie med intervjuer som en del av datain-samlingen ska på förhand skicka ut informationsbrev till deltagarna. Syftet med att skicka ut informationsbrev innan intervjuerna är att förbereda deltagarna med information gällande stu-dien (Löfgren, 2014). De utvalda förskolorna kontaktades genom att vi skrev mejl till rektorn som i sin tur skickade ut det till förskollärarna. I mejlet informerades förskollärarna genom ett informationsbrev om studiens syfte och även de forskningsetiska riktlinjerna. Mejlet innehöll även en förfrågan om de var intresserade att delta i studien. När de accepterade deltagandet i studien ägde en överenskommelse rum gällande tidsbokning av intervjuer.

Intervjuerna genomfördes via zoom med fokus på lugn och tyst omgivning. Sammanlagt ge-nomförde vi tre intervjuer, där de två första förskollärarna, F1 och F2 intervjuades samtidigt i en parintervju och de andra två förskollärarna, F3 och F4 blev intervjuade enskilt. Samtliga intervjuer spelades in via zoom för att vi skulle kunna fokusera på själva intervjun.

6.7.1 Bearbetning, tolkning och analys

Svensson och Ahrne (2015) belyser skillnaden mellan data och empiriskt material, där data syftar på material som produceras i fältarbete (intervjuerna) och empiri är material som ligger till grund för analysen. För att får svar på forskningsfrågan använde vi oss av dessa tre analys-frågor: På vilka sätt beskriver förskollärare de digitala verktygens roll i utformningen och

ge-23

nomförandet av undervisningen?, Hur beskriver förskollärare användningen av de digitala verk-tygen i den pedagogiska dokumentationen? och Hur kan barnens delaktighet i den digitala dokumentationen förstås utifrån förskollärares beskrivningar?. För att bearbeta datan från in-tervjuerna transkriberade vi varje intervju för att sedan kunna kategorisera och analysera materi-alet. Vi har valt att använda dessa två begrepp utifrån denna definition.

Studiens undersökning utfördes med kvalitativa intervjuer och enligt Braun och Clarke (2006) blir teoridriven kodning en lämplig analysmetod i en studie som har kvalitativ empiri. Förfat-tarna erbjuder en guide som innehåller sex analysfaser som ska följas i en teoridriven kodning.

I analysarbetet följs inte analysstegen åt i en bestämd riktning, utan växlar snarare fram och tillbaka mellan faserna vilket är något som författarna framhåller är en del av analysarbetet utifrån guiden. Enligt Maguire och Delahunt (2017) är det viktigt att identifiera teman utifrån den insamlade empirin för att kunna besvara forskningsfrågorna. Braun och Clarke (2006) framhäver att ett tema försöker, i relation till forskningsfrågorna, fånga och visa någon slags innebörd, struktur och samband i empirin (Braun & Clarke, 2006).

Braun och Clarke (2006) accentuerar att det första steget i guiden handlar om att lära känna sin data, med andra ord att den studerande ska fördjupa sig i den insamlade empirin för att få en möjlighet att betrakta innehållets helhet. Denna fas innefattar även transkribering av den verbala empirin, där syftet är att transkribera intervjuerna för att kunna utföra den tematiska analysen.

Analysprocessens första steg var att lyssna på intervjuerna och transkribera de med anonyma namn. Även om transkriptionsprocessen kan vara krävande är den ändå ett bra hjälpmedel för den studerande att lära känna sin empiri och fördjupa sig i den (Braun & Clarke, 2006).

Enligt Braun och Clarke (2006) innebär den andra fasen i deras guide att empirin ska struktur-eras och kodas i relation till studiens syfte. Den insamlade empirin blev kodad utifrån studiens syfte och frågeställningar genom att färgmarkera de mest centrala och återkommande begrep-pen i de transkriberade intervjuerna med utgångspunkt i de olika fokusområdena. Detta tillvä-gagångssätt skapade möjligheten att kunna strukturera inför reduceringen. I denna fas utfördes även reducering av den insamlade empirin för att bibehålla den relevanta empirin (Rennstam &

Wästerfors, 2015). Kodningen i analysen skedde kontinuerligt genom hela datainsamlingen för att kunna identifiera intresseväckande aspekter, vilket enligt Braun och Clarke (2006) kan ut-göra grunden för att hitta möjliga teman och mönster inför nästkommande fas.

Braun och Clarke (2006) belyser att den tredje fasen innebär att söka efter teman, vilket kan påbörjas när empirin har kodats och sorterats. Författarna förklarar att den fjärde fasen innebär att granska hur de olika temana står i relation till det som är kodat och till all insamlad empiri, för att det är viktigt att det finns skillnad mellan de identifierade teman. Denna process utfördes med hjälp av färgkodningar utifrån de identifierade fokusområdena där de olika identifierade teman färgkodades för att kritiskt kunna granska innehållet i varje tema. I denna fas konstrue-rades det även en tematisk struktur på analysen (Braun & Clarke (2006). I fas fem ska utgångs-punkten vara utifrån den tematiserade strukturen från fas fyra, där det innebär att tydliggöra de identifierade teman och deras innehåll, detta för att i ett senare skede ha möjlighet att namnge

varje tema. De olika temanamnen förändras i omgångar under processens gång för att olika detaljer identifieras.

Enligt Braun och Clarke (2006) handlar den sjätte fasen om att knyta ihop de olika delarna i texten, genom de olika teman som är identifierade skapa en fångande och stringent framställ-ning av empirin. Vidare menar författarna att det innebär att välja en spännande sammanfattframställ-ning med koppling till analysen, forskningsfrågorna och tidigare forskning för att underlätta läsarens förståelse av studien (Braun & Clarke, 2006).

7. Resultat

De resultat vi redovisar i vår studie är utvärderade och analyserade utifrån sociokulturella per-spektiv och analyser. Studiens resultat baseras på uppgifter och perspektiv som erhållits under de intervjuer som genomförts. Det insamlade materialet har delats upp i fem teman: Ett smidigt och lustfyllt komplement i undervisningen, Avtagande scaffolding och tilltagande självständig-het, Målmedvetet lärande, Inneboende och påförda begränsningar och Större delaktighet i re-flektion än produktion. Med utgångspunkt i dessa fem teman kommer studiens syfte och fram-ställningar att besvaras.

7.1 Ett smidigt och lustfyllt komplement i undervisningen

7.1.1 Digitala verktyg som komplement

Av studien framgår att samtliga förskollärare ser digitala verktyg som bra hjälpmedel för barnen och för sig själva som en del i förskolans vardag. De intervjuade förskollärarna är eniga om att de digitala verktygen är ett bra komplement till förskolans utbildning men att de traditionella, analoga verktygen inte får glömmas bort. Flertalet förskollärare anser att det sociala samspelet är det viktiga och det som har en avgörande roll i relation till barns lärande och utveckling.

Förskollärarna har en positiv inställning till de digitala verktygen som ett hjälpmedel för att stödja barnens utveckling och lärande. Detta synliggörs i uttalandet av förskollärare 3: ”det är ett bra komplement och det är lätt att hitta information eller söka ny information. Det är ett bra hjälpmedel och framför allt så är det väldigt barnnära”.

Förskollärare 3 ger en annan aspekt på användningen av pekplattan nämligen den att den an-vänds mer som ett hjälpmedel i att söka information och material utifrån det som barnen är nyfikna på och vill veta mer om. Vidare förklarar förskolläraren att detta kan medföra att barnen upplever det som något spännande när förskollärare söker fram information på pekplattan. Det här möjliggör för förskollärarna då de ser detta som underlag till planering av undervisning där de digitala verktygen är undervisningsverktyget.

Barnen tycker det är spännande, lustfyllt och roligt när vi tar fram iPaden. Det är ett snabbt verktyg att använda när man söker olika saker. När barnen är nyfikna på någonting så kan vi snabbt få fram information och spåna vidare på det. (F3)

7.1.2 Lätthanterligt och tillgängligt

Förskollärare 3 anser att bland tillgängliga digitala hjälpmedel är pekplattan ett exempel på ett tillgängligt och lätthanterligt verktyg. Den går att använda i många situationer och platser för att fånga lärandet i form av bilder och filmer som sedan blir pedagogisk dokumentation. Den kan med fördel nyttjas under samlingar och vid utomhusaktiviteter. Den underlättar informat-ionssökning som stöder samtal och diskussioner barn emellan och mellan barn och pedagoger.

Förskolläraren tar även upp fördelarna med att använda projektorn på förskolan, där barn och pedagoger i större grupp tillsammans kan titta på bilder eller filmer. Det kan möjliggöra att fler barn får möjlighet att delta i reflektionen, då dokumentationen projiceras på en stor vägg.

Fördelarna är att det är lättillgängligt i verksamheten, framför allt en lärplatta som vi även kan ta med oss ut. Går vi i väg med barnen är lärplattan lätt att ta med sig. Det möjliggör att dokumentera aktiviteterna på plats. (F3)

Den sammanfattande bilden av intervjuerna med förskollärarna är att de digitala verk-tygen är ett komplement till undervisningen i förskolans verksamhet, där förskollä-rarna och barnen upplever pekplattan som lustfylld och smidig att använda. Förskol-lärarna poängterar att de analoga verktygen inte får glömmas bort, då de utgör en viktig del av förskolans verksamhet och därför är de digitala verktygen avgörande för barns utveckling och lärande.

7.2 Avtagande scaffolding och tilltagande självständighet

7.2.1 Scaffolding som undervisningsstrategi

Förskollärare 2 menar att när de digitala verktygen introduceras för barnen är det av vikt att det finns aktiva och närvarande förskollärare. Detta för att kunna ge barnen hjälp och stöd för att kunna komma i gång och med tiden ges mer frihet och bli mer självständiga när de behärskar ämnet. Detta implicerar att förskollärarna arbetar utifrån strategin den proximala utvecklings-zonen, vilket innebär att de yngre barnen först ska introduceras till de digitala verktygen för att de i ett senare skede ska få använda dem när de behärskar ämnet. Detta betyder att de arbetar utifrån scaffolding som innebär att stegvis minska stödet till barnen i sin utveckling ju mer självständiga de blir, men att de fortfarande kan få hjälp när de behöver det.

Vi har hjälpt dem ganska mycket till att börja med men vi jobbar väldigt mycket med innehållet och barnen ska få vara aktiva och vara de som styr. När vi kommit längre så försöker vi hålla det relativt fritt för barnen själva att

In document Att kunna berätta med digitala verktyg (Page 22-0)